Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress Àn mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsÄr. Det finns Àven ett samband mellan stress och utbrÀndhet vilket kan resultera i avsikter att lÀmna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod Àr kvalitativ och data frÄn fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid nÄgra utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig ocksÄ pÄ att beskriva olika strategier som skolpersonalen anvÀnder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall Àven belysas, för att öka förstÄelsen kring utanförskap som problematik.Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebÀr att respondenter vÀljs ut som ska ingÄ i undersökningen utifrÄn kÀnda egenskaper.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier Àr icke ett outforskat omrÄde dock Àr det inte mycket forskat pÄ hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna pÄ en enhet för barn med hörselnedsÀttning anvÀnder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen anvÀnder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har anvÀnt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har faststÀllt utifrÄn vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i Äldern 36-84 mÄnader samt tre specialpedagoger och tvÄ barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hÄllning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur grÀnsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som anvÀnds Àr kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien Àr det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som Àr grunden för drama med sÄvÀl pedagogiska som terapeutiska syften.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bÀr med sig fragmenterade bilder av sina omrÄden. Genom detta arbete vill jag skapa en förstÄelse för hur de förhÄller sig till de mÄngfacetterade och fÀrgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rÄdande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar mÀnniskor i ett Vi och Dem  pÄverkar ungdomarnas sjÀlvbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som nÄgot positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de fÄr överförda genom media och allmÀnna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna anvÀnt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Denna studie syftar till att försöka förstÄ och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur bestÄr av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strÀvan att bevara en organisations grundlÀggande vÀrderingar och idéer. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt Edgar H. Scheins teori om kulturnivÄer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. VÄra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.

Syfte: Att undersöka svenska renodlade Internetbanker - ?PPI-banker?, och utefter deras strategi studera deras lönsamhet samt om de utgör risker för den finansiella stabiliteten.Teori:  Tidigare forskning kring PPI-banker har pÄvisat varierande resultat och fokus har skiftat frÄn PPI-bankernas prestation till deras pÄverkan pÄ den finansiella stabiliteten. Det teoretiska perspektivet vidgas med traditionella teorier kring bankers strategier och risker. Riskerna som behandlas Àr frÀmst likviditetsrisk samt risker för stabiliteten i det finansiella systemet.Metod:  Studien har genom blandad strategi, med kvantitativ metod för datainsamling och en kvalitativ analys studerat svenska PPI-banker. PPI-bankerna har jÀmförts mellan varandra men Àven som grupp mot de fyra svenska storbankerna för att studera strategi och prestation pÄ marknaden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken Ärskurs det Àr lÀmpligt att börja ge elever med franska som B-sprÄk en grammatikundervisning byggd pÄ regelförklaringar. Undersökningen Àr inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlÀrning av moderna sprÄk, och metoden för att ta reda pÄ frÄgestÀllningen Àr hÀmtad hÀrifrÄn. Sex franskelever i Ärskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att lÄta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rÀtt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna anvÀnde sig av för att lösa problemen.

Ett Äterkommande problem Àr att IT-verksamheten fungerar som en stat i staten: att IT-verksamheten inte Àr i enhetlighet med affÀrsverksamheten som den ska stödja. Det finns forskningsomrÄden dÀr teorier utvecklats för att kunna hantera detta problem och jag har titta pÄ Alignment och IT-management. IstÀllet för att kalla det Alignment har jag valt att kalla detta för lÀnkning: att man ska lÀnka samman IT-verksamhet med affÀrsverksamhet sÄ att de gÄr i samma riktning. Jag har förstÄtt att det mest grundlÀggande, nÀr det handlar om lÀnkning, Àr att via strategier försöka fÄ IT-verksamheten att harmonisera med affÀrsverksamheten. Men strategier Àr artefakter och det Àr IT-personal som utför arbetet som ska stödja affÀrsverksamheten.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

I denna c-uppsatts problematiseras omrÄdet konflikthantering och anledningen till att mÀnniskor hamnar i konflikter. Syftet Àr att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har nÄgra speciella metoder eller strategier. Vi anvÀnde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vÄrt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ frÄgor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom omrÄdet. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr vi har tagit i beaktning, utifrÄn ett forskningsperspektiv, att mÀnniskan hela tiden pÄverkas av sin omgivning.

Titel: ?Det finns ju inte en kÀft som skulle betala för att lÀsa en blogg?? En studie om svenska dagstidningars övergripande strategier bakomuppstarten av bloggar pÄ sina nÀtupplagor.Författare: Therése Kristiansson och Sofia WallqvistUppdragsgivare: Dagspresskollegiet Àr ett forskningsprogram vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Sedan 1979 har de bedrivit forskning om medieanvÀndning med fokuspÄ dagstidningar och dess publik.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för Journalistik, Medier och kommunikation, Göteborgsuniversitet (JMG)Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Jonas OhlssonOrd: 17 835Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga förekomsten av bloggar pÄ svenskadagstidningars nÀtupplagor och att ur ett redaktionelltledningsperspektiv undersöka vilka övergripande strategier som liggerbakom uppstarten av bloggar pÄ deras webbplatser.Metod: Kvantitativ kartlÀggning av svenska dagstidningars nÀtupplagor ochbloggar kopplade till deras webbplatser, samt kvalitativa samtalsintervjuermed tidningarnas chefredaktörer, redaktionschefer och webbchefer.Material: Analys av 56 stycken svenska nÀttidningar med bloggar kopplade till sinwebbplats, samt 14 stycken semi-strukturerade samtalsintervjuer.Huvudresultat: En stor majoritet av nÀttidningarna har bloggar pÄ sin webbplats, endast tvÄ av 56 har valt att inte anamma trenden. Etableringen av bloggarnahar inte varit blixtsnabb, men under loppet av fyra Är har bloggarna nÄtt nÀstan total spridning. Först ut att anamma trenden var de nÀttidningar som Àr störst dÀr samtliga nÀttidningar som i dag har bloggar startadeupp sin bloggverksamhet Är 2005. De flesta tidningarna saknade uttalade strategier vid uppstarten, det handlade snarare om ett?flockbeteende? dÀr tidningarna i branschen pÄverkade varandra och valde att hoppa pÄ bloggtrenden för att hÀnga med i utvecklingen.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier Àr icke ett outforskat omrÄde dock Àr det inte mycket forskat pÄ hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna pÄ en enhet för barn med hörselnedsÀttning anvÀnder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen anvÀnder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har anvÀnt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har faststÀllt utifrÄn vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i Äldern 36-84 mÄnader samt tre specialpedagoger och tvÄ barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.