Fastighetsbranschen står inför en förändring. Forskning tyder på att fastighetsbolag kommer att gå mer och mer mot att bli mer traditionella tjänsteföretag och att pengar inom branschen kommer att tjänas genom att vara en så duktig förvaltare som möjligt i avseende till fastighetsdrift och hyresgästförvaltning. Denna kandidatuppsats fokuserar därför på att undersöka hur fastighetsbolag kan utveckla sina tjänster mot sina hyresgäster samt vilka faktorer som kommer vara avgörande i framtiden för att bli ett framgångsrikt fastighetsbolag.SyfteProjektets syfte är att göra en undersökning över hur fastighetsbranschen troligtvist kommer att förändra sitt strategiska arbete mot sina hyresgäster och vilka faktorer som då kommer att karaktärisera ett framgångsrikt fastighetsbolag.Frågeställningar? Vad kommer att vara viktiga framgångsfaktorer hos ett fastighetsbolag i framtiden?? På vilket sätt bör fastighetsbolag kontakta hyresgäster och hur ska de samla och dela information om sina hyresgäster för att kunna förutspå deras framtida behov?? Finns det några särskilda krav på fastighetsbolagets organisation för att tillgodose hyresgästernas behov på bästa sätt?MetodUndersökningen är av kvalitativ karaktär och baseras på intervjuer med representanter från olika fastighetsbolag och representanter från kommersiella hyresgäster. Sammanlagt har 14 intervjuer genomförts.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Partille kommun har som önskemål att ett hotell ska finnas i Partille i enlighet med visionen för år 2035, om att gå från en förort till att bli en förstad. Idag finns endast två övernattningsalternativ av vandrarhemskaraktär i kommunen. Syftet med projektet är därför att utreda om en hotellverksamhet i Partille är möjlig. Vidare utreds hur Partille kommun arbetar med affärsdriven samhällsutveckling där kommunal strategi möjliggör en önskad samhällsplanering.Rapporten redovisar fyra faktorer som är avgörande vid val av lokalisering av ett nytt hotell; Tillväxt av befolkning, Tillväxt i näringsliv, Dragningskraft på privata marknaden samt Beläggningsgrad på minst 55 %. Dessa faktorer har utifrån en omvärldsanalys av Partille och dess närområde utreds vid bedömningen om ett hotell är möjligt eller ej.Informationssamling har skett genom kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän på Partille kommun samt branschkunniga och verksamma inom hotellbranschen.

Svensk titel:  På återseende om 20 år?Hur hålls relationen mellan kund och företag vid liv på en sällanköpsmarknad?- en studie av HusmanHagbergs relationsmarknadsföringEngelsk titel:  Will we meet again in 20 years?How does the relationship between a customer and company survive on a ?rarely buying market?? ? a study of the relationship marketing of HusmanHagberg Författare:   Emma Anderberg och Maria ÖhmanFärdigställd:  2007Handledare:  Nazeem Seyed-MohamedAbstract:During recent years a focus on the development of good and long-term relationships with the customers has replaced the single transactions that which have been the goal when using traditional marketing methods. To succeed on a tough and competitive market it is important for companies to develop good and long-term relationship with their customers. Working with relationship marketing within the estate agent market is especially complicated in many ways. An estate agency is a service company and works as a middleman between a buyer and a seller and therefore has a complicated relationship to its costumers.

The term CSR (Corporate Social Responsibility) is frequently discussed today. Many large companies work actively with CSR related questions. However, few empirical studies exist on what this work entails and why it is undertaken. Instead, most of the academic research focuses on what the term itself should mean. To bridge this gap this study centers on the employees? perceptions of CSR.

Corporate Social Responsibility, CSR, kan förklaras som ett företags frivilliga samhällsansvar, där grunden för ett lyckat arbete handlar om att finna balans mellan ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Företagen ska inte bara fokusera på dess lönsamhet, utan också bidra till etisk social och miljömässig förbättring, faktorer som idag har blivit en självklarhet för att bidra till en hållbar utveckling men också för att bygga, stärka och bevara varumärket. Ett varumärke anses ofta vara ett företags främsta tillgång vilket också kan skapa värde för ett företag och på så sätt ses som en konkurrensfördel. Företagets varumärkesimage är i sin tur kundens uppfattning om varumärket och är något kunden skapar på en egen hand. En varierande bild av företaget kan då uppstå, eftersom individer har olika uppfattningar om ett varumärke.Gina Tricot är det företag som ligger i fokus för studien då vi anser att de är ett välkänt varumärke inom fast fashion branschen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt.