I samarbete med Veidekke Skåne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke Skåne har sitt huvudkontor i Lund och ingår i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i Skåne i fem år och växer hela tiden. Vår intention har varit att kartlägga intern- kommunikationen och ta reda på hur den fungerar. Vi har också velat belysa på vilket sätt villkoren ändras för internkommunikationen när företaget expanderar.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Syftet med denna uppsats var att analysera inträdet av en mindre aktör på spannmålsmarknaden för att finna vilken strategi, men främst vilka faktorer som är av betydelse för inträden på marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lämpliga, sedan ett antal externa såsom interna faktorer som hade betydelse vi inträdet på livsmedelsmarknaden. Vi fann att nätverken var den mest betydelsefulla. Nätverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en översättare bearbetar en mycket kulturreferenstät källtext. Fokus ligger på hur översättaren med hjälp av tillägg beskriver vissa delar av innehållet för måltextläsaren. Källtexten är Susan Faludis The Terrordream ? Fear and Fantasy in Post-9/11 America i översättning av Hans O. Sjöström med den svenska titeln Den amerikanska mardrömmen ? bakhållet mot kvinnorna.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Problem: Det pågår en omstrukturering i branschen för mobiloperatörer, vilket fick oss att ställa frågorna: Vilka faktorer kommer att påverka branschbilden? Kan vi genom att studera branschens aktörer och analysera deras agerande bättre förstå omstruktureringen? Håller den nya teknologin på att bryta upp den traditionella värdekedjan och vad har det i så fall för innebörd? Kommer branschomstruktureringen att innebära att det ställs andra krav på framtida operatörers strategiska val? Hur viktigt kommer det att vara med ett starkt varumärke i framtiden? Syfte: Vårt syfte är att analysera den pågående omstruktureringen av mobiloperatörer i Europa och försöka identifiera branschens bakomliggande drivkrafter, utlösande faktorer och företagens strategier - för att därigenom skapa oss en bild av morgondagens branschstruktur. Metod: Uppsatsen baseras på en bred branschstudie samt på fallstudier av olika mobiloperatörer. Vi har vid den empiriska insamlingen använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för branschens utveckling och dess aktörer. Vi analyserar sedan branschens drivkrafter med utgångspunkt i de förändrade strategivalen, varumärkets roll samt den förändrade värdekedjans betydelse.

This study puts emphasis on an international discourse describing how cities frequently compete against each other, and also describing factors that cities should enhance to make themselves more competitive. The discourse in this study has therefore been used to seek understanding how three different municipalities Borlänge, Karlstad and Malmö strive for growth by applying central factors from the discourse on the municipalities strategic documents. What the study shows is that the central factors from the discourse strongly imprints the strategic documents, but the presence of the factors varies between the municipalities and also to what meaning that lies behind the strategic goals..

Problemdiskussion Det finns ett behov för organisationer att designa framgångsrikastyrmodeller. Styrmodellerna behöver tas fram dels med utgångspunkti organisationens strategi, dels i relation till övriga externa ochinterna faktorer. En styrmodell ger önskat resultat när de anställdauppfattar och agerar i linje med ledningens strategi. Om gap uppstårmellan ekonomistyrningens utsända budskap och de anställdasuppfattning av den finns det risk att organisationens vision inteuppfylls vilket kan påverka organisationens image.Syfte Uppsatsens primära syfte har varit att utforska och förklaraförekomsten av gap mellan ekonomistyrningens budskap ochanställdas uppfattningar om dess styrmodell. För att få en förståelseom styrmodellens design har vi haft som sekundärt syfte att förståvilka inverkningar externa uppfattningar har på organisationensstyrmodell.Avgränsningar Studien behandlar endast en organisation och således endast enbransch.

Utgående från inriktningen i Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, är vi enligt min mening på väg mot en tyngdpunktsförskjutning när det gällerförmåge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen också avsevärt ökad förmåga och volym när det gäller s.k. lätt infanteri och strid till fots.Detta förutsätter, med nuvarande läge som grund, en återtagning av kompetens och förmåga närdet gäller infanteristriden och striden till fots. Syftet med uppsatsen är att utifrån försvarsmaktensinriktning mot s.k. lätt infanteri undersöka huruvida dagens utbildning vid förband medkärnförmåga strid till fots kan sägas utgöra lätt infanteri eller om de är något annat.Studien jämför den utbildning i strid till fots som genomförs vid luftburen bataljon,amfibiebataljon samt lätt mekaniserad bataljon med det som enligt undersökningen kan sägas varakaraktäristiskt för s.k. lätt infanteri.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa i vilken omfattning medveten verksamhetsstyrning bedrivs i det mindre företaget. Under våra studier har vi läst mycket om olika styrmetoder och filosofier. Dessa är ofta i litteraturen beskrivna utifrån de större företagens synvinkel men sällan står det något beskrivet om hur det fungerar i de mindre företagen. Våra forskningsfrågor är:Hur kan verksamhetsstyrningen se ut i ett mindre företag? Använder de sig av medvetet valda metoder eller filosofier i sitt arbete med att styra det mindre företaget? Vilka olika metoder och filosofier skulle kunna hjälpa till att förbättra verksamhetsstyrningen?Metod: Vi har antagit ett aktörssynsätt och har anslutit oss till den hermeneutiska traditionen.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär?Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär?MetodKvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram.ResultatLärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i skolår 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrån detta se om det fanns några likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvägagångssätt och strategier. Undersökningen skedde med hjälp av tre matematiska problem. Vi använde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrån vår huvudfråga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende på problemlösningarnas utformande och innehåll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna språk, bild och tal..