Vad gäller relationen mellan budget och Balanced Scorecard har fyra dimensioner utkristalliserats. Dessa är den sekventiella-, kompletterande-, dominerande- och strategiska dimensionen. I stort kontrasterar WM-data Utilities och Lunds Energi företaget Alfa Laval i förhållande till relationen. I alla tre företagen kan observeras att både budget och Balanced Scorecard fungerar vad gäller strategiimplementering. Budgetens roll vad gäller strategiimplementering försvagas då modellen i huvudsak endast berör medarbetare i centrala positioner inom företagen.

Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess?Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier.

 Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda.

Speaking of budget and budgeting is almost as adding fuel to the fire. The subject evokes a lot of emotions, both positive and negative. Some might consider budgets as a bureaucratic process that won?t lead to any good. Others might find budgets as extremely helpful and necessary in a company?s planning process.

Syftet med denna uppsats är att studera huruvida prognoser är ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten på tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha påverkats av företagens interna och externa förutsättningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvärld. Företagen vi har studerat visar på att prognosen inte är en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen använder sig idag av de båda styrmedlen. Flera företag säger sig ha andra styrmedel än budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket från den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det därför mycket svårt för företag att bryta sig loss ifrån den..

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget i ett snabbväxande småföretag i verkstadsindustrin samt diskutera hur styrningen skulle kunna kompletteras med ett balanserat styrkort. Metod: Som övergripande vetenskapligt tillvägagångssätt har vi valt en abduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi genomfört litteraturstudier inom det aktuella området samt genomfört en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Fallstudiens resultat har sedan jämförts med teori samt liknande undersökningar. Resultat: Vi har funnit att budget är ett vanligt förekommande styrmedel i företag.

During the winter 2011 Isaksson and Andersson did a time budget study on Nordens Ark?s Przewalskis horses during daytime when there were visitors and caretakers in the park. This time budget study was made during daytime and when there were no visitors or caretakers in the park. The horses where observed in the morning (5.30-6.30 am) and in the evening (5.45-6.45 pm) during four days. In addition to a time budget, the horses? positions in the enclosure were registered.

Uppsatsen behandlar budgetens betydelse för engagemanget hos ledning och medarbetare. Engagerade medarbetare är ingen självklarhet i ett företag och det kan finnas en osäkerhet hos ledningen om hur engagemang ska skapas. Ett problem, speciellt i mindre företag, kan vara att undvara resurser, exempelvis tid och pengar, för att skapa den extra glöd som behövs. Budget är ett verktyg som många företag redan använder och kan även användas som ett verktyg att samlas kring för att diskutera i företaget. Syftet med uppsatsen är att -beskriva och jämföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om budgetprocessen i ett mindre företag, -tillämpa en modell om meningsskapande på de uppfattningar på budgetprocessen som identifierats i företaget samt -formulera tentativa slutsatser om hur meningsskapande kan användas som instrument för att skapa engagemang i ett mindre företag.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Bakgrund och problemdiskussion: Budget har funnits i över 50 år i Sverige och är ett vanligt styrmedel i de svenska företagen. Under de senare åren har forskningen visat upp många delade meningar om hur budget uppfattas och dess betydelse. Budget har fått utstå mycket kritik samtidigt som många studier visar att företagen inte klarar sig utan budget. Uppfattas budget positivt eller negativt hos de som använder den på KappAhl och Lindex? Budgetprocessen är i lärobokslitteratur uppdelad i tre faser, budgetuppställande, budgetuppföljning och budgetanalys.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Budget är i många företag den framåtblickande delen av ekonomistyrningen. Den utgör ofta den framtida planeringen och förmedlar vägen fram till de uppställda målen. Under senare tid har kritik riktats mot både det traditionella och ?moderna? budgetsynsättet. Vissa kritiker anser att problemen emellertid inte beror på budget i sig utan istället på det sätt som den används på.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge.

Budgeten är ett vanligt förekommande styrningshjälpmedel i flera företag idag men dess roll har utvecklats en hel del sedan 1950-talet då budgeten började bli vanligare bland svenska företag. Vi tyckte att det skulle vara intressant att undersöka hur ett medelstort företag använder sig av budgeten och vilka företagets främsta syften med att göra en budget är. Ett delsyfte var även att vi utifrån den teori som vi funnit på budgetområdet skulle komma med uppslag på hur det undersökta företaget kunde utöka sitt budgetanvändande. Med hjälp av den empiriska undersökning som gjordes kom vi fram till att företaget använde sig av budgeten på ett bra sätt till syftena kontroll och uppföljning, prognostisering samt till att motivera personalen på företaget. De använde sig även av budgeten vid planering, samordning, delegering och ansvarsfördelning, informationsspridning och i kommunikationssyfte men inom dessa områden ansåg vi med stöd i teorin att budgetarbetet kunde utökas..

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steeringIn the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality.