Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

Syftet var att undersöka samband mellan stress, hälsoångest, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförbrukning i fängelsemiljö. Respondenterna var 66 män i åldrarna 21 - 68 år med avtjänade Straff från en månad till tretton år och nio månader. Studien baserades på självskattningsfrågeformulär vilket mäter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hälsoångest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet påvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hälsoångest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av läkemedel.

The aim of this study is to increase knowledge and understanding regarding which institutional demands can be identified by social welfare secretary?s in their work with juvenile offenders. The study uses organizational theory to try and find different institutional strategies that social workers use to handle such demands. The study takes a qualitative approach and consists of six semi-structural interviews with social welfare secretary?s who work with juvenile offenders.The results of the study show how institutional influence comes from various organizations and institutions such as media, legislation as well as the police and justice system.

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för bådemisstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländskhärkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare Straff ijämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effektpå registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilkentendens varje brottstyp har för sig.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bestämmelserna om skattetillägg och dess förenlighet med grundläggande krav på rättssäkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillägg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen är att ha en avskräckande effekt, så att den skattskyldige betalar rätt skatt. För påförande av skattetillägg krävs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift i deklarationen.Skattetillägget som sanktion har funnits utgöra ett Straff i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed är artikel 6 också tillämplig. Detta innebär att de svenska bestämmelserna måste upprätthålla kraven som ställs enligt konventionen.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare Straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhället stora förändringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes städerna av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Långa skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma när föräldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom städernas barnavårdsnämnder som hade uppgiften att hålla uppsikt över barn och dess föräldrar så att inte sedlig urartning spred sig i samhället. Barnavårdslagar skapades och barnavårdsnämnder grundades av rädsla för att samhällets moraliska tillstånd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frågor genom en granskning av Piteå stads barnavårdsnämnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhället stora förändringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes städerna av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Långa skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma när föräldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom städernas barnavårdsnämnder som hade uppgiften att hålla uppsikt över barn och dess föräldrar så att inte sedlig urartning spred sig i samhället. Barnavårdslagar skapades och barnavårdsnämnder grundades av rädsla för att samhällets moraliska tillstånd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frågor genom en granskning av Piteå stads barnavårdsnämnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av Straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av Straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Vår studies syfte var att lyfta fram ett anhörigperspektiv på tillvaron efter att någon i dennesnärhet gjort sig skyldig till ett våldsbrott. Centralt för studien är de anhörigas upplevelser isamband med händelsen.Resultat och analys byggde på en konventionell innehållsanalys av två bloggar författade av tvåmödrar vars söner begått mord. I vår studie har vi utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt synsättoch till stor del analyserat vårt material med hjälp av socialpsykologiska teorier.Vårt resultat visade att de anhörigas livsvillkor försämras markant i samband med det begångnabrottet, främst är det den psykiska hälsan som försämras men också relationerna som denanhörige har. Studiens resultat visar även att de anhöriga får nya roller i samband med detbegångna brottet, de är till exempel inte längre bara mamma till en son utan nu också ?mammatill en son på anstalt?.

Att trafiknykterhetsbrotten ökar är utan tvekan ett problem som det måste läggas mer resurser på. Vi har genom vårt arbete försökt påvisa hur trafiknykterhetsbrotten med hjälp av olika aktörer i samhället skall kunna minskas och vilka metoder som lämpar sig bäst för detta. Förutom en större samverkan mellan myndigheterna för att komma tillrätta med den ökande alkoholkonsumtionen spelar också människors attityder och moral en stor roll. Överlag ser samhället allvarligt på rattfylleribrott. Folk är upprörda över de milda Straff som idag döms ut av domstolarna.

Infertilitet drabbar kvinnor världen över och orsakas av olika faktorer. Att kunna få barn är för de flesta en självklarhet och i vissa länder ses kvinnor utan barn som ofullständiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bära skulden och ansvaret för infertiliteten; Att beStraffas eller välsignas av högre makter; Att stötas ut av släkt och samhälle; Att känna rädsla för att bli lämnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och känna sig ofullständig.

Arbetsmiljöproblem på byggarbetarplatser är idag väldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin är nämligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsätter ca 290 000 (2009) och omsätter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna.Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar även granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet.