Syftet var att undersöka samband mellan stress, hälsoångest, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförbrukning i fängelsemiljö. Respondenterna var 66 män i åldrarna 21 - 68 år med avtjänade Straff från en månad till tretton år och nio månader. Studien baserades på självskattningsfrågeformulär vilket mäter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hälsoångest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet påvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hälsoångest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av läkemedel.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och Straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare Straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Att leva med HIV innebär en känslomässig påfrestning och medför inre upplevelser av skam och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelsen av skam och skuld hos personer som lever med HIV. 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: Att känna självförebråelse, Att känna sig smittsam och smutsig. Att känna rädsla, Att lära sig hantera sina känslor. Studien visade att personer som lever med HIV anklagade sig själva för sjukdomen eller såg den som ett Straff.

Svensk kriminalvård har över tiden succesivt gått från kroppsStraff till att innebära vård och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvård definieras det av visionen ?bättre ut? (Kriminalvården 1). Förutsättningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk är starkt kopplade till möjligheten att erhålla ett arbete och en bostad efter verkställigheten. Enligt tidigare forskning så framgår det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssätt kan brytas med hjälp av en utbildning. En utbildning som kan påbörjas under verkställigheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlättar en återanpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten på samtal och intervjuer samt en enkätundersökning avseende intagna som i nuläget verkställer ett Straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan kvinnors och mäns attityder gentemot pedofiler och deras handlingar. Kanske kan också media spela en roll i detta samanhang. Vi väntade oss att kvinnor skulle vara mildare i synen mot pedofiler eftersom kvinnor överlag är mer förstående än män. Undersökningen undersökte också om det fanns någon skillnad i attityder som är relaterad till ålder. Tre olika ålderskategorier användes, 18-25, 26-34 och 35+.

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt.

Samhällstjänst är en del av den svenska Straffskalan och innebär kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kring samhällstjänst i en global kontext, samt att kartlägga studier om hur samhällstjänst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhällstjänst. Studien belyste även samhällstjänst i jämförelse med fängelse. I resultatet användes åtta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhällstjänst finns i ett flertal länder i världen men används mest i de europeiska länderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begränsat i USA.

Det har, de senaste åren, skett stora förändringar gällande påföljder för unga lagöverträdare. Förevarande uppsats berör den utveckling som har skett inom området och huruvida de intentioner som ligger bakom förändringarna har uppfyllts. Störst fokus ligger på ungdomar mellan 15 och 17 år men även yngre lagöverträdare och äldre upp till 21 år berörs. Ungdomsbrottsligheten verkar, i motsats till vad som ofta påstås i media, ha minskat de senaste decennierna, både enligt lagföringsstatistik och självdeklarationsstudier. Det verkar dock ha skett en ökning av uppklarade våldsbrott.

Eftersom människor använder stereotyper som tumregler i sociala situationer, är det möjligt att de förekommer i rättsprocessen när bedömningar görs. Forskning har funnit bedömningsskillnader relaterade till gärningspersonens utseendemässiga karaktäristika. Syftet med studien var att undersöka om gärningspersonens kön, attraktivitet och ålder påverkar graden av klandervärdhet och längd på fängelseStraff samt om de påverkar motiveringarna till fängelseStraffets längd. Utifrån en fallbeskrivning om ett dråp med varierad ansiktsbild på gärningspersonen fick 192 deltagare svara på frågor om klandervärdhet och Straff. Resultaten visade att männen tilldelades ett längre fängelseStraff än kvinnorna.

Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fängelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fängelsevistelse är mycket bristfällig både internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgår främst ifrån män och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen på brottslingar och kriminalvårdens uppbyggnad. Studien inriktades på kvinnliga interners attityd till fängelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stämpling under fängelsevistelsen. 256 interner var vid tillfället placerade på olika anstalter i Sverige.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 ? 55 år med Straff på fyra år till livstid.Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten.Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade.Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv.

The discussion of the swedish treatment of offenders often revolves round the two contradictions punishment and care. Modern prison is described to be based on values such as humanity, care and respect, although the main task is to protect the society from criminals by keeping them locked up. This study focused on the role of the prison officer with the purpose of understanding how he sees his profesional role in an organisation influenced by punishment and care.Central questions are: How does the prison officer handle his role as caretaker in an organisation where he not only has the right to, but also is obliged to, controle and power his clients? How does the prison officer define his working role and does he find any dificulties in combining these?The research was realized during the months of April and May 2005 through qualitative interviews and conversations with prison officers working in a swedish prison. It also contained a minor fieldstudy in that same prison.The results showed that the principle conflict between punishment and care have an insignificant influence on the daily work of the prison officer.