Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (Straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Ett fordon som använts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De lagar man använder för att ta ett beslag av ett fordon är 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det är flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast är olovlig körning och rattfylleri. Problemställningen när man skall använda TBL 7§ i dag är att praxis skiljer sig runt om i Sverige på de olika myndigheterna. Särskilt värde på fordonet och antalet tillfällen som gärningsmannen ska ha begått ett brott, enligt TBL, skiljer sig.

Människan är en social varelse och vår identitet bygger på hur vi själva och hur andra uppfattar oss.  Detta är av största vikt i denna studie som ämnar studera hur ett fängelseStraff påverkar en  narkotikabrukares  avvikarkarriär  ur ett sociologiskt perspektiv.  Genom en kvalitativ studie  dels  innehållande  en artikel-  och rapportstudie samt  fem intervjuer, tre med personer som arbetar inom missbrukarvård och två dömda narkotikabrukare som suttit inne ifängelse  kan jag konstatera att  fängelset  som Straff tenderar till att stärka  identiteten  som narkotikabrukare och en ytterligare betoning av avvikare som brottsling.  Detta till motsats från det den bakomliggande tanken med fängelseStraffet,  det vill säga avskräckande. Studien tar upp många välbekanta och intressanta teorier kring  sociala faktorer och visar än en gång vilken otrolig påverkan våra emotioner  har..

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och Straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och Straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förändras, ändras också synen på den anställde. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida företagens behov av att hålla sin yttre fasad i gott skick, påverkar inställningen till att anställa, eller säga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur ställer sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhället bär och finns det särskilda typer av beteende eller brottslighet som anses värre eller sämre än något annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmänhet förkastas också förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare är låg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svårigheter att ånyo etablera sig på arbetsmarknaden efter avtjänat Straff..

I plenumavgörandet NJA 2013 s. 502 slår HD fast att beslut om skattetillägg och åtal för skattebrott som grundar sig på samma oriktiga uppgift utgör dubbelbeStraffning i strid med Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Det förändrade rättsläget öppnar upp för en diskussion om huruvida det förekommer otillåten dubbelbeStraffning även på andra rättsområden. Uppsatsens syfte har varit att utreda huruvida så är fallet. Jag har därför undersökt en rad rättsområden där både administrativa sanktioner och Straff för brott förekommer, och där jag således har bedömt att det finns en risk för dubbelbeStraffning.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ?Det är ditt val? och ?Livsviktigt? kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ?Det är ditt val? respektive ?Livsviktigt?.

The purpose with this essay has been to describe and understand why youth community service became a penalty in Sweden. The political discourse in which youth community service was established has been analyzed with Laclau & Mouffe´s discourse theory. A social constructivist onset and a discourse analysis were the methodological tools of the essay. The result is two folded. Youth community service was created to strengthen the constitutional state, combined with high beliefs of the social services competence.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt.

Forskning rörande huruvida självkänslan påverkas vid ett fängelseStraff och i sådana fall i vilken riktning den påverkas, är bristfällig. Denna studie baseras på åtta män, i åldrarna 23-36, som avtjänat Straff där de varit frihetsberövade. Tid för Straffen varierade mellan 1,5 år och 17 år. Semistrukturerade intervjuer utfördes, transkriberades och meningskoncentrerades för att få svar på bland annat hur deltagarna upplevde sin självkänsla under Straffet, vid frigivningen och efteråt. Även för att ta reda på om detta var något som främjades på anstalter och även behandlingshem för ungdomar i Sverige.

Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina Straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod..

Antalet våldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man påvisa att brotten blivit grövre. Däremot pekar den mediala bilden på att brottsligheten de senaste tio åren präglats av idel vansinnesdåd med psykotiska gärningsmän. Till följd av detta har opinionsläget avseende Straff och vård förskjutits till att alltmer omfamna vedergällningsteorier och prioritera samhällsskyddande insatser. FängelseStraffen blir allt längre och risken att dömas till fängelse har mer än tredubblats jämfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hårdare Straff är verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.När domstolarna konfronteras med misstänkt psykiskt störda lagöverträdare ställs de inför en ytterst komplex situation.

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut.

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och Straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn.