Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser.

Ett av de mest omtalade fenomenen de senaste åren har varit den snabba utvecklingen av digitala medier och sociala nätverk. Teknologin har utvecklats från att ha varit något som användes ibland och var till för arbete och underhållning, till att vara en stor del av livet och för vissa en nödvändighet. De nya medierna och sociala nätverken är idag en stor del av mångas vardag och påverkar hur vi tar in information, kommunicerar och utrycker våra tankar och idéer. Under de senaste åren har allt fler organisationer valt att ta in sociala medier i sin marknadsföringsstrategi och organisationerna har företagsprofiler på bland annat Facebook och YouTube för att kommunicera med kunderna. Yngre generationer har växt upp med tekniken och sociala medier vilket är en resa som äldre inte har följt med på och därför är en vanlig uppfattning idag att endast yngre generationer använder sig av de nya mediekanalerna.

Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius.Författare: Marianne AnderssonPublikationstyp: UppsatsNivå: CPoäng: 15 hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapKursnamn: MKV 61-90 hpProgramnamn: InformatörsprogrammetAntal sidor: 39Handledare: Mats HyvönenÄmne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt.Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt?Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ?Diskursens ordning? samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier.Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals.Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall..

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

Denna studie syftar till att undersöka användares subjektiva reflektioner kring olika interaktionsverktyg och deras användningsområden för att få en djupare förståelse för hur verktygen tillskrivs olika funktionella betydelser och alternativ mening i interaktionen och självpresentationen. Genom detta vill vi förklara hur fenomenet sociala medier påverkar människors vardag och interaktionen i samhället. Detta kan exempelifieras genom hur individer planerar och dokumenterar sin vardag för att kunna framställa sig på ett önskvärt sätt på sina online-profiler.Materialet i denna intervjustudie består av totalt sex intervjuer med personer i olika åldrar. Vi har använt oss av ansatsen semistrukturerad öppen observationsintervju, med motiveringen att detta ger oss möjlighet att studera reflektioner och handlingssekvenser samtidigt.Studiens slutsats är att användares interaktion på sociala medier i många avseenden liknar face-to-face-interaktionen mellan individer i deras vardag, då normer från det övriga samhället ständigt relevantgörs genom tillströmmandet och socialisationen av nya användare. Institutionaliserade användningsområden för olika interaktionsverktyg används som logisk utgångspunkt i hur verktygen används och tolkas, exempelvis hur användare genom dessa kan prenumerera på och visa uppskattning för andras uppdateringar och aktiviteter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt.Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet.

Title: Hälsa i sociala medier - En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och påverkas  av hälsobudskap i sociala medier.Title: Health in social media - A qualitative study of how health communicators perceive and are affected by health messages in social media.Author: Anna HedströmInstitute: Karlstad University. Faculty of health, nature and engineering sciences.Tutor: Owe StråhlmanDate: 150615Number of pages: 34Keywords: eHealth literacy, health communication, health informers, health literacy, health messages, media literacy, social media Background: With an increased interest in diet and exercise, also health and fitness messages have increased in both traditional and social media. The general guidelines on physical activity and diet are forgotten as training tips increase in the media. Research shows that it is common for individuals to retrieve information from the media when it comes to their own health. In doing so media literacy, health literacy and eHealth literacy becomes increasingly important for health communicators and for those who receive health information. Objectives: The aim of this study was to examine health communicators? experiences of health messages in social media, and how they are affected by them. Method: Qualitative interviews were chosen as a method to collect data.

The purpose of this study is to examine young people?s opinions about libraries using social media for communicative and marketing purposes. There are three research questions: What do young people think about libraries using social media for communicative and marketing purposes? Do they want to interact with libraries in social media and, if so, in what way? Are their opinions and their will to interact influenced by what kind of relationship they have with libraries, their reading habits, and whether or not they use libraries? digital services? Prior research is divided into three themes: library development, marketing, and young people. The theoretical framework is made up of a combination of relationship marketing, using Evert Gummesson?s three catchwords relationships, networks, and interaction, and the engagement pyramid, as depicted by Brit Stakston.

The purpose of this study was set against the background that social media today are used as an platform for companies to communicate with their customers, as well as communicate their brand. Therefore it was interesting to examine this phenomenenon through a critical point of view and try to put light on the different forms of power that is produced on this arena.The overall aim of this study was to examine how PR-consultants talk about social media as a communication channel. The empirical data consisted of five interviews with PR-consultants on five different PR-agencies. The theoretical framework was based on a social constructional perspective and Foucault?s theory of power.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?? Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?? Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?? I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden.

Bakgrund/problem: Internetuppkopplade sensorer och sociala medier är två betydande källor tillökningen av datamängden i vår digitala värd. Det ställs idag nya krav påtekniker för att hantera den ökade datamängden i kombination med varieradedatakällor och den extremt höga hastighet data genereras i. Gartner hävdar attBig Data är ett nytt område inom BI som ökar dess omfattning genom attinkludera nya typer av data och källor. Möjligheterna och utmaningarna attanalysera och hantera datamängder växer således för organisationer.Problematiken som uppstår då ökad datamängd finns tillgänglig att samlas in avorganisationer är risken att det görs på bekostnad av individers personligaintegritet. Personliga åsikter, omdömen och erfarenheter exponeras via socialamedier och görs därmed tillgängliga för företag och andra individer att ta del av.Syfte: Studiens syfte är att ge en kvalificerad beskrivning av Big Data som idag utgören stor hype, samt att lyfta fram begreppet ur ett affärsetiskt perspektiv.