Sök:

Sökresultat:

677 Uppsatser om Strömma Turism och Sjöfart - Sida 38 av 46

"Det Àr ingen dans pÄ rosor" - En uppsats om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att en turistorganisation ska kunna arbeta med en profil

Problembeskrivning:Det inte Àr helt problemfritt att samarbeta ifrÄgasÀtter vi hur samarbeten ska kunna enas kring vad och hur de olika aktörerna vill att destinationens profil ska förmedlas, dÄ aktörerna har olika utgÄngspunkter. Vi menar att aktörernas olika utgÄngspunkter kan göra det svÄrt att bli eniga i hur profilen ska förmedlas vilket kan bli problematiskt om arbetet med en profil ska lyckas.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation skapar förutsÀttningar för att arbeta med en profil.FrÄgestÀllningar:- Hur kan ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation karaktÀriseras?- Vad gynnar ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom enturistorganisation?- PÄ vilket sÀtt pÄverkas ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation av medlemmarnas olika bakgrunder?- Vad Àr viktigt i arbetet med en profil?Metod: Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en induktiv ansats. För att besvara vÄrt syfte valde vi att göra en fallstudie. Vi valde LandskronaPlus som Àr ettmarknadsföringsorgan som arbetar med destinationsutveckling.

Svenska vÀrldsarv som besöksmÄl

Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska vĂ€rldsarv utvecklas som besöksmĂ„l genom att identifiera och kartlĂ€gga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra Ă„tgĂ€rder genomförs för att attrahera besökare.Tidigare forskning kring utveckling av Svenska vĂ€rldsarv har visat sig vara knapphĂ€ndig dĂ„ vĂ€rldsarv i Sverige Ă€r en förhĂ„llandevis modern företeelse, dĂ€rav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos vĂ€rldsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundlĂ€ggande bild av studiens fokusomrĂ„den beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av vĂ€rldsarv samt turismutveckling.Urvalet av undersökningens sju medverkande vĂ€rldsarv Ă€r baserat pĂ„ geografiskt lĂ€ge dĂ„ vi vill ha med svenska vĂ€rldsarv frĂ„n norr till syd och öst till vĂ€st. Sex av de utvalda har kultur som grundvĂ€rde och ett Ă€r naturarv. De utvalda Ă€r Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skĂ€rgĂ„rd och Örlogsstaden Karlskrona.Uppsatsen har ett induktivt angreppssĂ€tt dĂ€r kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter frĂ„n de utvalda vĂ€rldsarven som kompletteras med innehĂ„llsanalyser av vĂ€rldsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism.Resultat frĂ„n insamlad data visar att vĂ€rldsarven anvĂ€nder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig sjĂ€lva och orten som att de erbjuder nĂ„got unikt och autentiskt som endast kan upplevas pĂ„ denna plats.

HÄllbarhet i sikte : En hermeneutisk studie av Visbys turismplanering

Purpose: The purpose of this essay is to get a comprehensive understanding for the thoughts behind Visby?s sustainable tourism planning. Focus will lie on how far Visby has come in their planning and implementing towards a sustainable tourism development. Methods: This study is preceded from a hermeneutical and constructive perspective. The methods used are induction and qualitative research in the form of deep interviews with four key figures working within Gotland?s municipality and tourism industry.

Jubel för rubel? : En studie av rysk turism i Sverige

This C-level thesis deals with Russian tourism in Sweden and explains what measures are being used in Sweden in order to attract Russian tourists. Since a high number of companies and organizations are actively involved in developing Russian tourism to Sweden, we have decided to focus primarily on the most active Swedish and Russian companies within the industry. Therefore several big and well-established companies, often located in the largest cities of Russia and Sweden i.e. Stockholm, Moscow and St Petersburg, have been the subject of our analysis.Chapter ?Bakgrund? presents numerous facts and information about the nature and scale of the Russian tourist market today and in the nearest future.

Ekoturismens natur- och miljöpÄverkan i polaromrÄden

Tourism in the Arctic and Antarctic is increasing rapidly. In both Polar Regions, the cruise tourism is predominant. Several of the tour operators arrange trips under the banner of ecotourism, meaning that the trips should be ecologically sustainable. To ensure ecotourism standards there are different types of certifications; for cruise travels in the Arctic there is AECO (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) certification, and for travels to the Antarctic IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Promoters of ecotourism argue that these trips are important because they create support for conservation work among tourists making them ?polar ambassadors?.

Toxiska Àmnen för hund : rÄttgift och etylenglykol

Denna litteraturstudie behandlar förgiftningar hos hund med begrÀnsning till förgiftning orsakat av etylenglykol och rÄttgift. Vilket av dessa Àmnen som Àr farligast och hur stor risken Àr att en hund fÄr i sig dem Àr tvÄ frÄgor som kommer att undersökas. Det kommer att tas reda pÄ mer om hur det ligger till med etylenglykolets pÄstÄtt söta smak. Syftet med studien Àr Àven att utreda om allmÀnhetens medvetenhet behöver ökas om vanliga potentiellt farliga Àmnen för vÄra husdjur. Att hundar utsÀtts för förgiftningar Àr inte ovanligt och antalet försÀkringsfall dÀr hundar blivit förgiftade har ökat mellan 2010 och 2014. Om en hund utsÀtts för ett giftigt Àmne Àr det mest optimala att sÄ tidigt som möjligt hindra giftet frÄn att absorberas frÄn gastrointestinalkanalen och dÀrmed hindra att det gör nÄgon skada.

Att lyckas med stÀndiga förbÀttringar: en checklista för teamledare

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att stÀndigt strÀva efter att bli bÀttre. Företag och organisationer mÄste alltsÄ försöka hitta nya sÀtt att anvÀnda sina tillgÄngar mer effektivt. För att hitta dessa sÀtt krÀvs att företag anvÀnder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlÀgset största delen av de anstÀllda Àr de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmÄga sÀllan tas vara pÄ. Det Àr en stor outnyttjad resurs hos mÄnga företag.

Att lyckas med stÀndiga förbÀttringar: en checklista för teamledare

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att stÀndigt strÀva efter att bli bÀttre. Företag och organisationer mÄste alltsÄ försöka hitta nya sÀtt att anvÀnda sina tillgÄngar mer effektivt. För att hitta dessa sÀtt krÀvs att företag anvÀnder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlÀgset största delen av de anstÀllda Àr de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmÄga sÀllan tas vara pÄ. Det Àr en stor outnyttjad resurs hos mÄnga företag.

Hur bör Gröna Lund marknadsföra sig gentemot utlÀndska turister? : En undersökning av inresande Stockholmsturisters process för informationssökning och dess implikationer för Gröna Lunds marknadsföring

Rese- och turistindustrin Ă€r en av vĂ€rldens mest expansiva nĂ€ringar. Även upplevelseindustrinĂ€r pĂ„ stark tillvĂ€xt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, menunder de senaste sju Ă„ren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke pĂ„ denkraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsningpĂ„ att locka fler turister att besöka nöjesparken.Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, Ă€r att se över sittsĂ€tt att nĂ„ ut till turisterna. En viktig del i detta arbete Ă€r att fĂ„ insikt i hur de inresande turisternasöker information om sevĂ€rdheter, det vill sĂ€ga hur deras process för informationssökningfungerar, och dĂ€refter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrĂ„n detta.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.UtifrĂ„n denna har vi sedan givit förslag pĂ„ hur Gröna Lund bör anpassa sinmarknadsföring för att överensstĂ€mma med denna sökprocess och dĂ€rmed nĂ„ ut till fler inresandeStockholmsturister.Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrĂ„n modellerskapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary.

Geografiska perspektiv pÄ turismlitteratur

Efter att ha lÀst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, pÄ Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till Àmnet geografi. Den allmÀnna uppfattningen av litteraturen pÄ Turismprogrammet Àr att den Àr bristfÀllig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning Àr svÄr att hitta. FrÄgan Àr om det Àr ?dÄlig? litteratur pÄ turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Sportcenter i VĂ€stertorp

Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten pÄ sina badhus samt idrottsanlÀggningar. DÀrtill Àr renoveringsbehovet stort pÄ samtliga badhus. Badet i VÀstertorp tÀcker ett stort omrÄde och Àr populÀrt men behöver nu rivas pga. det dÄliga skicket. IstÀllet ska man bygga bostÀder pÄ platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriÀr mellan motorvÀgen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera.

Piratkrig i medierna : En beskrivande studie om dagstidningars bevakning av Ipred?debatten

PÄ senare Är har debatten kring fildelning accelererat. I maj mÄnad 2004 faststÀlldes ett EU-direktiv som avsÄg att skÀrpa lagstiftningen kring upphovsrÀttsskyddat material. RÀttsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begÀra ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrÀttsskyddat material gratis frÄn Internet, för att sedan föra Àrendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart Ànda fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. LagförÀndringarna kom att gÄ under beteckningen ?Ipred-lagen?.FrÄgan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrÀttsinnehavarnas rÀttigheter och skydd behövde skÀrpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförÀndringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att pÄverka publiken; dels vad medborgarna har pÄ sin agenda över de viktigaste frÄgorna, dels hur de uppfattar den aktuella frÄgan.

KartlÀggning över regionalt nyföretagande : En studie om nyföretagande i Norrbottens lÀn

Arbetslösheten i Sverige ökade och nÄdde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krÀvs förstÄelse för vad som motiverar mÀnniskor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av tvÄ olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvÄng. Utöver motivationen pÄverkar Àven strukturen i omgivningen.Syftet med denna undersökning Àr att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan pÄverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har.

Utvecklingen gÄr i en grönare riktning : En studie om ekoturismens inverkan pÄ destinationsutvecklingen i Kalmar lÀn

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstÄ prÀglas utvecklingen alltmer av ett hÄllbart och lÄngsiktigt tÀnkande. Ekoturism Àr en form av turism som vÀxt fram med utgÄngspunkt i en sÄdan filosofi. Den innebÀr ett förhÄllningssÀtt samt Àven en utvecklingsmodell som strÀvar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillvÀxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte Àr att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen pÄ en destination som Kalmar lÀn.Undersökningen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och med en teoretisk utgÄngspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband dÀr de bÄda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.

Same same but different- en semiotisk inspirerad bildanalys av ett svenskt hotells marknadsföringskampanj i Danmark och Sverige

Detaljhandelsarbete har mÄlats upp som ett lÄgstatusyrke i sÄvÀl media, litteratur, som av branschen sjÀlv under alla de tre Är som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjÀlp av teorier kring status och angrÀnsande begrepp, samt intervjuer med företrÀdare för bÄde arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna svar pÄ vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker ocksÄ svar pÄ varför branschen vill höja statusen samt vilka ÄtgÀrder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets lÄga status med att det Àr en bransch som kÀnnetecknas av obekvÀma arbetstider, mÄnga deltidsanstÀllningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en lÄg lönenivÄ.Denna studie visar ocksÄ att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbÀttrar företagens konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbÀttrade arbetsvillkor. För att uppnÄ statusmÄlet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriÀrvÀgarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivÄn.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->