Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns pÄ bÄde global och lokal nivÄ idag, nÄgot som gör det viktigare för företag att hÄlla hög effektivitet. Det försvÄras av den ökade dynamiken pÄ marknader och ovÀntade konjunktursvÀngningar som leder till en ökad osÀkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnÄ ett högre vÀrdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex anvÀnds som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem.Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osÀkerhet i dagens ekonomiska omvÀrld, samt om det finns större fokus pÄ strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har nÄgon inverkan pÄ val av sourcingstrategier, och det utifrÄn vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek pÄ leverantör och outsourcing visar pÄ en koppling till konjunkturen.Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osÀkerhet i omvÀrlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sÀmre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus lÀggs pÄ inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lÀgger dÀrmed mer tanke bakom sourcingbeslut.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hÄllfasthet anvÀnds reversibla mÄngvalsarsverk. Kundkraven Àr höga vad gÀller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsstÀlldon som valsverket Àr utrustat med. Syfte: FörvÀrva kunskap om hur de olika stÀlldonen inverkar pÄ planheten. Varje enskilt stÀlldons inverkan pÄ planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förÀndring av stÀlldonets lÀge och dÀrefter utvÀrdera planhetsförÀndringen som uppkom.

I ett allt tuffare marknadsföringsklimat har det blivit viktigare för företag att differentiera sigfrÄn konkurrenterna. Ett sÀtt som företagen kan göra det Àr genom deras kommunikation medmarknaden. Vid marknadskommunikation kan en stark varumÀrkesimage bli den avgörandekonkurrensfördelen som fÄr konsumenter att vÀlja ett företag framför ett annat. För att byggaen stark varumÀrkesimage kan företag kan differentiera sig frÄn konkurrenterna genom attanvÀnda nya kanaler för att nÄ konsumenterna. Ett exempel pÄ en sÄdan kanal Àrmarknadsföring via mobila applikationer.NÀr kanaler anvÀnds av företag för att kommunicera med deras kunder finns det ett antalviktiga faktorer att ta hÀnsyn till.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, dÀribland fonder med en global placeringsinriktning. TvÄ av dessa produkter Àr globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, sÄvÀl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa nÄgot mervÀrde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta pÄ vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jÀmförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jÀmförelse med globalfonder, tillfört nÄgot mervÀrde för den enskilde fondspararen utifrÄn parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger pÄ avkastningsdata frÄn Ätta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femÄrsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Fram till och med vÄren 2000 utgjorde aktier i smÄbolag populÀra investeringsobjekt för sÄvÀl privata som institutionella placerare. Svenska venture-capitalföretag tjÀnade stora pengar pÄ att börsintroducera sina portföljbolag. Den kraftiga börsnedgÄngen förde med sig ett minskat antal börsintroduktioner. Dessa förÀndringar innebar att venture-capitalföretagen fick finna andra handlingsalternativ för att kunna genomföra en exit frÄn portföljbolagen. Mot denna bakgrund frÄgar vi oss hur venture-capitalföretagen handlar dÄ en marknadsnotering av portföljbolagen inte lÀngre Àr genomförbar pÄ grund av det rÄdande börsklimatet.

Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.

The purpose of this essay is to study the impact of different factors on corporate capital structure. The factors studied in relation to corporate debt ratio are industry affiliation, size and profitability. The study involves all 252 companies quoted on the Stockholm stock exchange and cover a time period from 2007 to 2011. The result shows that branch affiliation has a significant impact on corporate debt ratios. Regarding size and profitability, however, these factors do not have an evident impact on corporate debt ratios..

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning Àr ett vÀldigt intressant omrÄde, dÄ alla mÀnniskor stÄr inför de valen nÄgon gÄng i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som pÄverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen kring ungdomars tankar angÄende framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som frÀmst pÄverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förstÄelse för hur elever som lÀser sista Äret pÄ samhÀllsvetenskapliga programmet tÀnker kring sina utbildnings- och yrkesval.

Syftet med arbetet Àr att studera flickors och pojkars lek, fri frÄn pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola med en kvalitativ metod, dÀr barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de anvÀnder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till Àr att flickor anvÀnder kroppen och fysisk aktivitet mindre mÄngfacetterat Àn pojkarna.

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga pÄ hur unga vuxna ser pÄ livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data frÄn fem kvalitativa intervjuer och anvÀndning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan pÄ familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen gÄr till nÀr man har slÀkt i olika lÀnder kommer ocksÄ att belysas. En viktig del av studien Àr Àven hur man kommunicerar och upprÀtthÄller ett transnationellt slÀktskap..

Inledning: Alkohol har en stor betydelse för folkhÀlsan och Àr den femte största riskfaktorn. Efter Sveriges intrÀde i Europeiska unionen i mitten av 1990 - talet med nya införselkvoter för alkohol ökade alkoholkonsumtionen i Sverige frÄn 6 liter ren alkohol per capita till mer Àn 11 liter 2002/2003. Det elfte svenska folkhÀlsopolitiska mÄlet berör tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Alkoholkonsumtionen ökar mest i SkÄne. Lunds befolkning har Sveriges högsta alkoholkonsumtion och har den mest tillÄtna attityden till alkohol.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

I decennier har problematiken kring förvaltning belysts och i mĂ„ngt och mycket har motpolerna aktiv- och passiv förvaltning jĂ€mförts. Tidigare forskning har pĂ„visat att passiv förvaltning Ă€r att föredra framför aktiv förvaltning, bland annat pĂ„ grund av de dyra förvaltningsavgifterna samt att föresprĂ„karna antar en effektiv marknad. ÄmnesomrĂ„det Ă€r ett vĂ€l utforskat omrĂ„de dock i högsta grad aktuellt. Tidigare forskning har inte belyst aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder och dĂ€rmed gavs implikation till fortsatt analysomrĂ„de för den hĂ€r studien.Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder kan förklara den riskjusterade avkastningen med hĂ€nsyn tagen till förvaltningsavgiften. En deduktiv ansats kommer tillĂ€mpas för utveckling av existerande teori.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och kÀnslomÀssiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). NÀstan alla spel görs i fÀrg, vilket gör fÀrg till en stÀndigt nÀrvarande faktor i spelet och spelkaraktÀrers uttryck. FÀrg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blÄtt kan förstÀrka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att fÀrg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktÀr till spelaren. Genom att anvÀnda fÀrgers associationsfaktorer inom generella fÀrgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktÀr innan spelaren hunnit interagera med den.

Syftet med denna studie har varit att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lÀrare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. UtifrÄn syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i Àmnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fÄtt utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, dÀr individuella kvalitativa intervjuer anvÀntssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollÀrare med erfarenhet avundervisning i Ärskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lÀrares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan pÄklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat prÀglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. UtmÀrkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lÀrares ledarskap prÀglas framförallt av det som ÀrutmÀrkande för ett demokratiskt ledarskap.