Sökresultat:
2139 Uppsatser om Storlek pć företag - Sida 60 av 143
Sociala normer och skatteundandragande
En anmÀrkningsvÀrd skillnad mellan spelteoretiska modeller rörande skattebetalning och verkligheten Àr att de förra i avsevÀrd grad tenderar att överskatta skatteundandragandets storlek. I denna uppsats stÀlls frÄgan om man genom att införa sociala normer i en modell för skatteundandragande kan nÄ ett resultat som i högre grad överensstÀmmer med den verkliga nivÄn. Det kan sÀgas vara möjligt att inlemma sociala normer i en modell för skatteundandragande, men eftersom deras inverkan Àr svÄr att kvantifiera kan meningen med detta anses vara begrÀnsad. Av uppsatsens ansatser förefaller det som om en modell dÀr stigmatisering intrÀder vid avslöjat fusk har den största förklaringspotentialen. Det Àr dock inte omöjligt att andra ansatser vid en utökad analys skulle visa sig ha bÀttre förklaringskapacitet.
Kundvagn med nya möjligheter: handla enkelt med smÄbarn
Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete som Àr den avslutande delen av högskoleingenjörsprogrammet Teknisk Design som har utförts under 10 veckor vÄren 2008. I dag finns en mÀngd kundvagnar i olika utföranden i butikerna. Ett behov Àr inte tillgodosett, det Àr att handla med barnvagn samt att ha flera barn med sig. Företaget Likolo kom pÄ en idé med en kundvagn med en lyftfunktion för barnvagnen och en stÄbrÀda för barn. Denna idé patenterade företaget som nu vill ha hjÀlp med att fÀrdigstÀlla kundvagnen.
Gynnsamma och ogynnsamma aspekter i rekrytering av kvinnor inom Försvarsmakten
Estland och Lettland Ă€r Ăstersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.
Börsintroduktioner : En eventstudie av variationer mellan introduktionskurs och öppningskurs hos börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsens O-lista Ären 1995 till 2005.
Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under Ären 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som Àr frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissÀttning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstÄr mellan en akties introduktionspris och dess stÀngningskurs första dagen den handlas publikt pÄ en aktiebörs. UnderprissÀttningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag gÄr miste om. Detta pÄ grund av att aktiens stÀngningskurs i viss mÄn representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie.
Aktiebolaget: Kompetensfördelningen mellan styrelse och VD
I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frÄnandra bolagsformer dÄ aktiebolaget Àr uppbyggt pÄ olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkstÀllandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svÄrt att direkt urskiljagrÀnsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frÄgan var en grÀnsdragning mellan styrelsens och VD:skompetens gÄr, vilka kriterier och faktorer som kan anvÀndas vid en bedömning samt vilka ÄtgÀrder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.
Gymnasieskolans Uppdrag. : Hur görs mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar?
Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en mÄlerifirma, utifrÄn vad lÀroplanen sÀger och vilka önskningar och krav en mÄlarmÀstare har inför en anstÀllning. Syftet var att beskriva karaktÀrsÀmneslÀrarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anstÀllningsmetoder som en mÄlarmÀstare anvÀnder sig av nÀr en nyanstÀllning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkÀt, samt intervjuer med ett antal mÄlarmÀstare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkÀt skickats ut över hela landet och intervjuer med sex mÄleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.
En applicering av generaliserade linjÀra modeller pÄ interndata för operativa risker.
Examensarbetet anvÀnder generaliserade linjÀra modeller för att identifiera och analysera enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar risken för operativa förluster. Företag exponeras sÀllan mot operativa förluster vilket gör att det finns lite information om dessa förluster. De generaliserade linjÀra modellerna anvÀnder statistiska metoder som gör det möjligt att analysera all tillgÀnglig interndata trots att den Àr begrÀnsad. Dessutom möjliggör metoden att analysera frekvensen av förlusterna samt magnituden av förlusterna var för sig. Det Àr fördelaktigt att göra tvÄ separata analyser, oberoende av varandra, för att identifiera vilka enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar förlustfrekvensen respektive förlustmagnituden.
Hur agerar aktiebolag, i dagslÀget, inför ett möjligt val av frivillig revision? Vilka faktorer pÄverkar agerandet?
SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagslĂ€get, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ămne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförĂ€ndring, relationsförĂ€ndringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre grĂ€nser, var ett företag mĂ„ste uppfylla minst tvĂ„ för att fĂ„ lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som Ă€n sĂ„ lĂ€nge ligger som en proposition sĂ€ger att frĂ„n och med den 1 november 2010 ska företagen fĂ„ vĂ€lja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:VĂ„rt syfte Ă€r att förklara hur aktiebolagen agerar i dagslĂ€get, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagslĂ€get inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkĂ€tundersökning.Slutsatser:Genom vĂ„r undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa pĂ„ relationsförĂ€ndring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som pĂ„verkar företagens relationsförĂ€ndring Ă€r; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, Ă€gare och omgivningens Ă„sikter..
LÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats
Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.
Erfarenheter av stora mÄtt : Vad patienter med fetma har för erfarenheter av möten med hÀlso- och sjukvÄrden
Bakgrund: MÀnniskor med fetma blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle. Tidigare forskning visar att mÄnga inom hÀlso- och sjukvÄrden har ett negativt synsÀtt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vÄrdarbetet tyngre och mer personalkrÀvande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes anvÀndes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har frÄn hÀlso- och sjukvÄrden.Resultat: TvÄ teman presenteras: Utsatthet och medmÀnsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd pÄ förhand, att inte fÄ stöd, en kroppsstorlek som begrÀnsar, bemött med respekt, att fÄ stöd.Slutsats: Patienter med fetma Àr en utsatt grupp inom hÀlso- och sjukvÄrden.
Punktskatten pÄ el. NÄgot om tillÀmpningen av industriskattesatsen.
Vilken skattesats som aktualiseras för förbrukad el beror pÄ vissa omstÀndigheter. Den svenska skatten pÄ elektrisk kraft uppgÄr Är 2013 i normalfallet till 29,3 öre per kilowattimme. I vissa fall kan dock skatten vara avsevÀrt lÀgre. Exempelvis ligger skatten i vissa kommuner i norra Sverige och Sveriges inland pÄ en skattenivÄ om 19,4 öre per kilowattimme, medan elektrisk kraft som överförs till skepp av en viss storlek som anvÀnds för sjöfart och som ligger i hamn beskattas med endast 0,5 öre per kilowattimme. Slutligen beskattas Àven elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen med 0,5 öre per kilowattimme, Àven kallad industriskattesatsen.
Ekonomistyrning i PostNord AB Region VÀxjö : Budget i kombination med prestationsmÀtning och dess styreffekter i organisationen
Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.
En event study av reporÀntans effekt pÄ aktiemarknaden
Det Àr av intresse för aktörer pÄ den finansiella marknaden att prognostisera aktiemarknadens reaktion pÄ en Àndring av reporÀntan. Flera arbeten har de senaste Ärtiondena försökt pÄvisa ett samband frÀmst pÄ den amerikanska marknaden. Denna uppsats försöker sig i stÀllet pÄ att finna en korrelation mellan annonsering av reporÀnta sÄvÀl som förvÀntningar pÄ reporÀnta och en onormal avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden. I arbetet anvÀnds en event study pÄ AffÀrsvÀrldens index under perioden 1997 till 2007. Perioden Àr vald sÄ att det initiala trovÀrdighetsproblem för riksbankens inflationsmÄl som förelÄg före 1997 inte ska pÄverka resultatet.
Revisorns konsultverksamhet och kravet pÄ oberoende stÀllning
Bakgrund: Revisorernas tjĂ€nsteutbud till revisionsklienter bestĂ„r Ă€ven av rĂ„dgivningstjĂ€nster inom omrĂ„den sĂ„som rekrytering och företagsvĂ€rdering. Verksamhet som strĂ€cker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrĂ„gasĂ€tta revisorns oberoende stĂ€llning gentemot klienten. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka omrĂ„den som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende stĂ€llningen pĂ„verkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som pĂ„verkar den oberoende stĂ€llningen. AvgrĂ€nsningar: Endast auktoriserade revisorer frĂ„n Stockholm och Ăstergötland.
I kriminalitetens spÄr : BevisvÀrdet av skospÄr pÄ brottsplatser
Skoavtryck kan utgöra en substantiell del av en brottsplatsundersökning och dÀrigenom bevis betrÀffande en misstÀnkts (o)skuld. Enligt kriminaltekniker vid Uppsalapolisen kan ibland endast skostorleken pÄ ett Äterfunnet avtryck sÀkras och sÄledes Àr det av vikt att berÀkna skostorlekars bevisvÀrde. Dessutom efterfrÄgar kriminaltekniker kunskap om hur starkt bevis en given skomodell av en given storlek Àr. För att berÀkna detta nyttjades Uppsalapolisens egen databas bestÄende av skor, beslagtagna av skÀligen misstÀnkta i huvudsak mÀn och stöldbrottslingar i UppsalaomrÄdet under tidsperioden 2008-2013. Denna data Àr unik i jÀmförelse med tidigare studier, vilka fokuserat pÄ frivilligt deltagande av privatpersoner.