Sök:

Sökresultat:

2139 Uppsatser om Storlek pć företag - Sida 52 av 143

Lantbruksbaserad biogasproduktion - miljö- och energivinster

KlimatförÀndringar i vÀrlden Àr ett stort problem dÀr alla mÄste hjÀlpa till för att stÀvja dess inverkan pÄ vÄr livsföring. Ett problem Àr utslÀppen av vÀxthusgaser dÀr djurhÄllningen stÄr för en viss del. Vid djurhÄllning sker det en avgÄng av metangas bÄde genom matsmÀltning och genom gödselproduktion dÀr endast den sistnÀmnda Àr pÄverkbar till en rimlig kostnad. För att berÀkna avgÄngen av metan frÄn djurhÄllningen i Helsingborgs stad mÄste man göra en inventering av djurantalet. Ett bra sÀtt för att utvinna metangas ur gödseln Àr att röta den och sedan förbrÀnna den till koldioxid och vatten.

Kan du höra folkets sÄng : En kvalitativ studie över hur man arbetar med populÀrmusiken och folkmusiken i högstadiet

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

Enterprise Resource Planning och Best of Breed : En beskrivande studie om vad valet av IT-system kan innebÀra

IT-system kan delas upp i tvÄ huvudgrupper: Enterprise Resource Planning (ERP)-system och Best of Breed (BoB)-system. Ett ERP-system definieras som ett system vars funktioner anvÀnder en gemensam databas och kan dÀrigenom binda ihop olika IT-system. AnvÀndaren kan dÄ enkelt komma Ät data inom den egna organisationen frÄn sin egen arbetsstation utan att söka igenom flera olika system, jÀmfört med system som arbetar parallellt och inte samlar data i en gemensam databas. BoB-system a?r inriktade pa? en specifik tja?nst, men a?r utvecklade fo?r att klara av att utföra den sa? bra som mo?jligt.

VD-ersÀttningar i statligt Àgda bolag : - Ett resultat av lotteri, eller tydliga riktlinjer?

Storleken pĂ„ VD-ersĂ€ttningar i svenska bolag har de senaste Ă„ren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har pĂ„visat en stark ökning av direktörslönerna bĂ„de pĂ„ lĂ„ng och kort sikt. Ytterligare ved pĂ„ elden har belackarna fĂ„tt nĂ€r det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt Ă€n för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fĂ„tt ta del av kritiken mot direktörslönerna, dĂ€r exempelvis Postens VD helt avstod frĂ„n ersĂ€ttning efter den massiva folkstormen mot dennes ersĂ€ttning.

Felansvar vid aktieköp. Kan felansvaret pÄverkas av en aktieposts storlek och sÀljarens totala innehav i bolaget?

This Master?s thesis aims to study how the concept ?youth? is understood and used in papers and publications about public libraries, written at The Swedish School of Library and Information Science from 1972 to 2002. It does this by answering three questions: Firstly, how is the concept ?youth? formulated in papers and publications at SSLIS from 1972 - 2002? Secondly, has the concept ?youth? changed in the analysed texts during the chosen time and, if that is the case, what constitutes this change? And, finally, what types of consequences for the understanding of the users can this have for the writers and readers of these texts? Discourse analysis is used to analyze how this concept is constituted, transformed and understood. Among the things studied in the discourse analysis is the interdiscursivity and intertextuality of the texts, as well as the meaning of the word, the wordings and modality of the analysed texts.

Konstruktion och tillverkning av verktyg för justering av kragade hÄl

Noss AB i Norrköping specialiserar sig pÄ att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete fÄ hjÀlp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghÄlen pÄ Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att lÀckage uppstÄr om kraghÄlen blir ovala. Arbetet syftar till att ta fram en fÀrdig prototyp som kan anvÀndas pÄ levererade produkter. Framtagningen av lÀmplig princip kom att bli den stora utmaningen dÄ verktygets storlek Àr begrÀnsad till kraghÄlets dimensioner. PÄ grund av kraghÄlets komplicerade geometri och varierande spÀnningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar pÄ utformningen av verktyget.

En datadriven Play- och online video-marknad : SVT Plays mo?jligheter till sto?rre utnyttjande av data

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Svenska företag i the Global Compact : Har the Global Compact en roll pÄ den svenska företagsmarknaden?

CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.

InkomstojÀmlikheter i Europa : En paneldatastudie som söker finna underliggande orsaker till utvecklingen i 16 europeiska lÀnders inkomstojÀmlikhet under Ären 2000-2010.

Denna studie tillÀmpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojÀmlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek pÄ offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska lÀnder och data har anvÀnts för Ären2000 ? 2010.Studiens syfte Àr att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik pÄverkar inkomstojÀmlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstÀmmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens pÄverkan pÄinkomstojÀmlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 lÀnder pÄverkas frÀmst avandelen fackförbundsanslutna och andel anstÀllda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som anvÀnts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant pÄverkan pÄ inkomstojÀmlikhet..

FullvÀrdiga pedagoger - En studie om kvalitetssyn ur ett aktörsperspektiv

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Error decĂł

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berÀttelse i Àldre byggnader. Jag kÀnner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berÀttar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Har sociala medier förÀndrat förutsÀttningarna för ungdomars partipolitiska deltagande?: En kvantitativ undersökning om anvÀndningen av sociala medier bland de politiska ungdomsförbundens partidistrikt.

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och anvĂ€ndning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlĂ€ttat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och dĂ€rmed pĂ„verkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkĂ€tsundersökningMaterial:Respons frĂ„n 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv instĂ€llning till sociala medier; de ansĂ„g att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och anvĂ€ndes i stor utstrĂ€ckning. De flesta instĂ€mde ocksĂ„ med pĂ„stĂ„endet att sociala medier kommer att fĂ„ större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benĂ€gna att satsa mer pĂ„ sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad anvĂ€nde sig utav sociala medier hade ocksĂ„ fĂ„tt en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hĂ€nsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom omrĂ„det anser jag vara angelĂ€get..

Det lÀrarledda skapandet i förskolan - vision möter verklighet

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur förskollÀrarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lÀrarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstÄ i detta möte. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare frÄn tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lÀrarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjÀlp av resultatet frÄn tidigare studier och de tankar som historiskt pÄverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser frÄn den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som vÀxt fram i förskoleverksamheten. Störst pÄverkan pÄ den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, dÄ arvet frÄn de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barntrÀdgÄrdarna ska smÀlta samman i en fungerande verksamhet.

Downsizing - redovisade motiv och strategier. En fallstudie av tolv svenska aktiebolag i tre branscher.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka motiv företag inom tre branscher redovisar och vilka strategier de anvÀnder vid downsizing. Vidare att utreda om det föreligger skillnader mellan branschernas redovisade motiv och strategier samt om de motiv företagen riktar mot sina intressenter skiljer sig Ät. Vi har gjort en kvalitativ studie över tolv svenska aktiebolag i tre branscher. Undersökningen har ett hermeneutiskt angreppssÀtt för förstÄelse och tolkning. Empirin har analyserats m.h.a.

HöglÀsningens positiva inverkan pÄ yngre barns lÀs- och skrivinlÀrning

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka höglÀsningens roll i barns sÀtt att lÀra sig lÀsa och förstÄ vad lÀsning innebÀr. MÄnga förÀldrar lÀser sagor för sina barn kanske utan att tÀnka pÄ den positiva inverkan det har. Det Àr just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att höglÀsning har en mÀrkbar pÄverkan pÄ ett barns förmÄga att lÀra sig lÀsa. Genom att iaktta lÀsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremÄl innehÄller nÄgot som vÀcker lÀsarens intresse.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->