Background: One of the largest direct selling companies Amway "AmericanWay", which has its foothold in the market economy by means of direct trade. This means that the marketing is in the form of a network made up of various individuals who work together to advertise the company on to various potential customers.Aim: The survey aims to study the factors that are affecting the company Amway's growth.Completion: The survey is based on analyzing the interviews. The authors have relied on the qualitative method, where they have focused on how growth has increased the company Amway.Results: The results of this study are that Amway gradually managed to establish themselves globally thanks to the quality of the products they sell in a functioning market. The study also shows that all member customers are satisfied with the goods they buy from ABO groups, and that Amway's structure is not based on a pyramid scheme..

BakgrundRisk är den faktor som de flesta sparare grundar sina fondbeslut på. Trots detta så använder sig de fyra Storbankerna sig av fyra skilda metoder att presentera sina fonders risk på, där skalor och färgsättningar väsentligt skiljer sig åt. Utöver bankerna så har såväl Premiepensionsmyndigheten som Morningstar egna sätt att presentera fonders risk på. Detta förfarande gör det, ur risksynpunkt, till en mycket komplex fråga när det gäller för kunden att jämföra fonder från olika värdepappersinstitut.SyfteSyftet med denna uppsats är att beskriva hur riskrating genomförs av olika aktörer på den svenska kapitalmarknaden. Vi vill även förklara vilka skillnader och likheter som finns och utveckla en standardiserad modell för riskrating.GenomförandeGenom att initialt studera värdepappersinstitutens publicerade material skapade vi oss en bild av vilken information som fanns tillgänglig för investeraren.

Budgetens roll i företaget har länge varit ett omdiskuterat ämne och mycket kritik har riktats mot den. Utgångspunkten i vår fallstudie var Handelsbankens arbetssätt som vi har börjat med att studerat närmare. Utifrån detta har vi sedan granskat de tre Storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vår undersökning var således att ta reda på vilka ekonomiska verktyg bankerna använder sig av för att styra verksamheten och mäta resultat.I vår fallstudie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att få bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fått mycket kritk genom åren.

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska Storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen.

The retail banking market in Sweden is highly concentrated and oligopolistic. This has been confirmed by numerous reports from different competition authorities within the EU, for example the Swedish competition authority. A considerably high number of different sorts of competition barriers has been pointed out in these reports. The competition barriers are mainly directed to the smaller banks and the potential competition. The retail banking market in Sweden is dominated by four major banks, which together has over 80 percent of all market shares.

Efter ett antal lagändringar har förutsättningarna för nyetablering på finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förändrat förutsättningarna. I Sverige har de fyra Storbankerna som består av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushållen är finansiella tjänster av vital betydelse och utgör i många fall en stor del av hushållets utgifter. Konkurrensverket menar att många hushåll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt välja bank.

De fyra svenska Storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och värderas internationellt. Värderingarna grundas på bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt värderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden påverkas av den växande internationella konkurrensen och bankerna måste därför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel är att utifrån den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulärt angreppssätt på produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulära teorins eventuella tillämpbarhet.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de problem som de fyra största bankerna i Sverige ställts inför med anledning av införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna samt identifiera de konsekvenser som implementeringen leder till för bankernas del. Metod: Uppsatsen grundar sig på en induktiv deskriptiv ansats. Vår empiri har vi samlat in genom öppna intervjuer med nio respondenter. Teoretiska perspektiv: I litteraturgenomgången presenterar har vi bakgrunden till de nya kapitaltäckningsreglerna samt introducerar läsaren för vetenskapliga artiklar vilka bygger på tron på siffror och att mäta risk med hjälp av sannolikhet. Empirin bygger på intervjuer med temafrågor.

Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolån fungerar.Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet föratt sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenomriskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, somvi har tillämpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på defyra Storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är attanvända sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bästa sättet att minimera riskerna..

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Utvecklingen av teknologin har lett till att mobiltelefoner har fått ett utökat användningsområde, och ett av dessa är mobila betaltjänster. En av de mobila betaltjänsterna på marknaden är Swish, som skapad genom ett samarbete mellan de svenska Storbankerna. För att konsumenter ska acceptera och börja använda en ny tjänst krävs det ett förtroende hos konsumenterna för tjänsten, och detta förtroende byggs med hjälp av det som kommuniceras om företaget. Denna studie har undersökt de olika kommunikationskanalernas påverkan på konsumenters beslut att använda Swish och hur detta är kopplat till förtroende. Studien har utförts i form av en enkätundersökning och resultatet av undersökningen visade att de kommunikationskanaler som konsumenter har förtroende för är även de som påverkar deras beslut i störst utsträckning.

Titel: Spridningen av finansiella innovationer - En studie av aktieindexobligationernas popularitet Författare: Henrik Hansson och Sverker Nilsson. Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara varför sparandet i AIO:er har ökat och hur AIO:en har spridit sig. Metod: Vi har genomfört intervjuer av kvalitativ karaktär på de fyra Storbankerna. Vi har sedan analyserat resultatet av intervjuerna med hjälp av teori om hur innovationer sprids. Slutsats: AIO:ernas relativa fördel har ökat de senaste åren.

Denna uppsats ämnar ge en inblick i Basel II-reglernas pelare II och undersöka hur dessa reglers utformning uppfattas dels av Storbankerna och av finansinspektionen, samt hur de ser på det utökade samarbetet med varandra. Vidare ämnar undersökningen också försöka ta reda på hur det kommer att påverka stabiliteten på finansmarknaden och vad de nya sätten att arbeta får för effekt på förutsebarheten i den information som lämnas. Vi använder oss av en induktiv ansats metod där vi går från teori till empiri. Forskningsansatsen är av den kvalitativa metoden då vi intervjuat tre banker och Finansinspektionen. Kapitlet börjar med att ge läsarna en introduktion av Basel II reglerna, därefter presenters den institutionella teorin.

Syfte: Vi ämnar undersöka huruvida tillämpning av reglerna för säkringsredovisning bidrar till en bättre redovisning för bankerna. Dessutom har vi för avsikt att belysa praktiska problem förknippade med säkringsredovisning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Den består av två steg. Vi började med att kartlägga den offentliga debatten på området som att sedan följa upp de frågor som väcktes med semistrukturerade intervjuer.

Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra Storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.