Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem i Sverige och resten av världen. År 2005/2006 led 3,6 procent av barnen i Sverige av fetma. Kunskapen kring hur farligt övervikt och fetma kan vara för barn har ökat först under de fem senaste åren. Det är nu allmänt känt att även barn som lider av övervikt kan drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Skolan har en central roll för att påverka barnen mot en hälsosammare livsstil.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhållandet mellan utbildningspolitiska frågor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera på förstelärarreformen och att undersöka vilka av de från regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielärare ansåg att förstelärarna på skolan utförde, samt om de ansåg att arbetsuppgifterna förbättrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lärarna på ett mer generellt plan uppfattade tjänstens implementering på skolan, samt vad lärarna ansåg om förstelärarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lärargrupper användes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras på data insamlat via enkäter och intervjuer. Enkäter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare. Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna är en del i det förbättringsarbete som skolan bedriver. Jag ville också jämföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lämnat ifrån sig. Jag använde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jämförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har använt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jämförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur företrädare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hälsa, till exempel om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkät på tre olika skolor från olika områden i en sydsvensk stad. På varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och två klasser, en årskurs fem och en årskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hälsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hälsa.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla"..

Idag hör man ofta barn som säger att det är tråkigt i skolan och att de inte vill gå dit. Det märks också att de ofta inte är motiverade till att studera. Detta gjorde oss nyfikna på vad man kunde göra för att öka deras motivation och lust att lära. Vi tyckte att detta var ett väldigt relevant ämne för dagens samhälle då man ofta hör om barn som inte klarar grundskolan med godkända betyg. Vårt syfte med denna forskning var att ta reda på vad barnen finner roligt respektive tråkigt i skolan och hur pedagogerna tar tillvara på denna kunskap.

Syftet med detta arbete är att undersöka och se vilka attityder lärare och elever har i förhållande till sms och chatt och dess användning i skolan. Underlaget till vår undersökning är inhämtat först i enkätform och har senare kompletterats med elev- och lärarintervjuer. Undersökningen är gjord på två olika skolor där en av skolorna är belägen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen går i årskurs 6. Resultatet visar på att elevernas attityder gentemot sms och chattanvändningen i skolan är positivt. De tror att de kan hjälpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och även vidga sin kommunikativa arena.

Syftet med uppsatsen är att belysa och tydliggöra lärarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gäller anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vårdnadshavare.I litteraturgenomgången redogör vi för ämnet relevant fakta ? detta för att ge läsaren en så bred kunskapsbas som möjligt av det område som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet består av tre sammanställda intervjuer. Intervjuerna är gjorda med två lärare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de två lärarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den känslomässiga såväl som den praktiska processen som det innebär att göra en anmälan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjälp från skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.

Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.