Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen.

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lärare undersöka hur matematikintresset såg ut hos eleverna i år 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,räkna mycket i matteboken och att tycka matematik är roligt. Matematik upplevdes som något man gör i skolan vilket upplevdes som tråkigt och något man måste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. Lärarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad från eleverna ansåg de att intresse är en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framåt samt glädje.

Det övergripande syftet med detta arbete är att få kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av särskilt stöd. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar såväl intervjuer som en enkätundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gått mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spår kvar av en syn där man ser eleven som bärare av problemet vid svårigheter i skolan. Den empiriska delen framhåller att skolans personal många gånger likställer specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsområdet. Intervjuer och enkäter visar också att majoriteten av lärarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat.

Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan.

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Detta arbete syftar till att ta reda på om och i så fall hur lärare motverkar och förebygger klasskillnader, mellan akademikerbarn och arbetarbarn i skolan. Jag genomförde en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med två verksamma lärare och två läraraspiranter. Resultatet bearbetas, analyseras och diskuteras utifrån olika teorier som behandlar klasskillnader, socialisation samt läroplaner. Arbetet mynnar ut i ett resultat som kan bekräfta att akademikerbarn klarar sig bättre än arbetarbarn i skolan och att lärare inte har någon speciell plan för hur man ska arbeta för att motverka dessa skillnader. Intervjupersonerna menar att orsaken till att man inte kan bemöta detta på bästa sätt beror dels på att det krävs mer resurser i skolan, dels att det krävs en större medvetenhet bland lärare om detta segregeringsfenomen..

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever och lärare anser om att använda mobiltelefonen som hjälpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjälpmedel eller väger nackdelar som konflikter med elever angående användningen och risken för kränkningar över till dess nackdel?Undersökningen genomfördes med enkäter samt uppföljande intervjuer med lärare och elever. Då liknande undersökningar tidigare har utförts bland äldre elever valde jag att göra undersökningen bland lärare och elever i mellanstadiet.Undersökningen visar att både elever och lärare är positiva till att mobiltelefonen används i skolan då den är lättillgänglig och snabb att använda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen är att en del elever kan känna sig otrygga då de är oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpå detta material kan distribueras på internet.

Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan arbeta för att följa elevens matematikutveckling och hur skolan kan identifiera och kartlägga elever i matematiksvårigheter i skolår 1-5. Med hjälp av litteratur och aktuella forskningsrapporter sökte vi kunskap om utvecklingsprocessen i matematik, orsaker till matematiksvårigheter och olika kartläggningsmetoder. I vår kvalitativa studie ville vi även ta reda på vilken roll specialpedagogen hade i detta arbete. Det är viktigt att följa elevernas matematikutveckling och tidigt upptäcka deras starka och svaga sidor, för att kunna ge dem rätt bemötande. Resultaten från vår studie visade att det i första hand var klasslärarnas uppgift att följa elevernas matematiska utveckling och därmed upptäcka och identifiera elever i matematiksvårigheter.

Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne.

Bakgrund:.I mitt av 19 talet blev mobbningen uppmärksammad av forskarna. I skolan sker mobbningen varje dag vilket orsakar allvarliga psykosociala konsekvenser för eleven/offren. I skolan är mobbningen en del av skolvardagen, därför har pedagogerna ett stort ansvar att förebygga och förhindra skolmobbningen. God grundkunskap om mobbningen ger lärarstudenterna möjlighet att minska de psykosociala konsekvenser som drabbar offren/eleven och familjen samt samhället.Syfte:Syftet med denna studie är att få kunskap om lärarstudenternas syn på skolmobbningen samtifall de visar enighet med tidigare forskning angående definitionen av mobbningen.Metod:Studien består av en kvantitativ forsknings ansats. En enkät formulär utformades med tjugo olika teoretiskt anknutna påståenden som täcker de fyra huvudfrågeställningarna.

Syftet med uppsatsen är att studera hur synen på det manliga och kvinnliga talspråket utvecklats från 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling även syns i elevers ageranden i skolan. De frågeställningar uppsatsen bygger på är: Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet mäns och kvinnors muntliga språkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmänna teorierna kring mäns och kvinnors muntliga språkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frågeställningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien är från 2000-talet och representerar såväl samband mellan språk och kön, som samband mellan språk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförändring kring det kvinnliga och manliga talspråket, där de kvinnliga dragen idag värdesätts mer än tidigare.

Elevers motivation, lärande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans värld. Då studier saknas på området kring hur elever påverkar eller påverkas av skolans fysiska miljö, har en enkätundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utsträckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö är sval och oklar. Ytterligare forskning på området elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslås.

Rapporten behandlar synen på elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevinflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevinflytande och elevdemokrati.