På dagens föränderliga marknad med ökande krav från kunder, är kundvärde ett konkurrensmedel för företagen. Denna studie syftar till att undersöka och analysera värdeskapande processer, gentemot sina kunder, som ett bostadsproducerande byggföretag måste ha för att behålla sin position på marknaden. Anledningar till att stora företag skall tillämpa processer inriktade på kundvärde är den ökande globaliseringen, konkurrens och förändrat kundbeteende. Små företag har traditionellt sett alltid varit tvungna agera utifrån kundens marknad. Studien har visat att detta är något de stora företagen bör ta lärdom av när det gäller planering av byggprocesser.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek.Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag.

I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består..

Den samhällsutveckling som pågår idag innebär stora förändringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som ställs i det nya informationssamhället är det således av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslångt lärande. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en föränderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera är två informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gäller syn på utbildning och kompetens.

Informationsinsamlingen har stor betydelse för att revisorer ska kunna skapa sig en bild av ett företag. I denna information ingår förutom ekonomisk information, hur klientföretagets organisation är uppbyggd, hur marknaden fungerar samt vilken konkurrenssituation som råder. Faktorer som klientens bransch, storlek, ålder samt konkurrensen i revisionsbranschen borde kunna påverka vilken information revisorer samlar in. Syftet med denna uppsats var att se om finns några skillnader vid informations- insamlandet mellan stora respektive små revisionsbyråer och i sådana fall varför eller varför inte. Teorier som beaktas behandlar information och olika situationsfaktorer.

Stora barngrupper och hur det påverkar barns stress ochlärande är en fråga som flitigt debatteras i media, men än så länge har inte politikerna gjort något för att grupperna ska blir mindre. Därför valdes ämnet i den här studien. Det är en kvalitativ studie där jag varit ute och intervjuat verksamma förskollärare om hur de ser på stora barngrupper och möjligheterna till lärande.Studien syfte är att ta reda på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv. Hinns lärande och strävan mot att nå målen i läroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se både för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ändå en otillräcklighetskänsla att inte hinna med sitt jobb så som de skulle vilja.

Projektet undersöker byggnaden på kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgågnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in på byggnadens sturkturella principer och rättar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förändring och tillåter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att växa fram..

Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, denbehöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydrauliskredskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. Föratt få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena..

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag.Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag..

Det här arbetet undersöker landskapsrepresentation med fokus på stora landskap. Under en resa längsmed transsibiriska järnvägen har vi, med hjälp av olika dokumentationstekniker, samlat in material i syfte att utforska för oss oprövade sätt att representera stora landskap. En metod för representation som skapar överblick och samtidigt fångar den mänskliga upplevelsen av landskapet eftersöks. Insamlingen som handling har varit central för projektet och det material som ligger till grund för arbetet är i huvudsak vårt egeninsamlade material från resan. Två olika förhållningssätt till insamlingen av material har tillämpats, ett intuitivt och ett utifrån förutbestämda regler. Inledningsvis för vi en teoretisk diskussion som problematiserar representation av stora landskap.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

  Examensarbete genomfördes i samråd med Helenius konsultbyrå. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbättra driftekonomi och inneklimat på Radiohusets kontorsbyggnad som är beläget på Gärdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under både sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid är inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mängder energi användes för temperera byggnaden vintertid.

Mänskligheten står inför den stora utmaningen att stabilisera mängden växthusgaser i atmosfären. För att samhället ska klara av omställningen till ett miljövänligt och hållbart samhälle behöver man vidta stora energibesparande åtgärder. Ingen samhällssektor lämnas oberörd. I den här rapporten undersöks hur elförbrukningen på ett medelstort företag, Pet-food i Norrfjärden, Piteå kommun, kan minskas. Resultatet baseras på en genomgång av relationshandlingar, tekniska dokument, intervjuer och mätningar på plats på företaget.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).