Detta examensarbete gick ut på att försöka hitta ett sätt att mäta kompo nentkänslighet hos parameteriserbara aktiva vågfilter. Två olika ansatser har gjorts, men bara ett försök har avslutats. Det första försöket behandlar möjligheten att realisera ett vågfilter med hjälp av standardkomponenter i en kretskortslösning. Detta fungerade inte beroende på att nödvändiga komponenter inte finns på marknaden idag. Komponenterna som finns har för stora parasitkapacitanser.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Uppsatsens syfte är att utröna om dagens medelstora kassor har för srora kassor. Intervjuer med finanschefer på olika företag samt en banktjänsteman angående företagens hantering av likvida medel..

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Från 1600 ? talet har glasbruken i Kalmar/Kronobergsregionen tillverkat glas. I tillverkningen användes bland annat arsenik för att hindra blåsbildning i glaset, och bly gav kristallglas dess karakteristiska egenskaper. Kadmium användes i färger och även antimon motverkade blåsor. Deponier anlades bland annat i sankmark intill vattendrag, och lade på det sättet grunden för en föroreningsspridning vilken kommer fortsätta långt in i framtiden.Det länsövergripande samarbetet Glasbruksprojektet (2006 ? 2007) utredde föroreningsgraden på glasbruken, men ingen hänsyn till säsongsvariationer eller klimatförändringar togs.

1900-talet innebar stora förändringar för möbeltapetseringsyrket. 1800-talets tapetseringsstil, där tapetseraren hade ett brett spektra av uppgifter, fick lämna plats för den tapetserarmässigt mer avskalade jugendstilen och senare funktionalismen, även om stilmöblerna fick en renässans strax före 1:a världskriget.Den växande möbelindustrins krav på ökad tillverkningstakt, fick stoppningen av styckemöbler på verkstäderna att verka omodern och kostsam. Tapetseraren fick söka nya vägar, nya uppgifter.Stoppningsmaterialen och stoppningsteknikerna förändrades med skumgummit, färdigspunna resårhus.och nozagresårer. Nu skulle det förenklas. Verktygen har konstigt nog inte utvecklats i samma takt, utom det som alltid varit symbolen för yrket ?hammaren.Den traditionella stoppningstekniken dog ändå inte ut, som många befarade.

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet).

I studien har mätningar gjorts i den stora konsertsalen i Kulturens hus för att undersöka om ljudnivåvariationen mellan olika åskådarplatser i lokalen kan utgöra en hörselskaderisk. Ljudkartor har sammanställts över konsertsalens parkettsektion som illustrerar ljudnivåvariationen mellan tersbanden 20Hz-12,5kHz, samt den A-vägda ekvivalenta och maximala ljudnivån. En uppskattning av ljudnivåns beroende av avståndet från scen har gjorts vid ett antal punkter runt om i hela konsertsalen. Sammanlagt har tre konserthusbesök gjorts, där en mindre analys av konsertmiljön genomfördes vid första besöket. Mätningar gjordes i samband med två efterkommande tillfällen.

Posten är ett statligt bolag med runt 33 000 anställda och en omsättning på drygt 25 miljarder kronor. Varje dag sorteras runt 20 miljoner brev på tio terminaler. Huvuddelen av sorteringen görs maskinellt. För att säkra tillgängligheten i maskinerna finns därför reservdelslager på de tio terminalerna. Dessa lager försörjs främst från Postens centrallager för reservdelar i Stockholm, som i sin tur har kontakt med leverantörerna av reservdelarna.Då varje terminal är angelägen om att ha en hög tillgänglighet på sina maskiner har lagren blivit stora.

Efter att värnplikten lades vilande har försvarsmaktens nya personalsystem med frivilligt anställd personal skapat en hel del utmaningar. Tidigare har en konstant tillströmning av unga soldater och sjömän säkerställt personalbehoven till både soldat- och sjömansbefattningar, utlandsmissioner, officerskår och hemvärn. Nu måste istället försvarsmakten konkurrera med den civila marknaden och avsätta stora resurser på marknadsföring för att locka till sig lämpliga kandidater. Ingångsbefattningarna som soldater och sjömän skall helst besättas av unga människor, och att det skulle bli svårigheter att nå ut till de målgrupperna var man redan medveten om. Erfarenheter från europeiska länder som genomfört samma övergång påvisar också liknande resultat med komplikationer i hela rekryteringsprocessen.Ett av de främsta verktygen för att sprida information är i dagsläget genom tv-reklam och internet.

EMU införandet den 1 januari 1999 gjorde att den bilaterala växelkursen mellan EMU medlemsländerna var oåterkalleligt fixerad och de deltagande länderna började dela en gemensam valutapolicy, som styrs av ECB (Europeiska centralbanken), med explicit mål att skydda prisstabiliteten. Det betyder att 12 EMU medlemsländerna delar en gemensam växelkurs vis-à-vis resten av världen. Eftersom tidigare forskning inte givit något entydigt svar på sambandet mellan företagsvärde och valutariskexponering anser vi att det finns ett intresse av att utreda frågan ytterligare. EMU-inträdet bör ha effekter på valutariskexponering hos företag med utländska aktiviteter, därför har vi valt att analysera de svenska exportföretagen och EMU-inträdets möjliga effekter vad gäller dessa företags valutariskexponering. Den här uppsatsen analyserar effekten av växelkursstabilisering efter EMU inträdet på valutariskexponering hos de stora svenska exportföretagen.