Sök:

Sökresultat:

10563 Uppsatser om Stora Rör - Sida 62 av 705

Har införandet av IFRS pÄverket börsföretagens kostnad för goodwill? : Hur har aktiemarknaden reagerat pÄ kostnadsförÀndringen?

Idag lever vi i ett konsumtionssamhÀlle dÀr mÀnniskors nuvarande konsumtionsmönster inte Àr hÄllbara. Det krÀvs att varje individ tar hÀnsyn till bÄde ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, om en hÄllbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstÄ sig pÄ hushÄllens konsumtionsvanor Àr det bÀsta sÀttet att fokusera pÄ individernas beteende. BÄde livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn Àr omrÄden som ger upphov till stor miljöpÄverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det Àr matspillet som Àr den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushÄllen köper hem slÀngs.

Skogen,stormen Gudrun, röjningsarbetet och kulturmiljöerna.

Uppsatsen Àr ett försök till att öppna upp en dialog mellan arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en sÀker fortlevnad för kulturmiljöerna i vÄra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fÀltstudie.Resultatet visade att det i det studerade omrÄdet inte skett sÄ stora skador som i begynnande skrivskede befarats..

Systematiskt Brandskyddsarbete pÄ AarhusKarlshamn: Hur Lagen om skydd mot olyckor pÄverkar en större svensk industri

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

Ekonomin i att ersÀtta den fossila energin med förnybar energi hos en smÄgrisproducent : en studie om sol, flis och biogas

Syftet med detta arbete Àr att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smÄgrisproducent som vill ersÀtta sin fossiloljebaserade uppvÀrmning med flis, solceller resp. biogas. Arbete bygger pÄ en litteraturstudie dÀr vi samlat information frÄn mÄnga olika kÀllor för att fÄ en sÄ bra överblick som möjligt över de olika energikÀllorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag dÀr vi undersöker vilket energislag som Àr mest ekonomiskt i dagslÀget. EnergifrÄgan inom lantbruket Àr en viktig del att lösa dÄ oljeberoendet inte Àr hÄllbart i lÀngden. GÄrden som ligger till grund för fallstudien i detta arbete Àr Lida gÄrd i Sörmland som i dagslÀget bedriver smÄgrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in pÄ gÄrden.

FN:s BARNKONVENTION / UNICEF:s del i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i Kosova & Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF

Abstract Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag anvÀnt Àr George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhÀllet ifrÄn fyra olika nivÄer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer pÄ stora stora sociala fenomen som, samhÀllen, byrÄkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som vÀrden och normer. För att fÄ en sanningsenlig bild av bÄde barnen och UNICEF har jag anvÀnt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

VarulagervÀrdering : Hur gÄr stora handelsföretag tillvÀga nÀr de ska vÀrdera sitt varulager?

In commercial firms, the inventory is often the largest and most important entry and to have acorrectly valued inventory is an important prerequisite in the statement of accounts. However,the inventory is considered to be one of the entries that are most difficult to value among thecompanies assets and this is why we have investigated how large commercial firms valuetheir inventories. We have used relevant theory and conducted a number of interviews withpeople who are knowledgeable when it comes to valuation of inventories. Our conclusion isthat commercial firms work in different ways and that there is no general method which isused by all commercial companies..

Nötning: analys och materialval i kvarn för malning av rÄmjöl

Kalksten och rÄmjöl sliter kraftigt pÄ allt det kommer i kontakt med. RÄmjölet blÀstrar och kalkstenen gnider sig in i och slÄr mot materialet i rÄkvarnskrets 8 vid Cementa AB:s anlÀggning i Slite. UnderhÄllskostnaderna Àr stora för rÄkvarnskrets 8 och i denna rapport utreds möjligheterna att göra besparingar genom ett nytt materialval. Vid valet av material tas hÀnsyn till nötningsbestÀndighet, pris och livslÀngd hos bÄde material och maskin. NötningsbestÀndigheten beror av duktilitet, hÄrdhet, dÀmpningsförmÄga, med mera.

Mellanstadieelevers motivation till Àmnet idrott och hÀlsa : en kvantitativ undersökning

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgÄtt stora förÀndringar under den tid det funnits i skolan. Det Àr idag ett populÀrt Àmne bland eleverna pÄ mellanstadiet. Det finns dock elever som inte kÀnner att Àmnet Àr vidare intressant. De verkar sakna motivation för Àmnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehÄller för aktiviteter och vad eleverna gör pÄ fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa.

Betydelse av primÀr och sekundÀr fotosensibilitet samt förebyggande ÄtgÀrder

Fotosensibilitet delas in i tre grupper dÀr typ I (primÀr fotosensibilitet) och typ III (sekundÀr/hepatisk fotosensibilitet) till stor del beror av toxiner som vÀxtÀtare fÄr i sig oralt via födan. Typ II Àr en Àrftlig form och diskuteras dÀrför ej i denna uppsats.Sjukdomen ger dermatit (hudinflammation) pÄ opigmenterad och tunnbehÄrad hud samt ett fotofobiskt beteende hos djuren. Den sekundÀra fotosensibiliteten skiljer sig genom att de drabbade djuren fÄr leverskador vilket kan leda till dödsfall. BÄde kliniskt och subkliniskt drabbade djur fÄr nedsatt produktivitet vilket leder till stora ekonomiska förluster.Fotosensibilitet Àr en vidt spridd Äkomma dÄ det finns mÄnga olika fototoxiska vÀxter samt mykotoxiner runt om i hela vÀrlden. Det Àr dock svÄrt att uppskatta risker av olika beten dÄ halterna av toxiner och förekomsten av svampvÀxt kan variera beroende pÄ mÄnga variabler.

Akutsjukhus, rÀtt vÄrdnivÄ? En studie av ej inlagda prio 3 patienter

Resultat frÄn olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrÄn behov av vÄrdinsats. I nuvarande sjukvÄrdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Prio 3 Àr en av ambulanssjukvÄrdens larmkriterier vilket innebÀr att patienten misstÀnks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvÄrd. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vÄrd efter att ha trÀffat lÀkare eller annan sjukvÄrdspersonal pÄ akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vÄrdnivÄ, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gÀller bedömning samt behandling pÄ akutsjukhus?Studien baseras pÄ en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.

Objektiv respektive subjektiv bedömning i rekryteringsprocessen

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Handboll & arbetsrÀtt. En analys av svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga rÀttigheter

Intresset för svensk handboll Àr just nu enormt efter stora framgÄngar för landslagsverksamheten pÄ internationell nivÄ. De idrottsliga resultaten har bidragit till en positiv ekonomisk utveckling och medfört att förutsÀttningarna för handbollens verksamhet har förÀndrats Àven ur ett juridiskt perspektiv dÄ utövande pÄ elitnivÄ stÀller höga krav pÄ prestation och engagemang. Förevarande uppsats undersöker vad utvecklingen innebÀr för svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga stÀllning, vilka rÀttigheter som kan aktualiseras för spelarna och vad det kan fÄ för konsekvenser för klubbarna. Sammantaget visar utredningen att handboll pÄ elitnivÄ utgör arbete i ett juridiskt avseende och att elithandbollspelare Àr arbetstagare i arbetsrÀttslig mening. Det innebÀr att klubbarna Àr spelarnas arbetsgivare och att de arbetsrÀttsliga lagarna skall tillÀmpas pÄ parternas anstÀllningsförhÄllande.

PrestandajÀmförelse mellan Amazon EC2 och privat datacenter

Publika moln har sedan nÄgra Är tillbaka blivit ett alternativ för olika företag att anvÀnda istÀllet för lokala datacenter. Vad publika moln erbjuder Àr en tjÀnst som gör det möjligt för företag och privatpersoner att hyra datorkapacitet. Vilket gör att de inte lÀngre behöver spendera pengar pÄ resurser som inte anvÀnds. IstÀllet för att köpa en stor andel hÄrdvara och uppskatta hur stor kapacitet som man behöver kan man nu istÀllet sÄ smÄtt börja utöka efter behov eller minska ifall det önskas. DÀrmed behöver företag inte spendera pengar pÄ hÄrdvara som inte anvÀnds eller har för lite datorkapacitet, vilket skulle kunna resultera i att stora batcharbeten inte blir fÀrdiga i tid och i och med det kan företaget förlora potentiella kunder.

En fallstudie av den förstÀrkta relationen mellan skattemyndigheter och stora företag

Skattemyndigheter vÀrlden över arbetar med att hantera den skatteinbetalning som behövs för att finansiera och driva samhÀllet. FullstÀndig skatt betalas inte in och de uteblivna skatteintÀkterna utgör det sÄ kallade skattefelet, vilket definieras som skillnaden mellan den teoretiskt korrekta skatten som borde betalats in och den faktiskt faststÀllda skatten. Alla skattemyndigheter arbetar med olika medel och i olika omfattning för att minska skattefelet. De utför delvis kontroller och granskningar samt informerar och uppmuntrar skattebetalarna till att göra rÀtt. Kontroller kan utföras dels genom olika typer av stickprov, eller genom att identifiera riskomrÄden och primÀrt inrikta resurserna till dessa omrÄden.Globaliseringen har medfört att företag ofta bÄde opererar och handlar i ett flertal lÀnder.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->