Sökresultat:
10563 Uppsatser om Stora Rör - Sida 17 av 705
Ledarskapets betydelse för arbetsmiljön
Studiens syfte Àr att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning pÄ vÄrd och omsorg resonerar kring sina förutsÀttningar att pÄverka arbetsmiljön och arbetsglÀdjen. I organisationen har det under de sista Ären skett stora omorganisationer och förÀndringar som medför en kÀnsla av oro och osÀkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet stÄr inför stora utmaningar som innebÀr ett hÄrdare arbetsklimat med andra villkor som sÀtter press pÄ mÀnniskan. Konsekvenserna av de stÀndiga förÀndringar och pÄfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försÀmrad arbetsmiljö och sÀmre anstÀllningsvillkor. Det Àr dÀrför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, sÄ ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framÄt.
Meningen om förÀldrainflytande i förskolan : En intervjustudie bland nÄgra pedagoger
Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.
Revisionsplikt i mikroföretag ? revisorns uppfattning om lagstadgad revision i mikroföretag och möjliga konsekvenser vid en slopad revisionsplikt
Syftet Àr att redogöra, vÀsentligen utifrÄn revisorns synvinkel, för ett antal tÀnkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att anvÀnda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhÀmtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i Àmnet. Det framkom i undersökningen att revisorns nÀrvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.
HyresgÀstmixen i köpcentrum : En studie av köpcentrum i Stockholms innerstad
I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytÀnkande och nischat koncept. Det Àr uttalat frÄn fastighetsÀgaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgÀstmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsÀgare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum.Inledningsvis gjordes en genomgÄende litteraturstudie inom Àmnet och frÄn tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat hÀrledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta vÀljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, dÄ det i storstÀder finns mÄnga köpcentrum för kunden att vÀlja bland.
SÄ kommer vi alltid in pÄ internet : En intervjustudie av samhÀllskunskapslÀrares anvÀndande av internet teoretiskt i undervisningen
Internet har i över 20 Är pÄverkat samhÀllets förutsÀttningar, sÄ Àven skolans arbetssÀtt och undervisningssituation. FörÀndringarna i samhÀllssektorn avspeglar sig inte minst i samhÀllskunskapsÀmnet bÄde gÀllande innehÄll, administration och kommunikation. Satsningarna pÄ internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frÄnvaro. DÀrav arbetets relevans dÀr syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasielÀrare i samhÀllskunskap beskriver internets pÄverkan pÄ samhÀllet och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i anvÀndande hos de intervjuade lÀrarna.
LivsstilsförÀndringar vid gastroesofageal refluxsjukdom. Personers upplevelser av stöd och rÄdgivning- en intervjustudie.
Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. LivsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden Àr det viktigt att som distriktssköterska ha förstÄelse för deras upplevelser av livsstilsförÀndringar. Det finns stora vinster att göra bÄde för den enskilde patienten, i form av en kÀnsla av hanterbarhet och bÀttre livskvalitet, men ocksÄ stora samhÀllsekonomiska vinster, om en bÀttre symtomkontroll kan uppnÄs av denna stora patientgrupp genom rÄd om livsstilsförÀndringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rÄdgivning vid livsstilsförÀndringar hos personer med GERD.
En skola för samhÀllet eller individen? : Valfrihetsreformen ur ett samhÀlls-, individ- ochmarknadsperspektiv
Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.
Valutariskhantering : JÀmförelse mellan stora och smÄ svenska företag
I takt med den ökade internationaliseringen sÄ ökar osÀkerheten för företagen vad gÀller valutakurser, rÀntor, inflation, efterfrÄgan och konkurs. I dagslÀget utsÀtts i stort sÀtt alla företag för nÄgon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ storleken pÄ företaget. Vare sig om det Àr ett stort eller litet företag Àr det Àr extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer dÄ man gör affÀrer utomlands. Syftet med denna uppsats Àr att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur stora och smÄ företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som Àr vanligast och varför man vÀljer det ena före det andra.
Reducering av vibrationsrelaterade störningar i utleveransflödet av stora vÀxelströmsmaskiner
ABB Machines tillverkar stora vÀxelströmsmaskiner i form av motorer och generatorer. Ett stort och Äterkommande problem med de hÀr maskinerna Àr vibrationer vid driftsvarvtalet. ABB har sedan tidigare anvÀnt sig av en stagningsmodell för att lösa det hÀr problemet. Uppgiften bestod i att undersöka möjligheterna att reducera vibrationsrelaterade störningar i utleveransflödet av dessa produkter.I den hÀr rapporten presenteras undersökningar pÄ maskinerna med avseende pÄ egenfrekvens och resonansvibration. FörbÀttringar i de befintliga stagningsrutinerna har sökts pÄ maskinerna för förskjutning av resonansfrekvenser.
Resultatmanipulering inom IAS 36 : En studie av soliditet och o?verdrivna goodwillnedskrivningar pa? Stockholmsbo?rsen
Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.
Servervirtualisering och migrering
Servervirtualisering har blivit en allt vanligare syn inom IT-vÀrlden och sÀrskilt för de som har stora serverparker eller för verksamheter som Àr ute efter att effektivisera och skÀra ner pÄ sina kostnader. Eftersom att virtualisering tillÄter konsolidering av hÄrdvara leder detta till en lÀgre energiförbrukning och behovet av stora lokaler minskar. Med servervirtualisering gÄr det att köra samma arbetsbelastning pÄ mindre antal servrar Àn det behövdes innan bytet till servervirtualisering.DÄ det kan vara svÄrt att hÄlla reda pÄ vad ett virtualiseringssystem har för egenskaper och funktioner har vi i denna studie valt att göra en jÀmförelse mellan tre marknadsledande hypervisors frÄn: VMware, Microsoft och Citrix. Innan jÀmförelsen redovisas i studiens tabeller presenteras en övergripande teoridel kring servervirtualisering och sedan en genomgÄng av de kategorier som ligger i fokus för jÀmförelsen.Studien kommer ocksÄ att visa pÄ hur en P2V-migrering gÄr till med tvÄ av studiens virtualiseringssystem. En fysisk server med Windows Server 2012 som har webbserverollen installerad migrerades utan problem till en virtuell maskin pÄ respektive virtualiseringssystem.
Reningsmotiv i dopritualen : Vad blir dopkandidaten renad frÄn?
I Svenska kyrkan rÀknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lÀrjungarna att ? GÄ dÀrför ut och gör alla folk till lÀrjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid lÀsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingÄr i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, ? kÀnneteckna dopets kraft och verkan, som bestÄr just i den gamle Adams dödande och dÀrefter den nya mÀnniskans uppstÄndelse? (2010, 481).
Megaevenemangets attraktivitet: en inventering av argument för vÀrdskap
Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.
Förskolan möter museet : en studie av museum som pedagogisk resurs i förskolan
Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.
?Ohistoriskt mög? - Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod
Vi ville undersöka nÄgra svenska gymnasielÀrare i historias attityder till att lÄta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svÄrigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tÀnka sig att arbeta med det och om de sÄg nÄgra specifika för- eller nackdelar jÀmfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda pÄ detta utförde vi kvalitativa intervjuer med
yrkesverksamma lÀrare. Vi hörde inte av oss pÄ förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi vÀntade oss en viss skepsis mot arbetssÀttet. Men vad vi fann var att Àven om inte alla medvetet arbetat med det sÄ var alla insatta i, och positiva till, metoden.