Av två anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen är de uppmärksammade klimatförändringarna. Förbränning av fossila bränslen anges idag som huvudorsak till växthuseffekten. Den andra mindre uppmärksammade orsaken är att oljan och naturgasen snart inte räcker till för att föda en allt energihungrigare värld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nåt sin kulmen.

SammanfattningProblem: Det har skett stora förändringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste åren. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas fondbolags fonder och de mindre fondbolagens fonder? Tar fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna åt mellan fondbolagen? Jämfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra de Svenska Storbankernas fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att ställa fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen består av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi använder oss av sekundärdata för att samla in information om de olika fondbolagens fonders utveckling när det gäller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmåtten och de riskjusterande måtten som används i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jämföra Storbankernas fondbolag med de mindre fondbolagen för att se om det fanns några uppenbara skillnader i deras avkastning i förhållande till dess risk.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision.

Titel:                                   Det ligger i människans natur att berätta historier - Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelseFörfattare:                         Maria Karlsson & Cecilia LindbergHandledare:                      Kent SahlgrenNivå:                                  Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010 Nyckelord:                         Corporate Storytelling, Intern marknadsföring, Kommunikationsföringsverktyg, Shannon & Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelseFråga:                                Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen?Purpose:                            Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen.Method:                            En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag, Swedbank. Teoretiskt perspektiv:     Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell ?the mathematical theory of communication? model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen.Empiriskt perspektiv:      Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank. Slutsats:                            Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen. ?.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende. Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs.

Uppsatsen är ett försök till att öppna upp en dialog mellan arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en säker fortlevnad för kulturmiljöerna i våra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fältstudie.Resultatet visade att det i det studerade området inte skett så stora skador som i begynnande skrivskede befarats..

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.

Syftet med detta arbete är att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smågrisproducent som vill ersätta sin fossiloljebaserade uppvärmning med flis, solceller resp. biogas. Arbete bygger på en litteraturstudie där vi samlat information från många olika källor för att få en så bra överblick som möjligt över de olika energikällorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag där vi undersöker vilket energislag som är mest ekonomiskt i dagsläget. Energifrågan inom lantbruket är en viktig del att lösa då oljeberoendet inte är hållbart i längden. Gården som ligger till grund för fallstudien i detta arbete är Lida gård i Sörmland som i dagsläget bedriver smågrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in på gården.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och UNICEF har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre slakteriägare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriägare utgör huvudkällan till arbetet. Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

In commercial firms, the inventory is often the largest and most important entry and to have acorrectly valued inventory is an important prerequisite in the statement of accounts. However,the inventory is considered to be one of the entries that are most difficult to value among thecompanies assets and this is why we have investigated how large commercial firms valuetheir inventories. We have used relevant theory and conducted a number of interviews withpeople who are knowledgeable when it comes to valuation of inventories. Our conclusion isthat commercial firms work in different ways and that there is no general method which isused by all commercial companies..

Kalksten och råmjöl sliter kraftigt på allt det kommer i kontakt med. Råmjölet blästrar och kalkstenen gnider sig in i och slår mot materialet i råkvarnskrets 8 vid Cementa AB:s anläggning i Slite. Underhållskostnaderna är stora för råkvarnskrets 8 och i denna rapport utreds möjligheterna att göra besparingar genom ett nytt materialval. Vid valet av material tas hänsyn till nötningsbeständighet, pris och livslängd hos både material och maskin. Nötningsbeständigheten beror av duktilitet, hårdhet, dämpningsförmåga, med mera.

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa.

Fotosensibilitet delas in i tre grupper där typ I (primär fotosensibilitet) och typ III (sekundär/hepatisk fotosensibilitet) till stor del beror av toxiner som växtätare får i sig oralt via födan. Typ II är en ärftlig form och diskuteras därför ej i denna uppsats.Sjukdomen ger dermatit (hudinflammation) på opigmenterad och tunnbehårad hud samt ett fotofobiskt beteende hos djuren. Den sekundära fotosensibiliteten skiljer sig genom att de drabbade djuren får leverskador vilket kan leda till dödsfall. Både kliniskt och subkliniskt drabbade djur får nedsatt produktivitet vilket leder till stora ekonomiska förluster.Fotosensibilitet är en vidt spridd åkomma då det finns många olika fototoxiska växter samt mykotoxiner runt om i hela världen. Det är dock svårt att uppskatta risker av olika beten då halterna av toxiner och förekomsten av svampväxt kan variera beroende på många variabler.

Resultat från olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrån behov av vårdinsats. I nuvarande sjukvårdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Prio 3 är en av ambulanssjukvårdens larmkriterier vilket innebär att patienten misstänks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvård. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vård efter att ha träffat läkare eller annan sjukvårdspersonal på akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vårdnivå, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gäller bedömning samt behandling på akutsjukhus?Studien baseras på en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.