Den svenska byggbranschen står i nuläget inför en stor teknisk förändring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i Stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer påverka hela byggprocessen, från projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar på organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig på en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nuläget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte är att kartlägga Veidekkes VDC-mål och strategier, för att därefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsättningar för att VDC-målen ska kunna uppfyllas.

3D-modellerad grafik har blivit ett viktigt verktyg för att visualisera projekt inom arkitektur, för att skapa fotorealistiska visualiseringar är åtgången av en dators processorkraft stor där beräkningen av dessa 3D-modeller till färdig bild eller animation blir en flaskhals för arkitektföretagets visualiseringsavdelning. Stora animationsföretag har länge använt sig av datorkluster för att kunna hantera processorbehovet hos programvara för grafisk formgivning och detta är en lösning som i mindre skala även passar sig för 3D-grafiker arbetandes inom arkitektur. Mitt examensarbete har varit införandet av ett sådant datorkluster på arkitektfirman White Arkitekters huvudkontor i Göteborg. Lösningen har till stor del eliminerat den flaskhals som tidigare existerade och har gett 3D-grafikerna möjligheten att göra mer avancerade projekt samt att kräva bättre bildkvalité av de olika programvaror som används..

BakgrundKraven på evidensbaserad vård ökar ständigt. Att jämföra patienters självskattade besvär före och efter behandling är ett sätt att utvärdera behandlingseffekten.  Rösthandikappindex (RHI) och VA-skala för röstbesvär är två verktyg för utvärdering av röstbehandling. Tidigare studier har visat att röstbehandling ger minskade självskattade röstbesvär.SyfteSyftet med denna studie var att med självskattningsformulär utvärdera effekten av logopedisk röstbehandling i Västerbottens läns landsting (VLL) och undersöka om behandlingseffekten påverkas av kön, diagnos, antal behandlingstillfällen och hur mycket tid patienten är beredd att lägga på behandling, samt att undersöka om det finns ett samband mellan självskattningsformuläret RHI och VA-skala för röstbesvär.Metod102 patienter, 28 män och 74 kvinnor, som under perioden januari 2009 till september 2012 genomgått logopedisk röstbehandling inom VLL, deltog i studien. Deltagarna rekryterades retrospektivt.

I avseende att minska de muskuloskeletala besvären i samband med datoranvändning har alternativa styrdon presenterats på marknaden. Kunskapen om konsekvenserna av att använda dessa styrdon är dock bristfällig. Syftet med denna studie var att mäta muskulär aktivitet samt upplevd ansträngning vid arbete med traditionell datormus och Rollermouse. Elva frivilliga kontorsarbetare genomförde en standardiserad textredigering. Muskulär aktivitet mättes med EMG i en underarmsmuskel samt i tre skuldermuskler.

Syftet med studien var att utvärdera patientens upplevelse av den postoperativa smärtan och behandlingen av denna när den perifera nervblockadens effekt avtagit efter operation av distal radiusfraktur. Metoden som använts är en empirisk kvantitativ deskriptiv enkätstudie. Tjugo patienter deltog i denna pilotstudie. Demografin stämde väl överens med de statistiska data, som visar att distrala radiusfrakturer är vanligt förekommande hos kvinnor i åldern 55 år och äldre. Resultatet av studien har påvisat att många patienter har upplevt mer smärta än vad de själva varit beredda på.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer.

Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen.Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Bogsår sänker välfärden för de grisar som drabbas av det. Bogsår har blivit ett uppmärksammat djurvälfärdsproblem och branschen försöker jobba förebyggande för att minska förekomsten av dem. Bogsår kan liknas vid trycksår hos människa och drabbar främst suggor under laktationstiden då de ligger ner mycket. Det råder oenighet i hur bogsår utvecklas. Vissa studier visar på en utveckling där såret startar med att epidermis skadas.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

Vi har insett att det inte finns en tydlig definition av fenomenet konceptbutik. Vi upplever att innebörden av fenomenet därför anpassas till den egna verksamheten så att det blir vad man vill att det ska vara. Detta tror vi kan leda till förvirring kring vad en konceptbutik erbjuder och vad som förväntas av en sådan. Konceptbutiker handlar om att ge kunden något utöver det vanliga, där upplevelser och aktiviteter står i centrum. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse.

Hjorthagen är en stadsdel som idag inrymmer 2000 invånare men i och med att området expanderar så planeras här 5000 nya bostäder, skolor, arbetsplatser och en ny idrottsanläggning. En idrottsanläggning besitter stor potential till att vara en samlingsplats för ett helt samhälle. En plats att mötas för barn och ungdomar, för deras föräldrar och mor/far- föräldrar. Aktiviteterna och deltagarna kan variera men med den gemensamma nämnaren fysisk aktivitet och samvaro. Utgångspunkten för idrottscentret i Hjorthagen är platsens förutsättningar, de två platåerna, stråken, existerande fotbollsplaner och den slående utsikten ner mot Ferdinad Bogers gasklockor.

Undersökningen genomfördes på 77 studenter där fördelningen var 59 kvinnor och 18 män. Studiens syfte och huvudhypotes var att undersöka om det gick att påverka implicita attityder gentemot homosexuella för en kort stund med fakta om homosexuella under en IAT-mätning, detta kunde inte påvisas. En Homosexuell Positiv Skala på 5 item användes som explicit jämförelse till IAT. Stor gradskillnad mellan HPS och IAT gav en låg korrelation dem emellan. Det gjorde att studien kunde styrka Noseks teori (2005) om moderatorer som påverkar förhållandet mellan implicita och explicita attitydmått.

Smärta är en unik upplevelse som enbart den drabbade kan bedöma. I sjuksköterskans arbetsuppgifter på en akutmottagning ingår att se till varje patients unika behov. För att inte ett vårdlidande skall skapas för patienter med smärta är det viktigt att en korrekt behandling för smärtan ges. För att detta skall kunna ske krävs att sjuksköterskan på akutmottagningen, dels har god kunskap om smärtlindring dels vet hur smärta kan utvärderas på ett adekvat sätt. Syftet är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt överensstämmelse mellan patientens subjektiva smärtskattning av akut smärta och vårdpersonalens skattning av densamma.