Sök:

Sökresultat:

19665 Uppsatser om Stor datamängd - Sida 43 av 1311

BensinefterfrÄgan, skatt och koldioxidutslÀpp : En ekonometrisk studie av privat efterfrÄgan pÄ bensin i Sverigen för Ären 1960-2010

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

En hÄrd- och mjukvaras vÀg frÄn beslut till informationsdisk : en utvÀrdering vid Stadsbiblioteket i UmeÄ

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

Att stimulera och stödja barns tal och sprÄk : - insatser för förskolebarn i behov av sprÄkligt stöd

SprÄket har stor betydelse för mÀnniskan, utan sprÄket Àr det svÄrt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstÄdd. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄk samt ta reda pÄ vilka tal- och sprÄksvÄrigheter som lÀrare i förskolan kan stÀllas inför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vÄrt resultat Àr baserat pÄ intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger med inriktning mot tal, sprÄk och kommunikation. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att anvÀnda ett medvetet sprÄk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns sprÄk. Barn kan ha svÄrt att uttala vissa ljud men Àven svÄrigheter med att förstÄ och tolka information samt att de kan ha besvÀrligt att anpassa sprÄket i olika sociala sammanhang.

Det ska vara lÀtt att göra rÀtt : Sjuksköterskans handhavande av infusionspump

HÀlso- och sjukvÄrd kan idag ses som en högteknologisk verksamhet, i vilken de medicintekniska produkterna Àr av stor betydelse för behandling och diagnostisering. Infusionspumpen Àr en produkt som Àr utvecklad för att sÀkerstÀlla patientsÀkerheten, men trots att lagar och förordningar reglerar handhavandet sker Äterkommande avvikelser. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans handhavande av infusionspumpar. Resultatet visar att handhavandet av infusionspumpar pÄverkas av produktens design, produktfel, arbetsmiljö samt övning och utbildning. Det Àr mÄnga orsaker som pÄverkar handhavandet och det rÀcker inte att ÄtgÀrda endast en av dem.

FörskollÀrarnas arbetssÀtt med flersprÄkiga barn

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

Furulunds framtida utveckling

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Personalvetares upplevelse av krav, kontroll, vÀlbefinnande och sammanhang i sin arbetssituation.

I dagens kunskapssamhÀlle, som karakteriseras av stÀndiga förÀndringar, utgör anstÀllda en viktig roll för företags framgÄng. PersonalfrÄgor Àr dÀrför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. UtgÄngspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om kÀnsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt vÀlbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes.

GrundlÀggningsmetoder för mindre broar: en teknisk och
ekonomisk studie

I Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n finns det över 1800 broar i det allmĂ€nna vĂ€gnĂ€tet och flertalet av dessa Ă€r betongbroar. Även om brobestĂ„ndet underhĂ„lls kontinuerligt Ă€r det ibland nödvĂ€ndigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya broar i samband med nya vĂ€gstrĂ€ckningar och förbĂ€ttringar av trafiksĂ€kerheten. Dessa Ă„tgĂ€rder Ă€r en stor kostnad för samhĂ€llet och dĂ€rför Ă€r det viktigt att broarna byggs pĂ„ det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sĂ€ttet. Denna undersökning baseras pĂ„ studier av 15 stycken mindre plattrambroar belĂ€gna i Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n.

3D-visualisering till Eve

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stÄtt bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit nÄgot i idéarbetet och idén bakom filmen, dÀremot har vi pÄverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. PÄ sÄ sÀtt har vÄra idéer och vÄr konst fÄtt en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla vÄra kunskaper frÀmst i programmet AliasWavefront Maya, men Àven rent estetiskt. MÄlet med arbetet var inte att bli klara med filmen, utan att lÀra oss av produktionsprocessen. Vi har varit tvungna att anpassa oss i vÄrt arbete till det speciella utseendet som filmen har.

Vad gör gott nÀr det gör ont? : Patienters upplevelser av vad som Àr viktigt vid obotlig cancersjukdom i palliativt skede - en litteraturstudie.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

Bilder av specialpedagogik

VÄrt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik Àr ett brett och tvÀrvetenskapligt Àmne och dÀrav Àr bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förÀndrats frÄn att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat pÄ inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare och pedagoger pÄ en friskola som vi fÄtt reda pÄ har varit i förÀndringsarbete med bland annat specialpedagogiken pÄ skolan. Specialpedagogiken Àr i dagens skola en stor del som lÀrare mÄste förhÄlla sig till pÄ nÄgot sÀtt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken Àr inget som lÀrare inte kommer i kontakt med i skolan.

Patienters och sjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnaden i den palliativa vÄrden

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvÄrdnaden i den palliativa vÄrden samt hur sjuksköterskan upplevde omvÄrdnaden av patienter i palliativ vÄrd. Vetenskapliga artiklar som anvÀnts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var Àldre Àn tio Är, skrivna pÄ engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att bÄde sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvÄrdnaden.

"Det finns minst ett barn med koncentrationssvÄrigheter i varja klass" : En intervjustudie med lÀrare verksamma i förskoleklass

Denna studie syftar till att undersöka om det framkommer kvalitativa skillnader i de förvÀntade anvÀndbarhetsproblem som kommenteras pÄ av olika grupper av utvÀrderare i en anvÀndbarhetsinspektion. Metoden som anvÀnds för anvÀndbarhetsinspektionen Àr heuristik utvÀrdering, dock utan en sedvanlig problembedömning. De olika utvÀrderargrupperna som har undersökts Àr anvÀndbarhetsexperter och utvecklare. Den heuristiska utvÀrderingen har utförts pÄ ett system utvecklat för att medborgare i Sverige ska kunna ansöka om tjÀnster hos socialtjÀnsten, administrera sina Àrenden och kontakta socialtjÀnsten. UtvÀrderarna har innan utvÀrderingen pÄbörjats informerats om anvÀndargrupper, anvÀndarscenarion och Nielsens tio heuristiker.

Dans som skolÀmne: en intervjuundersökning om rektorers syn
pÄ dans i grundskola och gymnasium

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolÀmne. Bakgrunden behandlar olika aspekter pÄ kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser sÄvÀl kunskapssyn och skola generellt som estetiska Àmnen i allmÀnhet och dans i synnerhet. Vad som stÄr om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

ÖVergĂ„ng frĂ„n förberedelseklass till "vanlig klass" : En undersökning om skolledares och lĂ€rares erfarenheter av integrering och mĂ„luppfyllelse hos elever frĂ„n förberedelseklasser

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekommande erfarenheter som finnas pÄ den lokala nivÄn kring arbetet med elever som kommer frÄn förberedelseklasser till den ?vanliga klassen?. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur lÀggs arbetet upp kring mÄluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lÀrare finns? Studien bygger pÄ totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lÀrare pÄ fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att bÄde skolledare och lÀrare Àr medvetna om sprÄkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->