Sökresultat:
19665 Uppsatser om Stor datamängd - Sida 23 av 1311
Individens uppväxtort och karaktärsdrag i relation till att arbeta på annan ort
Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer.
Framtidens missbruksvård : En studie om statlig styrning med utgångspunkt i missbruksutredningen
Syftet var att via kvalitativa intervjuer med enhetschefer undersöka hur missbruks- och beroendevården kan utvecklas genom statlig styrning. Detta gjordes med utgångspunkt i missbruksutredningen, vilken har kommit med förslag för fortsatt styrning av missbruksvården. Intervjuerna var semi-strukturerade. Resultatet av studien tolkades utifrån Lundquist (1998) styrningsbegrepp för offentliga verksamheter. Förväntan på missbruksutredningen har varit stor och resultatet i studien visar på en stor otydlighet när det gäller hur missbruks- och beroendevården på bästa sätt ska styras.
"Ansikte mot ansikte" : En fallstudie om hur gymnasielärare arbetar med relationell pedagogik i klassrummet Elin Carlsson
Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet.
Konstruktion av manuell lindragare för hummertinor
Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.
Specialpedagogens vara eller icke vara : En textanalys om specialpedagogens yrkesroll i den svenska grundskolan
Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet.
Förlorad tid ? förlorad hjärna: En litteraturstudie om sjuksköterskans kunskaper kring stroke
Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.
Att hitta balansen mellan ideellt och kommersiellt : En studie av fyra ideella oranisationers syn på varumärkesbyggande
Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de ideella organisationerna genomförts. Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på ideella organisationer. I studien undersöks även om ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete.Genom den undersökning som gjorts kan man urskilja att valda ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet.
 Finansieringsmöjligheter i småföretag : Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping
Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.
Diskrepansen mellan WAIS-III respektive WAIS-III NI för kognitivt friska individer
Trettio kognitivt friska testpersoner (ålder M=31,9 år, utbildning M=16,3 år) testades med både WAIS-III (?Wechsler Adult Intelligence Scale - third edition?) och WAIS-III NI (?WAIS-III som neuropsykologiskt instrument?) för att undersöka eventuella skillnader i resultat mellan testen. Testpersonerna fick en signifikant ökning vid testning med WAIS-III NI jämfört med testning med WAIS-III på HIK (11,1), VIK (14,7), PIK (3,9), VF (11,4), POI (5,5), AMI (8,8), BK (1,6), LI (3,3), BL (0,6), AR (3,1), SR (1,1), IN (1,5) och FÖ (2,8). Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan ålder och hur stor diskrepansen var mellan de olika versionerna för BL (r=0,379, p=0,039) och MA (r=0,413, p=0,023) samt en negativ korrelation mellan ålder och diskrepansen på FÖ (r=-0,422, p=0,020). Det fanns en signifikant negativ korrelation mellan utbildningsnivå och hur stor diskrepansen var mellan de olika versionerna av AR (r=-0,399, p=0,029)..
?Verksam i betydande omfattning? Vad påverkar och avgör bedömningen?
Det har stor betydelse för ägare i fåmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det är därför ett väsentligt gränsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller är verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som är avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rättsdogmatiska metoden att användas.Det grundläggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lägre beskattning, anses vara det väsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.
Bli hälsosam och smal och passa in i dagens medieideal
Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hälsobudskap och är ett organ som når ut till en stor population. Många av de hälsobudskap som presenteras handlar om träning och fysisk aktivitet och genom medias sätt att framställa detta skapas ideal och normer inom ämnet. Vi anser det därför vara viktigt att undersöka hur träning framställs i ett träningsmagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur texter om träning framställs utifrån diskurser och hur budskap framställs i träningsartiklar ur ett träningsmagasin. För att göra detta tillämpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.
Kristdemokratiska partier i förändring? : En partiideologisk studie av tre kristdemokratiska partier över tid
Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret.
Immateriella tillgångar vid kreditgivningsbeslut : Assessment of intangible assets in credit decision
Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar. När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker. Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.
Ska jag dansa in en ?Herr Gurka? i munnen på dig? Några pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituation
Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.
Kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling
Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling.