Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa hur barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund där språket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vår verklighet (Bergström & Boréus, 2005). Språket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sägas vara en produkt av de aktuella sätten att använda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt präglad. Sociala handlingar sker utifrån den kunskap man för tillfället besitter och aktuell kunskap får sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjälp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlägga framträdande diskurser.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna;Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män?Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män?Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun.

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Hedersrelaterat våld och förtryck har blivit allt mer uppmärksammat men då främst med fokus på tjejer där killar har hamnat i skymundan. Vi har därför valt att göra en studie med syftet att få en inblick i hur killar som tagit avstånd från hedersrelaterat våld och förtryck beskriver heder och ?hederskultur?, samt sina egna upplevelser av och avståndstagande till hedersrelaterat våld och förtryck. De frågeställningar vi använt oss av är: hur förklarar killarna heder och ?hederskultur??, hur beskriver killarna att ?hederskulturen? tog sig uttryck för dem? samt hur beskriver de sitt eget avståndstagande till hedersrelaterat våld och förtryck? Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod där vi intervjuat fyra killar.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

SyfteSyftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.MetodDet empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ?snöbollsurval? fick jag tag på en lämplig intervjukandidat.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet. Ett problem har varit den upplevda barriärseffekten på Skeppsbron, som sträcker sig längs med en stor del av planområdet. Att få ner skalan på vägen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att få grepp om platsens egenskaper och karaktär har Cullens serial vision använts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och även legat till grund vid utformningen av frågeställningarna. I arbetet har jag använt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnås. De teoretiker jag använt mig av är Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl förespråkar är att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan människor i städer samt mångfald.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrågasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort är de två grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av året lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sägs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur har jämförts med fokus på sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bägge dessa arter hör.

I skapandet av staden har människan möjlighet att göra om sig själv och förverkliga sitt hjärtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för är troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika länge som staden i sig. Genom historien har privat ägande och andra samhälleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser. Tactical urbanism har i flertalet städer världen över blivit en populär metod för att förbättra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, främst medborgarna, förändrar sitt närområde med småskaliga förbättringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism är, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden.

Examensarbetet undersöker hur sannolikhetsteoretisk dimensionering går att tillämpa vid dimensionering av en stålstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrån sannolikhetsteori. En förutsättning för detta är först och främst att tillförlitliga indata finnas att tillgå. Att få fram mätdata på till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hållfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svårt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering på 10 % är möjlig om sannolikhetsteoretisk dimensionering används istället för Eurocodes normer.