Bakgrund och problem: De stora företagens förutsĂ€ttningar har i alltför stor omfattningpĂ„verkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN pĂ„börjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benĂ€mns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket Ă€r frivilligt atttillĂ€mpa frĂ„n den 31 december 2008. K2 medför bĂ„de förenklingar och begrĂ€nsningar, och detfinns skĂ€l för alla mindre företag att enskilt övervĂ€ga om de ska vĂ€lja att tillĂ€mpa detallmĂ€nna rĂ„det. Med anledning av detta har vi stĂ€llt oss tvĂ„ frĂ„gor; Vilka effekter fĂ„r K2:sregelverk pĂ„ mindre företags Ă„rsredovisningar? Medför K2 nĂ„gra skillnader eller Ă€r detallmĂ€nna rĂ„det redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för hur tillĂ€mpningen av K2-reglerna kommeratt pĂ„verka mindre företags Ă„rsredovisningar.

Vi blir idag överrösta av budskap frÄn företag som vill att vi ska köpa deras produkter. Det blir dÀrmed svÄrare för företagen att övertyga konsumenterna om att just deras produkt Àr den bÀsta för dem. Företagen mÄste sticka ut ur mÀngden och vÀcka kundens intresse genom att skapa en relation genom marknadsföringen. Detta gÀller Àven för företag som marknadsför till barn och ungdomar dÀr speciella skydd i form av lagar och regler finns.VÄrt fenomen som vi har valt att undersöka Àr företagens marknadsföring till barn under tolv Är, vad som ligger bakom deras val av marknadsstrategier. För att fÄ en djupare inblick i detta fenomen, kommer respondenter (förÀldrar med barn under tolv Är) undersökas för att se hur de uppmÀrksammat reklamen som förekommer mot barn samt vad de tycker om de olika marknadsföringsmetoderna som vanligtvis förekommer.Syftet Àr att analysera vilka faktorer som avgör hur företag verksamma i Sverige kan marknadsföra sig till barn.

Detta arbete bestÄr av designen av ett grÀnssnitt för webbplatsen whatismykidplaying.com. Designen var tÀnkt att ge hög anvÀndbarhet för mÄlgruppen och testades av anvÀndare i ett think-aloud test. De fick testa och utvÀrdera hur vÀl grÀnssnittet fungerar och  deras feedback utvÀrderades och resultaten lÄg till grund för förslag pÄ förÀndringar i grÀnssnittet, vissa som sedan blev implementerade. Studien har utgÄtt frÄn de olika stegen i en anvÀndarcentrerad utvecklingsmodell, analys - design - utvÀrdering - Äterkoppling, och en iteration har genomförts.Som utgÄngspunkt, för att öka anvÀndbarheten i webbplatsens grÀnssnitt, anvÀndes diverse regler och riktlinjer för hur anvÀndbarhet bÀst kan uppnÄs, nÀr designen gjordes. Hur vÀl dessa regler och riktlinjer fungerat tillsammans, i detta projekt och design, blev sÄledes en del i think-aloud testest utvÀrdering.

Bakgrund: För att skydda de aktieÀgare som berörs av uppköpserbjudanden finns detregler för processerna kring dessa. I vissa av dessa uppköpserbjudanden krÀverreglerna att mÄlbolaget inhÀmtar en sÄ kallad fairness opinion dÀr en oberoende partska uttala sig om budets finansiella skÀlighet för aktieÀgarna. Skeptikerna tillutlÄtandet Àr mÄnga men forskningen pÄ den svenska marknaden, obefintlig. Mycketav kritiken som lyfts fram gÀller utgivarnas oberoende och revideringen av takeoverreglerna,som kom Är 2009, skÀrpte kraven kring just oberoende, vilket aktualiserarfrÄgan kring hur dessa regler fungerar och hur oberoendet ser ut pÄ den svenskamarknaden.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka rollen och framtiden för fairnessopinion, pÄ mÄlbolagets sida, vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ den svenskaaktiemarknaden.Genomförande: Studien Àr av explorativ karaktÀr och inkluderar 14 kvalitativaintervjuer med utgivare av fairness opinion och andra intressenter med erfarenhet avutlÄtandet samt en sammanstÀllning av offentliga uppköpserbjudanden pÄ den svenskamarknaden under Ären 2007-2012.Slutsats: Revideringen av takeover-reglerna, Är 2009, har haft stor pÄverkan pÄmarknaden och bidragit till en ny syn pÄ utgivarnas oberoende och en prispress pÄfairness opinion. Reglerna lÀmnar dock en del att önska och vi anser att man börinföra en begreppsmÀssig distinktion kring utlÄtandets anvÀndning i olika situationersamt en ökad transparens i utlÄtandet för att öka vÀrdet för aktieÀgarna.Nyckelord: Fairness opinion, uppköpserbjudanden, takeover-regler,vÀrderingsutlÄtande, företagstransaktioner.

Utvecklingen och anvÀndningen av ERP-system har blivit allt vanligare och trots att ett sÄdant system kan bidra med effektivitet kan implementeringen av ett sÄdant system innebÀra en omfattande organisatorisk förÀndring. Vid en förÀndring i form av införande av ny teknologi inverkar befintliga rutiner och institutioner pÄ huruvida stabilitet kan upprÀtthÄllas. Stabilitet kan upprÀtthÄllas dÄ nya regler gÄr i linje med rÄdande rutiner eller vid nÀrvaro av en lös koppling mellan dessa. Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie undersöka om och isÄfall hur stabilitet och förÀndring kan samverka vid implementering av ett ERP-system. Studien visar att detta Àr möjligt, dels tack vare att de anstÀllda fÄr vara delaktiga, att de inser förÀndringens huvudsakliga syfte samt att de nya reglerna gÄr i linje med rÄdande rutiner och institutioner.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos patienter med en implantable cardioverter defibrillator (ICD).  Studien genomfördes som en litteraturöversikt, dÀr tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ karaktÀr analyserades och anvÀndes i studiens resultatdel.  Sökorden som anvÀndes var Defibrillators, Implantable, Quality of Life och health related. Inklusionskriterier var artiklar skrivna pÄ engelska, peer-reviewed, publicerade frÄn Är 2000 och framÄt samt deltagarna i dessa studier skulle vara 19 Är eller Àldre. I studien framkom det att ICD-patienter undvek specifika platser, objekt och fysiska aktiviteter relaterade till ICD:n. OcksÄ en oro över bilkörning framkom.  ICD-patienter utsÀtts för en förÀndring i livssituation och Àr i behov av stöd och individuell informationsgivning gÀllande deras medicintekniska anordning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. VÄrt syfte kompletteras med frÄgestÀllningar om hur barn uppfattar regler, bÄde de uttalade och outtalade, som finns pÄ förskolan samt upplevelsen av att kunna pÄverka regelverket. Studien utgÄr frÄn ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrÄn ÀmnesomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa vÄra forskningsfrÄgor ur flera perspektiv.

Syftet med studien Àr att analysera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, det skett en förÀndring av RN:s disciplinÀrenden frÄn och med juli Är 1995 till och med Är 2003. Vidare Àr syftet att, om förÀndringar Àgt rum, undersöka huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa förÀndringar har nÄgot samband med de senaste redovisningsskandalerna. UtifrÄn disciplinÀrendena samt intervjuerna Àr sist men inte minst syftet att undersöka om det finns nÄgon eller nÄgra indikationer pÄ att maktstrukturen inom normbildningen kan ha förÀndrats. Författarna har valt att anvÀnda sig av en induktiv metod som har inslag av en deskriptiv ansats. Metodvalet innefattar en dokumentstudie, delstudie 1, benÀmnd innehÄllsanalys samt intervjuer, delstudie 2.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva samt reflektera över hur gÀllande rÀtt har utvecklats genom rÀttspraxis nÀr det gÀller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte Àr att försöka tydliggöra var, och om, nÄgra juridiskt relevanta grÀnser mellan gÀrningsmÀn, medgÀrningsmÀn och medhjÀlpare kan utlÀsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rÀttsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis nÀr det gÀller grÀnsdragningarna Àr att det krÀvs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgÄngspunkt nÀmn "Rockfallet" dÀr en man döms för medhjÀlp till misshandel dÄ han hÄllit en bekants rock medan han misshandlar och rÄnar en fotgÀngare och dÀr jÀmförelse med den straffria gÀrningen att med gillande min stÄ och se pÄ ett slagsmÄl görs.I uppsatsen presenteras Àven flera andra rÀttsfall som illustrerar grÀnsdragningen mellan det straffbara och det straffria omrÄdet.NÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan en gÀrningsman, en medgÀrningsman och till viss del Àven en medhjÀlpare konstateras att praxis till viss del visar pÄ en ojÀmn rÀttstillÀmpning som i nÄgra fall kan beskrivas som rÀttsosÀker. Detta medför att nÄgra sÀkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utlÀsas Àr att ett gemensamt handlande, föregÄtt av ett samrÄd, blir straffbart sÄsom medgÀrningsmannaskap. NÀr omstÀndigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrÄdet blir utgÄngen i mÄlet i vissa fall svÄr att förutse.Ytterligare en aspekt Àr att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero pÄ att omrÄdet endast Àr praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i mÄnga fall.För att komma till rÀtta med den bristande förutsebarheten och rÀttsosÀkerheten Àr ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall dÀr straffbarhet kan intrÀda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter bestĂ„r av en sluten volym som Ă€r begrĂ€nsad i alla riktningar. NĂ€r denna möjlighet infördes uppkom ocksĂ„ speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nĂ€ra anslutning till andra. PĂ„ grund av markbrist i tĂ€tbebyggda omrĂ„den började byggandet utvecklas till att Ă€ven ske ovanpĂ„ eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillrĂ€cklig.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka en svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering. I vÄr undersökning vill vi undersöka om möjligheten förÀndrats de senaste decennierna och om det med effektiva investeringsstrategier gÄr att lyckas bÀttre Àn med en inhemsk placeringsstrategi. Metoden vi anvÀnt för att utreda om möjligheterna till diversifiering har förÀndrats Àr genom att undersöka om korrelationen mellan vÄra 20 utvalda I-lÀnder förÀndrats mellan perioden 1993-1998 och 1999-2006. För att undersöka magnituden av nyttan med internationell diversifiering har vi valt att pÄ ex ante basis skapa ett flertal effektiva portföljer bestÄende av tillgÄngar frÄn vÄra lÀnder och sedan investerat efter dessa vikter pÄ ex post basis. De strategier vi valt Àr minsta variansportföljer och tangentportföljer.

RĂ€ckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgĂ„r inte tydligt av fördragstexten och en förstĂ„else för dess tillĂ€mpningsomrĂ„de krĂ€ver en undersökning av rĂ€ttspraxis. Uppsatsens syfte Ă€r att klargöra tillĂ€mpningen av artikel 82 pĂ„ marknader dĂ€r ingen dominerande stĂ€llning existerar. FörstainstansrĂ€ttens och EG-domstolens benĂ€genhet att utvidga tillĂ€mpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgĂ„r av antalet fall rörande angrĂ€nsande marknader. Det senaste mĂ„let var T-201/04, Microsoft v Commission, dĂ€r FörstainstansrĂ€tten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgĂ„ende, men nöjde sig med att bekrĂ€fta dess beslut. Även i den rĂ€ttsvetenskapliga litteraturen Ă€r behandlingen av omrĂ„det tĂ€mligen begrĂ€nsad, och bunden till mĂ„let C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

SammanfattningÅr 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stĂ€rka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbĂ€ttra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vĂ€l bolagen redovisade dessa punkter redan i Ă„rsredovisningar frĂ„n Ă„r 2003. Var det sĂ„ att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmĂ€n praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istĂ€llet sĂ„ att vĂ€sentlig information tillkommit i Ă„rsredovisningarna sĂ„ har aktieĂ€gares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbĂ€ttrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istĂ€llet intrĂ€ffat Ă„r 2003 utgjort underlag för undersökningen.

Organisationers intresse fo?r att kunna utvinna information ur data och da?rigenom erha?lla konkurrensfo?rdelar har o?kat under senare a?r. En strategi som mottagit mycket uppma?rksamhet a?r Business Intelligence (BI). Det har emellertid visat sig att fa? organisationer upplever de fo?rva?ntade fo?rdelar som BI a?r ta?nkt att leverera.