Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

En aktiv databas har förmÄga att reagera pÄ tillstÄnd och hÀndelser i databasen. Hur databasen reagerar beror pÄ hur dess ECA-regler Àr utformade. ECA-regler kan framstÀllas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sÀtt att modellera verksamhetsregler för att framstÀlla ECA-regler. Ett möjligt sÀtt att skapa modeller Àr att anvÀnda OMT-A och UML-notationen.

Abstract Syftet med uppsatsen Àr att empirisk testa om fondförvaltare uppvisar timing och selektivitetsförmÄga, det vill sÀga om de har förmÄga att förutse aktiemarknadens rörelse och att hitta vinnaraktier. VÄra undersökningsdata strÀcker sig under en tvÄÄrsperiod och omfattar 40 globalfonders dagsavkastningar. Vi har utifrÄn tvÄ olika modeller undersökt om det gÄr att pÄvisa förmÄgorna timing och selektivitet. Undersökningen genomförs via ett antal OLS?regressioner dÀr timing och selektivitet kan pÄvisas.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

The purpose of this Bachelor thesis is to analyze if there is a correlation between stock prices and the amount of searches of the companies names on Google. The theories used in the study were Capital Asset Pricing Model (CAPM) and Efficient Market Hypothesis (EMH). Regressions analysis is used as the statistical method to see if there is a significant correlation between the stock prices and the amout of searches of the company name on Google. The data used were the rate of return of three companies (ABB, Oriflame and Sandvik) on the Nasdaq OMX Nordic stock market, the rate of return of the Nasdaq OMX Nordic stock market index (OMX Stockholm_PI) and the Google search frequency from Google Trends on each company. The result showed no significance and the conclusion of the thesis is that there is no significant correlation between the three studied companies and their search frequency on the search engine Google..

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Syfte: Uppsatsen syfte Àr att klargöra och analysera reporÀntans rÀnteförÀndringars pÄverkan pÄ aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap pÄ Stockholmsbörsen.Metod: Kvantitativa hÀndelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats pÄ fyra företag, samtliga noterade pÄ Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har berÀknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporÀnteförÀndringar som skett mellan Ären 2004 till 2015. Teori: Den teoretiska referensramen för studien bestÄr av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen.Slutsatser: Studien har pÄvisat att det rÄder signifikant samband mellan rÀnteförÀndringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av rÀnteförÀndringarna..

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrÄn det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjÀlp av semistruktureradeintervjuer av anstÀllda pÄ olika nivÄer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhÀngigt huruvidagamla tillvÀgagÄngssÀtt slopats eller behÄllits. I organisationen vi undersökte intrÀffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gÀllde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

I Elevers förhÄllningssÀtt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolÄr 6 upplever och förhÄller sig till klassrumsregler. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers förhÄllningssÀtt till regler för att kunna underlÀtta lÀrarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprÀtthÄllas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer dÄ vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus pÄ intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler Àr ett diffust begrepp som innefattas av mÄnga olika faktorer som försvÄrar elevers förhÄllningssÀtt till dem.

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny Ärsredovisningslag. Denna Àr en ramlag dÀr lagstiftaren har överlÀmnat arbetet med att definiera hur tillÀmpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar pÄ denna vid utformning av praxis för de smÄ företagen. Detta leder till att utformning av praxis för smÄ företag tar lÄng tid samt att innehÄllet lÄngt ifrÄn sÀkert möter det informationsbehov som en anvÀndare av ett 10/24-bolags Ärsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilken information en Ärsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehÄlla för att tillgodose anvÀndarnas behov. Med hÀnsyn till dessa behov Àmnar vi utarbeta ett innehÄll för en Ärsredovisning för 10/24-bolag.AvgrÀnsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.

I tidigare debatter om marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan tvÄ lÀger dÀr den ena sidan hÀvdat att marknaden Àr effektiv och den andra sidan, ofta med sÀte i ekonomisk beteendevetenskap, hÀvdat att systematisk riskjusterad överavkastning gÄr att erhÄlla. PÄ senare Är har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fÄtt störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och Àr i stor utstrÀckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebÀr att aktiekursen alltid Äterspeglar det sanna vÀrdet av företaget. En privat investerare gynnas pÄ sÄ sÀtt av en effektiv marknad dÄ en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.