Studien analyserar ett samarbete där frågan om kulturmiljöers värde behandlas och där olika aktörer är involverade. Den teoretiska utgångspunkten är att det kan uppstå konflikter mellan samhällsutveckling och vård av kulturmiljö samt att dessa kan synliggöras med hjälp av en aktörsanalys. För att undersöka detta närmare genomförs en kvalitativ studie med en fallstudie som innefattar projekt Citybanan och en av de kulturmiljöer som påverkas av bygget, Gustaf Vasa kyrka. Genom att intervjua personer från de aktörer som har en koppling till fallstudien, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum, Svenska kyrkan och Trafikverket, erhålls åsikter och uppfattningar angående kulturmiljöns värde. Studien visar att det finns konflikter, men inte i samma utsträckning som tidigare forskning indikerar samt att aktörerna tillskriver Gustaf Vasa kyrka olika värden..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

 Många heltidsstuderande i Sverige arbetar vid sidan av studierna trots att heltidsstudier betraktas som förvärvsarbete på heltid. Det är tänkbart att hälsoeffekterna för studenter som arbetar blir liknande som för dem som har en stor arbetsmängd, övertidsarbetar med mera i förvärvsarbete. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och självskattad hälsa. En webbenkät utformades och distribuerades till alla studerande på ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet. Inget samband observerades mellan arbetsmängd och hälsa, men däremot fanns ett samband mellan ekonomisk oro samt om arbetet påverkar studierna och hälsa.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att undersöka om coaching är rätt metod för individer som befinner sig i inledningsskedet av en ofrivillig arbetslöshet. I ett försök att utröna detta har vi undersökt vilka behov individen upplever sig ha i början av sin arbetslöshet, men också om coachingen tillfredsställer några av dessa. Med Maslows behovshierarki som utgångspunkt sammanställdes frågor som sammanlagt 23 arbetslösa, inskrivna vid fem olika arbetsförmedlingar i Stockholms län, svarade på. Resultaten visar att respondenterna har de fyra första mer basala behoven i hierarkin otillfredställda. Via coachingen tycks respondenterna, förutom ett ökat självförtroende, fått bekräftelse och förståelse, vilket kan förklara att respondenterna känner sig motiverade och redo till att förverkliga sig själva i coachingen.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Under efterkrigstiden växte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den påverkade hur städer byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhängande ytterstäder som präglar svenska städer idag. Den stora frågan är om detta fokus på mobilitet som bilen krävde kan bidra till byggandet av hållbara städer. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgänglighet och mobilitet och det krävs långsiktig planering för att åstadkomma förändringar på den glesa staden.

Vid exploatering av mark måste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundläggning av hus och anläggning av ledningar och vägar. Dessa jordmassor skickas många gånger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hälsofarliga gaser från transporter, förbrukning av naturmaterial och innebär även en ekonomisk kostnad.I Johannelund i västra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsområde, och stora mängder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lät skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att få en översikt över markkvaliteten och bestämma vilka massor som kunde återanvändas för utfyllnad inom området. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas här en CAD-modell i 3D baserad på provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i området. Då detta examensarbete påbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men själva bygget hade ännu inte påbörjats.Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör användas i framtida exploateringsprojekt, och målet var att utvärdera och ge råd om framtida användning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att återanvända schaktmassor.

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret.

Självkänsla har befunnits ha en relation med de olika personlighetsdimensionerna i Big Five. Dock har olika självaspekters roll inte belysts i tidigare studier. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan inre och yttre aspekter av självkänsla och personlighet. Studien baseras på en enkätundersökning där 74 psykologistudenter på Stockholms universitet deltog. En multivariat variansanalys visade att en signifikant effekt av bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla på Big Five dimensionerna fanns.

Följande rapport behandlar intervjuer av åtta svensklärares idéer om vad de känner sig måste ta hänsyn till i sina val av skönlitterära inslag i svenskämnet på gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlägger ett sociologiskt perspektiv på de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterära kanon genomgående utgår ifrån vem eleven är, vilket syfte undervisningen har, lärarens tidigare erfarenheter liksom dennes förväntningar på elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sådana strukturer och studien avslutas med förslag på vidare forskning. .

Med en tilltalande gestalt och ett starkt varumärke i ryggen kan denna idé om sjöbussar förvandlas till ett trovärdigt, modernt, professionellt, bekvämt och säkert sätt att färdas på. Mitt alternativ är en sjöbuss för en global marknad i stor upplaga. Ett miljövänligt alternativ att pendla till jobbet som dessutom kan förkorta resvägen väsentligt. Skillnaden från Stockholms lokala sjöbussprojekt är att denna sjöbuss ska kunna finnas klar för att köpas in så att varje enskild stad slipper utveckla egna varianter som tar tid att utveckla samt är svåra att uppskatta kostnaden för. Sjöbussen ska drivas av miljövänliga biogasmotorer, något som ytterligare förstärker nyttan med projektet.

Syftet med denna studie är att dels undersöka hur små turismaktörer som Stockholm Ghost Walk, Icebar samt Takvandring Sverige arbetar med sin marknadsföring. Dels undersöks även om och hur dessa aktörer samarbetar med Stockholm Visitors Board (SVB) i marknadsföringsfrågor.I denna studie har kvalitativ metod tillämpats, där intervjuer med en representant från respektive företag och innehållsanalyser av deras webbkanaler har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är till stor del hämtad ur Jörgen Elbes samt Yvonne von Friedrich Grängsjös avhandlingar om destinationsmarknadsmarknadsföring genom samarbete. Empirin visar att de tre aktörerna generellt har uppfattningen att de sköter sin marknadsföring själva och att SVB endast samarbetar med Stockholms största aktörer. Denna uppfattning delas med SVB.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod..

Denna kvalitativa intervjustudie kartlägger fem boendes upplevelser och synpunkter på de aktiviteter som erbjuds på deras äldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien är att belysa hur effekten av aktiviteter påverkar boendes livskvalité på heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de får de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frågeställningar, den första frågeställningen är: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds på heldygnsboendet? den andra frågeställningen är: vilken effekt har aktiviteterna på boendes livskvalité? och den sista frågeställningen i studien är: är ett gott åldrande förknippat med aktiviteter för boende på heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det är inte aktiviteten i sig som är det viktiga för boende, utan det är gemenskapen som aktiviteterna genererar som är det viktiga.

Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.