I skapandet av staden har människan möjlighet att göra om sig själv och förverkliga sitt hjärtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för är troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika länge som staden i sig. Genom historien har privat ägande och andra samhälleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser. Tactical urbanism har i flertalet städer världen över blivit en populär metod för att förbättra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, främst medborgarna, förändrar sitt närområde med småskaliga förbättringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism är, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden.

Syftet med examensarbetet har varit att upprätta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skärgård samtidigt som man säkerställer och bevarar de kvaliteter som finns på ön. Examensarbetet syftar också till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en växande förortskommun samtidigt som man bibehåller öns specifika karaktärsdrag. Ljusterö ligger i Österåkers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgår i nuläget en omfattande permanentomvandling, dvs då befintliga fritidshusområden omvandlas till permanentboenden. Detta ställer ökade krav på infrastrukturen, som exempelvis nya vägar, vatten- och avlopp och snöröjning. På ön finns flera områden som är av kulturhistoriskt värde, samt områden som är klassade som ekologiskt särskilt känsliga områden.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock människor där det inte är självklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillämpas, vilka faktorer som vägs in i besluten samt om det finns motsättningar mellan rollen som rättstillämpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte användes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms län. Studien utgick från ett rättssociologiskt perspektiv.

Sepsis (blodförgiftning) är ett allvarligt tillstånd och behöver en snabb diagnos som fastställs genom blodprov. Blodprov från hela Stockholms Län skickas till Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) för analys, där biomedicinska analytiker och läkare fastställer arten på infektionen och beslutar vilken antibiotikabehandling är optimal.Målet med arbetet var att identifiera eventuella problem som skapar flaskhalsar hos Klinisk Mikrobiologi i Solna som är en del av KUL. Därefter skulle lösningsförslag framföras och möjligheten att införa blodprover i ett nytt automatiskt system, BD Kiestra Total Lab Automation undersökas.Verksamhetskedjan för laboratoriet analyserades genom observationer och läsning av metodbeskrivningar. Utifrån verksamhetsanalysen identifierades sedan problem. En utbildning med BD Kiestra TLA gav en översikt av hur systemet fungerar samt fördelarna med att använda det.Genom litteraturstudier samt öppna intervjuer kunde förslag på lösningar och förbättringar framföras. Resultaten behandlar de lösningsförslagen för de identifierade problemen, och sammanfattas i en tabell. BD Kiestra TLA behandlades separat med en systembeskrivning, följt av de problem som finns för införandet av blodprov och hur dessa problem kan lösas..

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmännasocionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellantermin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats underutbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställningtill olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultatenpresenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseendehela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenterupplevde sig ha en god självkännedom.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar.

Anne Reese: Johan Lindegrens vägval : en studie i de faktorer som påverkade enskilda aktörers verksamhet inom Stockholms musiksamhälle 1860-1908, Uppsala universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 100 poäng, 2007.The aim of this essay is to show some of the factors which affected the production and work of the individual musician or composer within Stockholm's music society in the late 19th century. By a case study on Johan Lindegren (1842-1908) I demonstrate how a musician or a composer functioned in the social structures of the music society and how power affected the work of the musician or composer. This essay also fills another purpose as it gives Lindegren a more detailed biography, which is something that has been missing until now.By applying a concept of power, as discussed by Michel Foucault, to this subject and interacting it with the concepts of musical opportunism, I present a new way of talking about the social, as well as the individual factors that affects the individual musician within the music society.The conclusion is drawn that there are two different types of factors that affects the work of the individual; 1) the social network and power within society, which presents positions and opportunities for the musician and 2) the individual character of musician which determine the way the individual uses the position or opportunity he or she is given..

This study concerns the energy future of the county of Stockholm up until 2050 and describes how the energy consumption can be compared to today with the use of scenario methodology. Within energy future studies the backcasting approach is well known and has been put to use in this study. Due to the characteristics of backcasting the study is self-fulfilling, i.e. the future energy scenarios presented in this study satisfy the targets set up in this study. In the light of what may be the largest challenge of our time ? the climate change - the aim of this study is to describe how the energy consumption in a fossil fuel free Stockholm county in the year of 2050 may be.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

This thesis evaluates the environmental performance of six different fish farming systems. The thesis is part of the network group ?Hållbar fiskförsörjning I Stockholms län? (HFFS) which tries to increase the domestic and regional production of fish in Stockholm and move to a more sustainable supply in the Stockholm county. Two of the chosen systems; pangasius from Vietnam and salmon from Norway are delivering a substantial part of the fish consumed in Stockholm today, although they are very different when it comes to system characteristics. One system, arctic char with conventional feed, is produced in a fairly small scale in the north of Sweden, while the three remaining systems are viewed upon as possible options to supply Stockholm with fish in the future.

Denna uppsats har skrivits under vårterminen 2011 och behandlar de riksintressen för kulturmiljövården som finns i Sverige, med en fallstudie som analyserar processerna rörande det omdiskuterade hotell- och kongresscentret Stockholm Waterfront i centrala Stockholm. Syftet är att få en förståelse för vad kulturmiljöns riksintressen innebär, vilket skydd de har och hur dessa påverkar omgivningen när förändringar sker.Planer på ett centralt beläget kongresscenter i Stockholm har funnits sedan 1990-talet, men det var år 2000 som processen drog igång på allvar. Flera förslag har tagits fram under årens lopp, men ekonomiska besvär har satt stopp två gånger om innan Projekt Klara, som var arbetsnamnet för det nu färdigställda Stockholm Waterfront, kom att bli verklighet. Projektet har dock fått utstå hård kritik då det från vissa håll menas att byggnaderna inkräktar på det riksintresse som Stockholms innerstad med Djurgården utgör, och stadsbyggnadsdebatten i Stockholm har delvis på grund av detta blivit mer aktiv än tidigare. Den kanske viktigaste frågan har visat sig vara huruvida nybygget utgör en påtaglig skada på riksintresset, vilket inte har varit lätt att avgöra då det är ett subjektivt ämne. .

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Psykologiska mätningar av fysiska egenskaper på kvotskala har alltid varit önskvärda och viktigt att de mätinstrument man använder ger en återger en reliabel variabel, bland annat inom klinisk forskning, diagnossättning vid symtombedömningar, vid fysisk träning. Syftet med denna studie var att jämföra tillväxtfunktionen från två olika belastningsprotokoll. 24 studenter (12 män och 12 kvinnor) i åldrarna 20 till 30 år vid Stockholms universitet deltog i studien för att undersöka om upplevd ansträngning skiljer sig beroende på stimuluspresentationsordning. I den här inomindividsstudien användes två olika belastningsprotokoll. Det ena, vanligt förekommande inom psykofysik, en randomiserad ordning.