Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Hyresrättens status och andel av bostadsbeståndet minskar för varje år medan bostadsrätten å andra sidan ökar. Detta beror både på att andelen hyresrätter i nyproduktion är lägre än andelen bostadsrätter samt att många av hyresrätterna ombildas till bostadsrätter. I Sverige är det kommunens ansvar att se till att goda bostäder finns åt alla invånare. För att åstadkomma detta finns flera olika möjligheter, kommunen kan bland annat använda sig av planmonopolet, strategiska markförvärv och markförsäljningar. Den enkätundersökning som genomförts visar att de allra flesta kommunerna anser att det är brist på hyresrätter.

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Malmö stads jämställdhetsarbete har, liksom mångfaldsarbetet, pågått under enlång tid. I en stad som Malmö där det finns många olika nationaliteter ärmångfaldsarbetet och integrationsfrågan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde påskynda och förbättra arbetet förallas jämlika värde. Genom att analysera Malmö stads jämställdhets- ochmångfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/personalchefer på olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frågor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. Eftergenomgången kartläggning kan konstateras att normtänkandet är starkt.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Ett projekt som visar hur Mälardalen kan utvecklas till flerkärnig stadsregion. En hållbar stadsutveckling, med ökad närhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden är att befolkningen förväntas öka med 600 000 - 800 000 invånare i Stockholm-Mälarregionen till 2030. I projektet föreslår jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman städerna kring Mälaren. Att korta restiderna mellan dessa städer är centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.

This is a study of Eyvind Johnson?s novel Stad i ljus from 1928, first published in French as Lettre recommandée, 1927. The purpose has been to prove that motives, themes and narrative techniques characteristic to Johnson?s later writings is present as early as in this novel from the twenties. In the novel as well as in the contemporary short stories Johnson starts to explore the symbiosis between living, traveling and writing and begins to use metafictionality as a method to approach autobiographical material.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som är från 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 år kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmäktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna påpekar vidare att det finns behov av att utveckla samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer än enbart utbildning. Detta är vad ungdomarna i dagsläget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nås.Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmäktige underlag för ett förtydligande.

Under 2006 skedde omfattande förändringar i livsmedelslagstiftningen, dels på EU-nivå, dels på nationell nivå. Det nya regelverket blev mindre detaljstyrt och mer inriktat på de mål som ska nås. Mot bakgrund av denna inbyggda flexibilitet ställs högre krav på inte bara livsmedelsföretagare, utan även på inspektörernas kompetens. Livsmedelslagstiftningen är utformad så att det innebär ett stort tolkningsutrymme för inspektörerna. Samtidigt måste kontrolltillsynen vara enhetlig över kommungränserna.

SammanfattningUppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur nyckelaktörer arbetar med att göra Stockholms skärgård till en exportmogen turistdestination. För att uppnå detta syfte har vi utgått från forskningsfrågan:·     Hur arbetar Stockholm skärgårds nyckelaktörer med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för att attrahera fler internationella besökare?                                                                                                                        Sverige som turistdestination har ökat markant i attraktionsvärde under de senaste åren, och därför måste Sverige kunna leverera mer exportmogna destinationer, så vi kan möta de utländska besökarnas behov och krav. Stockholms skärgård består av nära 30 000 öar och etablerades som ett turistparadis redan i början av 1900-talet i Sverige. Än idag ses skärgården som en landsbygdsidyll och rekreationslandskap för många svenska fritidshusägare och turister.

Undersökningen syftar till att få svar på frågor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, på kommunal nivå i Malmö stad. Med fokus på den fysiska planeringens roll ställer jag följande frågeställningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel från Malmö stad? hur hanterar man uteliggare på kommunal nivå, med exempel från Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer på kommunal nivå för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel från Malmö stad? Genom litteraturstudier, som står för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frågeställningarna från olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med Skånes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhåll (Gatukontoret) i Malmö stad, står tillsammans med observationer för undersökningens exempel från Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för män som misshandlar och kränker kvinnor i nära relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för män. Vi har belyst problemet mäns våld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, där genusbegreppet ingår i en av dem..

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

Genomförandet av en sårbarhetsanalys syftar till att identifiera svaga delar av ett system för att på effektivaste sätt förebygga och åtgärda eventuella brister i systemet. Ett sätt att identifiera de svaga delarna är att simulera olika scenarier genom att använda en matematisk modell. I den här studien byggs en matematisk modell upp med hjälp av optimeringslära, en gren inom matematiken som används för att hitta ett optimalt värde till en funktion under vissa begränsande villkor. Optimeringslära lämpar sig väl for att studera flöden, så som till exempel Stockholms kollektivtrafik.Stockholms kollektivtrafik kan ses som ett flöde av resenärer som så snabbt som möjligt vill ta sig från en punkt till en annan under begränsade villkor i form av utrymme, tid och förbindelser. Stockholms kollektivtrafik förenklas till ett system bestående av 34 noder, sammanlänkade genom SL:s spårtrafik Och stombusslinjer.