Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

I den aktuella diskussionen om kultur som tillväxtfaktor och Stockholms stads arbete med att bli en internationellt framstående kulturstad har Berlin upprepade gånger använts som ett framgångsrikt exempel. Därför är det intressant att undersöka och jämföra hur de två städernas kulturpolitik har sett ut under de senaste decennierna. Vilka idéer är det som har varit tongivande inom kulturpolitiken och på vilket sätt har dessa påverkat hur kulturpolitiken i respektive stad ser ut som den gör idag?.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

Som en följd av Stockholms stads satsning mot att bli en fossilbränslefri stad senast år 2050 har Norra Djurgårdsstaden utvecklats som ett miljöprofilområde. Detta innebär att området ska bli en världsledande stadsdel inom miljöutveckling. En del i denna utveckling omfattar att fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden ska minimera sin energianvändning och till viss del även bli självförsörjande av elektricitet. Fastigheternas tak ska optimeras för solceller gällande orientering, lutning och storlek. Denna rapport omfattar en fallstudie där de fem fastigheter som är belägna i kvarter Hornslandet i Norra Djurgårdsstadens byggetapp Norra 2 undersöks och utvärderas.Syftet med rapporten är att undersöka möjligheterna för en implementering av solceller på fastigheterna i kvarter Hornslandet samt utvärdera hur lönsamt det skulle vara för fastigheternas byggherre, Stockholmshem, att fastigheterna är delvis självförsörjande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmål för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med längre öppettider och en större mängd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg är aktuell.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet på Brunkebergstorg och därmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. Tillvägagångssättet utmärks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan användas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Sedan Plan- och bygglagen infördes år 1987 så har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vägledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad är vid skrivandet av detta arbete inne på sin tredje översiktsplan, men någon djupare utvärdering av de två tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport är därför en fallstudie av Översiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig på att den ligger nära i tiden, men den är sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och är därför enkel att avgränsa tidsmässigt under åren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet är att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmålen sedda från ett bostadsperspektiv. De exakta frågeställningarna i arbetet lyder:Hur pass väl har bostadsbebyggelsens utveckling följt Översiktsplan 99?Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmålen uppnåtts?Arbetet grundar sig på ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg från idé till slutligt resultat, de processer som påverkar planeringen samt demokrati inom planeringsvärlden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriär än att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan då arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen så att denne stannar kvar? Denna studie handlar om känslomässigt engagemang, så kallat affective organizational commitment, och är en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta förskolepedagoger/arbetsledare samt två anställda inom Human Resources (HR) avdelningen på Stockholms stad undersöktes känslomässigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt känslomässigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.

Syftet med denna studie är att utifrån ett destinationsutvecklingsperspektiv studera Stockholms hotellsektors samarbete med Stockholm Visitors board.Det visas i studien att turism har stor betydelse för världsekonomin och Sverige. Destinationer, liksom företag, konkurrerar med varandra för att locka turister. För att bli mer konkurrenskraftig kan destinationen genom samarbete effektivisera sin marknadsföring av platsen och få alla parter att dra åt samma håll. Stockholm Visitors Board som har huvudansvaret för marknadsföring av Stockholm är då undersökningsobjektet. Eftersom det finns ett mål att utöka antalet gästnätter i Stockholm blev hotellen i Stockholms stad det andra undersökningsobjektet.För att besvara studiens två frågeställningar har fyra hotell valts ut för att diskutera hotellens roll i samarbetet med Stockholm Visitors Board.Slutsatsen som kan dras efter studien är att Stockholm Visitors Board delvis inte nått ut till alla hotell vilket kan bero på bristande i kommunikation, hög kostnad samt att ett flertal hotell inte ser nyttan av samarbetet..

El Alto är en ung stad som vuxit fram som förstad till den äldre staden La Paz. Idag är den officiellt en egen stad och landets näst största. Ändå är den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto från förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förändringar i strategiska lägen har vi utformat ett underlag för en process där El Alto skulle kunna gå från en stökig, farlig och tråkig plats till en riktig stad. .