Sök:

Sökresultat:

1668 Uppsatser om Stockholms läns landsting. - Sida 42 av 112

Kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentraler: Intervjuer om möjligheter och hinder

Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och Àven frÀmja hÀlsa (Clift, 2012). Norrbottens lÀns landsting har som mÄl att stÀrka norrbottningarnas hÀlsa med hjÀlp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsÀttningarna för kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentralerna i LuleÄ och Bodensamt hur informationsmaterialet KulturhÀlsoboxen har tagits emot. KulturhÀlsoboxen har skickats ut till alla hÀlsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. FrÄgestÀllningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer kÀnner inför ett införande av kultur i vÄrden.

Etiska dilemman pÄ Stockholms Jobbtorg : Ur ett studie- och yrkesvÀgledarperspektiv

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstÄ kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det Àr svÄrt att tillÀmpa de etiska riktlinjerna i en mÄlstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har anvÀnds dÀr fem slumpmÀssigt utvalda studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar pÄ att studie- och yrkesvÀgledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvÀgledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Jobbtorg.

Sambandet mellan lÀrares undervisning och elevers resultat i matematik : PÄverkas elevers resultat i matematik om de ?pratar matte? pÄ lektionerna?

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Patientupplevd vÄrdnytta : PÄverkar primÀrvÄrdens nettokostnader befolkningens sjÀlvskattade vÄrdbehov.

För att primÀrvÄrden ska kunna utvecklas Àr det viktigt att den har patienternas förtroende. DÀrför Àr det av stor betydelse att undersöka vad som pÄverkar om befolkningen kÀnner att de har möjligheten att fÄ den vÄrd de behöver. Denna uppsats undersöker hur tvÄ faktorer pÄverkar andelen invÄnare som anser sig ha tillgÄng till den vÄrd de behöver. De tvÄ faktorerna Àr primÀrvÄrdens nettokostnader, samt hur stor andel av dessa kostnader som kan hÀnföras till köpt vÄrd frÄn privata företag. Dessa samband undersöks genom att flera modeller formuleras.

JAG TROR MÄN OFTA ÄR MER KORTFATTADE : Gymnasieelevers förestĂ€llningar om sexolekter

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som stÀller specifika krav. Jag har sÀrskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhÄllningssÀtt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har Àven stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och grÀnsar till ett gammalt industriomrÄde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsomrÄde och kommer pÄ sikt att genomgÄ en strukturförÀndring och en ny stadsdel kommer att vÀxa fram.

Elever i koncentrationssvÄrigheter och deras lÀrande : En studie av hur elever i koncentrationssvÄrigheter och deras lÀrare upplever lÀrare-elev relationen för elevens lÀrande

Föreliggande studie baseras pÄ intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lÀrare i en kommun i Stockholms lÀn. Eleverna Àr alla i koncentrationssvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka hur elever i koncentrationnsvÄrigheter och deras lÀrare upplever lÀrare-elev relationen i frÄga om elevens lÀrande. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr vad som Àr framtrÀdande för lÀrarna i deras undervisning med hÀnsyn till elever i koncentrationssvÄrigheter, hur eleven i koncentrationssvÄrigheter upplever lÀrarens undervisning samt vilka upplevelser som Àr framtrÀdande för lÀrare och för elever i koncentrationssvÄrigheter i frÄga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

DANSHÖGSKOLAN I LILJEHOLMEN

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som stÀller specifika krav. Jag har sÀrskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhÄllningssÀtt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har Àven stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och grÀnsar till ett gammalt industriomrÄde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsomrÄde och kommer pÄ sikt att genomgÄ en strukturförÀndring och en ny stadsdel kommer att vÀxa fram.

HÀlsoekonomiska utvÀrderingar i svenska lÀkemedelskommittéer - Attityder och anvÀndning

Lagen om lÀkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebÀr att det i varje landsting ska finnas minst en lÀkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet Àr att verka för en tillförlitlig och rationell lÀkemedelsanvÀndning, grundad pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera lÀkemedel till en sÄ kallad baslista. I denna uppsats görs en enkÀtstudie av kommittéernas attityder till och anvÀndning av hÀlsoekonomiska utvÀrderingar vid dessa rekommendationer. För att fÄ en uppfattning om detta har en representant frÄn varje kommitté i Sverige svarat pÄ frÄgor som berör beslutskriterier, informationskÀllor, utbildning samt attityder till och anvÀndning av utvÀrderingars resultat.

SmÀrtlindringsmetoder hos kvinnor med fibromyalgi : en intervjustudie

Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi Àr utbredd, kronisk, migrerande muskelsmÀrta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar dÀr 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sÀtts med hjÀlp av en detaljerad smÀrtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smÀrta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi Àr okÀnd varför det Ànnu inte finns nÄgon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spÀnner över ett brett omrÄde frÄn farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgÄr frÄn tvÄ av Stockholms lÀn utvecklade vÄrdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms lÀns landsstings vÄrdprogram frÄn 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan frÄn 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi anvÀnder för att uppnÄ smÀrtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i Äldern 18-65 Är.

SamrÄd vid planering, byggande och drift av vÀgtunnlar i Stockholms lÀn med avseende pÄ brand och personsÀkerhet

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

Laborativt arbete baserat pÄ casemetodik vid Vetenskapens Hus : Tema: Solenergi i vÄra bostÀder

Detta examensarbete ingÄr i programmet Civilingenjör och LÀrare vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Programmet Àr ett samarbete mellan KTH och SU (Stockholms Universitet). Examensarbetet skrivs utifrÄn kursen KTEX4N dÀr kursplanen Àr godkÀnd och uppfyller kraven frÄn bÄde civilingenjörsexamen och gymnasielÀrarexamen. I kursen som Àr pÄ 20 poÀng (30 hp) ingÄr 10 poÀng (15hp) verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebÀr att minst halva arbetet mÄste genomföras pÄ plats, vilket för mig var Vetenskapens Hus. Examensarbetets Àmne ligger inom Àmnet energi och miljö och dÀrför ligger huvudhandledningen hos institutionen för Energiteknik.

Aktieprisfall i samband med utdelning i Sverige och Finland

Jag undersöker aktiekurser i samband med utdelning i syfte att fÄ reda pÄ om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jÀmfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa lÀnder pÄverkats av kortsiktiga investerare. Studien omfattar data frÄn smÄ börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under Ären 2002-2004. Jag anvÀnder den sÄ kallade ex-dividend-dag-metoden för att mÀta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera kortsiktiga investerares pÄverkan pÄ aktiepriserna under utdelningsperioden.Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde pÄ frÄnvaron av utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte pÄverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fÄs för deras pÄverkan pÄ de finska aktiepriserna..

Mammors behov av stöd under barnets första Är

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmÀssigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första Är samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever Àr viktigast.Metod: Deskriptiv tvÀrsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte nÄgon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala lÀns landsting svarade pÄ en enkÀt om deras behov av stöd.Resultat: HÀlso- och sjukvÄrden var den viktigaste aktören för mÄnga av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fÄtt det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nÀstan alla mammor och mÄnga efterfrÄgade emotionellt stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Mammornas behov var relaterat till deras Älder, och Àven i viss utstrÀckning utbildning och sysselsÀttning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal som möter mammor med barn under ett Är, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda sÄvÀl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa lÄngsiktigt nöjda och trygga mödrar..

Transaktionsmarknaden i Stockholms CBD : Motiven bakom 5 transaktioner

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ta reda pÄ motiven bakom förvÀrven och försÀljningarna av fastigheter som Àgde rum i CBD under 2011. PÄ grund av tidsbegrÀnsningen, har vi valt att göra en fallstudie pÄ 5 av de 11 transaktionerna.Informationen Àr framförallt baserad pÄ 10 intervjuer som skett med ledande personer hos sÀljarna respektive köparna, dÀr vi stÀllt ett visst antal frÄgor som berört vÄr frÄgestÀllning i arbetet. Vi har Àven fördjupat oss i de olika aktörernas hemsidor och Ärsredovisningar för att fÄ en större insikt i vilken typ av investerare de Àr.De aktörer vi berört kan kategoriseras in i olika investerarkategorier som varit involverade i de olika transaktionerna. Det Àr renodlade fastighetsbolag, institutioner och övriga företag som varit inblandade i de 5 transaktioner, vi valt att beröra. Dessa olika investeringsgrupper skiljer sig Ät i motiven varför de har valt att avyttra respektive förvÀrva fastigheter i CBD; dock finns det Àven likheter i deras motiv..

Stockholm : The Capital of Scandinavia?

Bakgrund: I denna uppsats presenteras lÀsaren till Stockholm Visitors Board varumÀrke som under nÄgra Är anvÀnts och marknadsförts internationellt för att locka företag, besökare och investerare till Stockholms stad. Författarna har undersökt varumÀrket ?Stockholm - The Capital of Scandinavia? för att ta reda pÄ vad de danska och norska turistorganisationerna anser om detta. De utlÀndska organisationerna Àr VisitNorway, Wonderful Copenhagen och VisitDenmark. Samtidigt har en utredning pÄgÄtt för att se om nÄgot motarbete gjorts frÄn ovan nÀmnda organisationerna.Med facit i hand kan författarna konstatera att dessa organisationer Àr likasinnade i sitt sÀtt att arbeta.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->