Sök:

Sökresultat:

1207 Uppsatser om Stockholms län - Sida 13 av 81

Projektgruppers funktion i utvecklingen av den svenska landsbygden : en studie av genomförda projekt i Stockholms lÀn

Denna text analyserar hur positiv utveckling pÄ landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nÄ landsbygdsprogrammets mÄl att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling pÄ landsbygden. Texten kartlÀgger förutsÀttningar bland invÄnare pÄ landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de mÀnniskor som hÄller vÄrt landskap levande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre faktorer pÄverkat projektgruppers utvecklingsarbete pÄ den svenska landsbygden. Syftet ska svara pÄ frÄgorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jÀmstÀlldhet haft i projektgrupperna? Teorier kring kÀnsla för platsen, socialt kapital och jÀmstÀlldhet anvÀnds till empirin.

Promenader i Stockholms stad : skillnader inom bistÄndsbedömningar

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader inom bistÄndsbedömningen i Stockholm stad nÀr det gÀller promenader. De centrala begreppen som anvÀnds Àr promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs bistÄndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen gÄr tillvÀga teoretiskt och ute pÄ fÀltet. Det Àr bistÄndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig pÄ. Metod delen bestÄr av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hÄllbart resande : Hur pÄverkar konfigurationer av urban form vÄrt sÀtt att resa?

Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar: - Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sÀtt att resa? Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby, SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.

Svarthandel och hyresreglering

Stockholms bostadsmarknad fungerar dÄligt. Det rÄder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö stÄr det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igÄng men det saknas lÄngsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra Àr nÄgra orsaker. HyresnivÄn sÀtts efter det sk bruksvÀrdessystemet dÀr de kommunala allmÀnnyttiga bolagen blir hyresnormerande.

Hur anvÀnds folkhÀlsorapporter? : Intervjuer med folkhÀlsointresserade landstingspolitiker i Stockholm

FolkhÀlsopolitiskt arbete bedrivs pÄ flera nivÄer i samhÀllet vilket Àr nödvÀndigt för att lyckas med förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. FolkhÀlsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhÀlsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen pÄverkar i hög grad folkhÀlsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhÀlsointresserade landstingpolitiker i Stockholms lÀn anser om, samt vilken anvÀndning de har av de folkhÀlsorapporter som publicerats av Centrum för folkhÀlsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering.Resultatet visade att folkhÀlsorapporten anvÀnds vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar.

"The Hunt for Reds in October" : En undersökning av Dagens Nyheters och The Guardians rapportering omubÄtsjakten i Stockholms skÀrgÄrd 2014

I uppsatsen har tvÄ tidningar, Dagens Nyheter och The Guardian, undersökts och jÀmförts utifrÄn deras rapportering om den pÄstÄdda ubÄtsjakten i Stockholms skÀrgÄrd i oktober 2014. Syftet var att undersöka hur hotbilder framstÀlldes i Dagens Nyheter och The Guardian genom tidningarnas inramning av hÀndelsen. Tre frÄgor besvarades: A) Vad har hÀnt? B) Vem Àr ansvarig? C) Hur ska man agera? Uppsatsen utgick ifrÄn tidigare forskning om hotbilder, och framing anvÀndes bÄde som teori och metod. Med en metod inspirerad av forskaren Baldwin Van Gorps framingmetod analyserades 26 artiklar frÄn Dagens Nyheter och 6 artiklar frÄn The Guardian.

LagvÀrdar - ett spel för gallerierna? : En studie om senior- och ungdomslagens syn pÄ lagvÀrdsarbetet

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvĂ€rdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvĂ€rdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvĂ€rdar och hur uppfattar lagen sjĂ€lv idĂ©n med lagvĂ€rdar? UppnĂ„r lagvĂ€rdarna sitt syfte, utifrĂ„n Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvĂ€rdsutbildningen tillrĂ€cklig, sett utifrĂ„n dagens utformning? Har sĂ€kerheten runt matcherna förbĂ€ttrats, i och med införandet av lagvĂ€rdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet pĂ„ lagvĂ€rd. Datainsamling har skett i form av enkĂ€t, utformad i samrĂ„d med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvĂ€rd finns. PĂ„ frĂ„gan om lagvĂ€rdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.

Ekologiska fotavtryck för koldioxidutslÀpp för Stockholms lÀn, Norrbottens lÀn och Stockholms lÀns landsting : En kritisk metodgranskning baserad pÄ kvantitativa data

Human existence and welfare depend on functional ecosystems. Ecosystems are critical to sustain life-support services for human well-being. One method that visualizes that humanity requires ecosystem services for resource consumption and assimilation of produced waste is ecological footprints. This study focuses on the ecosystem service carbon sequestering. A quantification of this ecosystem service showed the potential for accumulation of carbon in different ecosystems in Stockholm and Norrbotten County for the years of 1995 and 2004.

Arbetstidsavtalet/Polis 2008 : Ligger det nÄgon sanning bakom myterna?

Syftet med denna rapport Àr att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hÀnsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur vÀl myterna kring arbetspassetslÀngd samt dygnsvilan stÀmmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete Àr föratt arbetstidsavtalet fick sÄdan uppmÀrksamhet dÄ det slöts och det florerade mycketfrÄgetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser frÄn fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom VÀsterbottens lÀn ger direktiv till poliserna att deej fÄr lÀgga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms lÀn har ett undantag frÄn avtaletvilket innebÀr att de kan fÄ arbeta tio timmars pass vid större hÀndelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms lÀn harett undantag som tillÄter att de en gÄng per schemaperiod fÄr understiga dygnsvilan pÄ elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebÀrdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hÀnsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..

Hot mot poliser : Granskning av ÄtgÀrder inom polismyndigheten i Stockholms lÀn

Att poliser hotas i tjÀnsten Àr ett allvarligt problem, bÄde om man ser till individens trygghet och vÀlbefinnande men ocksÄ om man ser till det demokratiska vÀrdet. Att ha ett samhÀlle dÀr poliser törs göra sitt jobb och inte rÄkar ut för repressalier med anledning av detta Àr dÀrför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts pÄ olika hÄll och siffror visar att detta Àr ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsÀtts för pÄtagliga hot under ett Är och antalet anmÀlda brott som involverar vÄld och hot mot tjÀnstemÀn ökar. Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ arbetet med hotade poliser i Stockholms lÀns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbÀttras.

SlakthusomrÄdet omvandling av ett industriomrÄde

Detta kandidatarbete syftar till att belysa nÄgra av de problem som uppstÄr vid omvandling av centralt belÀgna industriomrÄden. Fokus ligger pÄ de problem som uppstÄr nÀr ett industriomrÄde som fortfarande Àr aktivt stÄr inför en omvandling och hur det pÄverkar de företag som Àr verksamma i omrÄdet. Problematiken diskuteras utifrÄn en fallstudie i SlakthusomrÄdet i Södra Stockholm som idag Àr föremÄl för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör SlakthusomrÄdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i SlakthusomrÄdet.

Riskbilden i Stockholms lÀn: Avseende farliga Àmnen samt bedömning av rÀddningstjÀnstens insatsförmÄga

Stockholms lÀn har en befolkningsmÀngd pÄ cirka tvÄ miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mÀngder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt pÄ vÀgar och jÀrnvÀgar inom lÀnet. För att rÀddningstjÀnsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvÀgning mellan riskerna i lÀnet och rÀddningstjÀnstens nuvarande förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen. Antalet rÀddningsinsatser till följd av utslÀpp av farligt Àmne i Stockholms lÀn uppgÄr till cirka 300 stycken varje Är. I de flesta fall handlar det om begrÀnsade olyckstyper med smÄ konsekvenser.

Efter BosölÀgret - till Allsvenskan eller Korpen? : En kvantitativ uppföljning av Stockholmsfotbollens största talanger födda 1983-1989

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hĂ€nt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 bĂ„de pĂ„ och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna anvĂ€nda för att förbĂ€ttra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrĂ„gestĂ€llningar lĂ„g som grund för studien: - Vad gör talangerna idag pĂ„ och utanför fotbollsplanen? - Vad Ă€r det som frĂ€mst har pĂ„verkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriĂ€rövergĂ„ngar pĂ„verkat deras utveckling? - Om de inte Ă€r aktiva lĂ€ngre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestĂ€mde oss för att undersöka de som varit med pĂ„ BosölĂ€gret eftersom de vid ett tillfĂ€lle ansetts som Stockholms största talanger.

NödbostÀder pÄ Kungsholmen

Kommunen Àr enligt lag ansvarig för goda bostÀder Ät alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy Àr det mycket svÄrt att producera bostÀder Ät lÄg- och medelinkomsttagare.Jag föreslÄr att vi inför en ny policy för markanvisning, dÀr fokus ligger pÄ att uppnÄ lagstadgade mÄl för kommunernas bostadspolitik. IstÀllet för att fokusera pÄ högsta försÀljningsvÀrde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som pÄ bÀst sÀtt kan tillgodose Stockholms utbud av bostÀder för samtliga samhÀllsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 smÄ lÀgenheter som hyrs ut under maximalt ett Är.LÀgenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad pÄ annat sÀtt. I vissa fall Àr det en annan myndighet den som stÄr för kostnaderna, oftast gör den boende det sjÀlv.Eftersom inte alla har eget bohag, sÄ gÄr det att hyra eller köpa möbler och husgerÄd i andrahandsaffÀren i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och dÀrför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt frÄn utsidan och dubbla trapphus gör det lÀttare att bÀra upp sÀngar utan att göra sig illa.

Bondens Äterkomst : En multifallstudie om förutsÀttningarna för tillvÀxt pÄ marknaden för livsmedelsförÀdlande företag i Stockholms lÀn

Den svenska regeringen satsar pÄ smÄföretagande pÄ landsbygden som omfattar bland annat gÄrdsbutiker och livsmedelsförÀdlande företag. Uppsatsen studerar denna bransch i Stockholms lÀn och för att hitta de underliggande faktorerna till framgÄng anvÀnds en kvalitativ studie. En serie intervjuer med Herrvik, JÀrna Mejeri, Nilssons KöttaffÀr och SaltÄ Kvarn bygger upp det empiriska innehÄllet och frÄn dessa intervjuer studeras vilka strategival som gjorts inom respektive fokusomrÄde. Med hjÀlp av produktklassificeringarna bekvÀmlighetsprodukter, preferensprodukter, shoppingprodukter och specialitetsprodukter dras slutsatser om företagens förmÄga att hÄlla sig till sin mÄlklassficering.Analysen visar att SaltÄ Kvarn, det företag som har vuxit sig störst, hör till klassificeringen preferensprodukter och har i princip optimal strategi över alla fokusomrÄden. Enda avvikelsen Àr i marknadsföring.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->