Syfte Syftet med arbetet a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r utvecklingen fra?n traditionell till digitalmarknadsfo?ring samt att analysera hur fo?retag praktiskt arbetar med detta.Studien anva?nder en kvalitativ metod och data har inha?mtats fra?n ba?de prima?ra och sekunda?ra ka?llor. Empirin har samlats in genom 10 intervjuer, vilket har analyserats med hja?lp av teori och det har sedan lett till studiens slutsatser.Studien visar varfo?r det finns en o?verga?ng fra?n traditionella marknadsfo?ringsmetoder till digitala marknadsfo?ringsmetoder, hur de kompletterar varandra och vilka verktyg som fra?mst anva?nds av fo?retagen i studien.Fo?rslag till fortsattforskning Àr Facebook-annonsering, ma?tinstrument, SEO och Web 3.0. Dessa termer ga?r att arbeta vidare med och det a?r na?got som va?r studie har pa?visat vara viktigt.I va?r studie bidrar vi till en fo?rsta?else av va?gen fra?n de traditionella marknadsfo?ringsmetoderna till de digitala marknadsfo?ringsmetoderna.

Gamereactor beskriver sig pÄ sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vad som fÄr möjlighet att synas pÄ hemsidan och pÄ vilka villkor det fÄr ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien bestÄr av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som bÄda har för avsikt att belysa omrÄden med anknytning till genusvetenskapliga ÀmnesomrÄden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en mÄnad och jag visar dÀr, med utgÄngspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snÀv bild av spelkulturen, dÀr mÄlgruppen Àr en ung, vit, teknikintresserad grupp mÀn. DÀremot framtrÀder ocksÄ en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner bÄde för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framtrÀder i textmaterialet, och jag menar hÀr att Gamereactors textproduktion kan förstÄs som en diskursordning dÀr en samling diskurser kring olika genrer kÀmpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmÀssig substans? i olika spel.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

NÀr parker och andra grönomrÄden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur omrÄdet Àr tÀnkt att fungera, hur mÀnniskorna ska orienterar sig, uppleva och anvÀnda parken. Vad vi inte vet Àr hur verkligheten sedan blir. DÄ det lÀggs mycket tid och pengar pÄ att planera grönomrÄden för mÀnniskor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutÀndan upplever det. Arbetet Àr en vetenskaplig undersökning av hur mÀnniskor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen pÄ Stockholms Universitet..

GrönomrÄden Àr viktiga inslag i stÀder, de tillför mÄnga positiva bidrag till mÀnniskors liv. MÄnga studier visar pÄ grönomrÄdens positiva effekt pÄ folkhÀlsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. NÀrheten till dessa omrÄden Àr mycket viktiga, studier visar att avstÄndet till ett grönt omrÄde bör vara max 300 meter frÄn mÀnniskors bostÀder för att de ska anvÀndas mycket.Stockholm Àr en relativt grön stad, hÀr finns mÄnga parker och andra naturomrÄden som bidrar till att ge staden dess karaktÀr. GrönomrÄdena i staden Àr ocksÄ mycket populÀra, över 90 % av invÄnarna besöker ett grönomrÄde minst en gÄng om Äret och 45 % Àr dÀr varje vecka.

Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa för att uppnÄ simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn. Urvalet baserades pÄ tvÄ parametrar, avstÄnd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lÀrarna bedömer elevernas simkunnighet utifrÄn definitionen i Lgr11, men att de anvÀnder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lÀrare arbetar för att eleverna ska nÄ simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simtrÀning.

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfÀllen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det hÀr förhÄllandet har fyra företrÀdare för olika journalistutbildningar pÄ högskolenivÄ intervjuats ? vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. HuvudfrÄgorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur vÀl de Àr anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning.

Bristen pÄ studentbostÀder i Stockholm Àr akut?köerna och vÀntetiderna vÀxer, men ingen förÀndring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse Àr byggandet i det nÀrmaste obefintligt. De större aktörerna pÄ Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostÀder. Det frÀmsta argumentet för att inte bygga anses vara dÄlig lönsamhet.

Examensarbetet Àr ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. PlanomrÄdet Àr ett avvecklat stations och spÄromrÄde, dÀr framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga anvÀndningen av omrÄdet har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i omrÄdet. SpÄromrÄdena har omvandlats till parkerings- och uppstÀllningsplatser. Sedan SJ lÀmnade omrÄdet har planer tagits fram för en förnyelse av omrÄdet.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Uppsaten handlar om hur mössor anvÀnds i ungdomars identitetsskapande, bÄde i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgÄr hur ungdomar bÄde formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras ocksÄ vikten av att bÄde elever och lÀrare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterklÀder ska kunna undvikas. Studien bygger pÄ intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 pÄ en gymnasieskola i Stockholms lÀn..

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag anvÀnds vid planeringen av underhÄllsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar.SL Àr ett aktiebolag som Àgs av Stockholms LÀns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms lÀn, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hÀlften av strÀckningen gÄr i tunnlar.Ett stÀndigt pÄgÄende underhÄllsarbete av tunnlarna krÀvs för att sÀkerstÀlla en god funktion. Ibland Àr Àven större underhÄllsÄtgÀrder nödvÀndiga, vilka, genom exempelvis avstÀngning med ersÀttningstrafik, till större utstrÀckning pÄverkar omgivningen. Hur underhÄllet organiseras och planeras Àr av stor ekonomisk betydelse och hÀnger Àven direkt ihop med anlÀggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mÄtt pÄ en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhÄllskostnader.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostÀder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan frÄn Stockholms innerstad. Alldeles intill ett kÀnsligt naturreservat. Kompakt boende, smÄskalig service och platsen prÀglas av en kÀnsla av nÀrhet. De boende ska anvÀnda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utstrÀckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvÀmlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Stockholms befolkning vÀxer för varje dag som gÄr och det finns ett stort behov av bostÀder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillrÀckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio Ären har det varit en omfattande utveckling av ombildningar frÄn hyresrÀtter till bostadsrÀtter. Samma utveckling syns ocksÄ i andelen hyresrÀtter kontra bostadsrÀtter i nybyggda bostÀder. Den hÀr kandidatuppsatsen tar sin utgÄngspunkt i varför det inte byggs mer bostÀder i allmÀnhet och hyresrÀtter i synnerhet i StockholmsomrÄdet.