Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrÀttsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. FrÀmst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats Àr att mÀta om prissÀttningen vid utförsÀljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende pÄ om sÀljaren varit privat eller ett allmÀnnyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats pÄ data över fastighetsprisregistret under tvÄ mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma omrÄdesindelning.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling pÄ Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer pÄ fÀltet som kan ha pÄverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fÀlt syftar vi pÄ fÀltet för musikbranschen. Inom fÀltet ryms bland andra olika aktörer pÄ livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som till stor del baseras pÄ primÀrdata frÄn intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fÀltet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgÄtt ifrÄn en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag pÄ specifika frÄgor baserade pÄ syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen bestÄr av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillvÀxt.De slutsatser som vi kommit fram till Àr bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fÀltet som kommit att pÄverka Stockholms livemusikscen.

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriÀr Àn att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan dÄ arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen sÄ att denne stannar kvar? Denna studie handlar om kÀnslomÀssigt engagemang, sÄ kallat affective organizational commitment, och Àr en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med Ätta förskolepedagoger/arbetsledare samt tvÄ anstÀllda inom Human Resources (HR) avdelningen pÄ Stockholms stad undersöktes kÀnslomÀssigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt kÀnslomÀssigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.

Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

En ny opera i Stockholms innerstad.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns nÄgra fÄ undantag och det Àr pensionÀrsorganisationerna. De Àr representerade i pensionÀrsrÄd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka ÀldrefrÄgor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn pÄ pensionÀrsrÄdens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser pÄ sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionÀrsrÄdet Àr eller bör vara. Valet föll pÄ Stockholms stadsdelsnÀmnders pensionÀrsrÄd.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Titel: Bilden av Sverige ? en studie av nyhetsvÀrdering i Rapport och Aktuellt.Författare: Sofia Schemmel och Anna ThorénUppdragsgivare: Sveriges Television ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Jan StridAntal ord: 18 076Syfte: Syftet Àr att undersöka Sverigebilden i Rapport och Aktuellts nyhetssÀndningar.Metod: En kombinerad kvantitativ innehÄllsanalys av nyhetsinslag och en kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras pÄ kodning av 627 nyhetsinslag i Aktuellt och Rapport vilket motsvarar 4 veckor samt 4 intervjuer med sammanlagt 6 informanterHuvudresultat: Studien visar att den ÀmnesmÀssiga och geografiska spridningen Àr ojÀmn i Rapport och Aktuellts nyhetssÀndningar. Resultaten visar att det förmedlas fÄ nyhetsinslag frÄn andra inrikesomrÄden utöver Stockholms lÀn och att dessa omrÄden Àven saknar samma Àmnesbredd som Stockholms lÀn innehar. Genomförda intervjuer belyser hur processer av nyhetsvÀrdering inverkar negativt pÄ den ÀmnesmÀssiga och geografiska spridningen.

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda pÄ hur Stockholms VÀsterorts invÄnare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i Àr SpÄnga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna Àr Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis SpÄnga, dÀr enbart Mitt i VÀsterort-SpÄnga kommer ut.Vi Äkte ut pÄ fÀltet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. PoÀngen med undersökningen var att de tillfrÄgade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. DÀrför gjordes en utrÀkning med hjÀlp av invÄnarstatistik, dÀr vi kom fram till hur mÄnga mÀn respektive kvinnor i olika Äldersgrupper, som skulle tillfrÄgas.

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

För den som vill fiska i Strömmen Àr det bara att ta sitt fiskespö och gÄ dit, fisket har varit fritt för allmÀnheten sedan 1436. Men sportfisket Àr inte okontroversiellt, all lax och öring i Strömmen Àr inplanterad och hotar de naturliga fiskbestÄnden i lÀnet. Och man bör akta sig - fiske kan vara beroendeframkallande..

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Den svenska bostadsmarknaden har under en lĂ€ngre tid varit ett hett diskussionsĂ€mne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervĂ€rderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig vĂ€rderingsmĂ€ssigt, vĂ€cker intresse att undersöka hur en bostadsrĂ€tts olika egenskaper pĂ„verkar dess vĂ€rde, alltsĂ„ vad individer Ă€r beredda att betala för i en bostadsrĂ€tt.?Hur mycket Ă€r konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrĂ€tt, sĂ„ som: boarea, vĂ„ningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvĂ€rsnittsanalys, med observationer insamlade frĂ„n och med första augusti till och med sista oktober 2014. BostadsrĂ€tterna som Ă€r inkluderade i studien Ă€r geografiskt belĂ€gna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).