Syftet med vårt arbete är att skaffa oss kunskap om beröring/taktil Stimulering och dess användning ute i förskolan. Vi vill ta reda på hur pedagogerna upplever att barnen påverkas av beröring/taktil Stimulering. Beröring/taktil Stimulering är livsviktigt för människan och bidrar till en trygg miljö, harmoni och ökad inlärning. I litteraturgenomgången betonas det att beröring/taktil Stimulering är viktigt för barns utveckling. Beröring/taktil Stimulering måste ske helt på barnens villkor och inte påtvingas.

Taktil Stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil Stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet. Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil Stimulering i omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer.

Beröringsmetoder och massage har använts under tusentals år och i många olika kulturer för att uppnå lugn och ro. På senare år har intresset för beröringsmetoder i vård och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsättning kan beröringen minska och då uppstå en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter på personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda på fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil Stimulering användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil Stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil Stimulering.Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila Stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring.Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen.Resultatet visar att taktil Stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil Stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att Stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil Stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk Stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk Stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk Stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Inledning: Elektrisk Stimulering kan öka både spinala vägar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbättring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) är en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanställning som undersöker effekten av klinisk tillämpning av elektrisk Stimulerings modaliteter på post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansättning för att skapa en överblick över kunskapsläget inom elektrisk Stimulerings effekt på post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk Stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk Stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk Stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk Stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk Stimulering för att reducera spasticitet.

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan efter stroke som har dokumenterats, med avseende på effekt efter behandlingen, bestående effekt samt vilken vetenskaplig evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 träffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-Stimulering, hemträning, botoxinjektioner i kombination med el-Stimulering, gång på löparmatta, avlastad gång på löparmatta, gång på löparmatta i kombination med el- Stimulering, robotträning, funktionell träning riktad mot nedre extremitet och gångförmågan, balansträning och styrketräning.

Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att ha blivit behandlad med taktil Stimulering som omvårdnadsintervention i psykiatrisk vård. Beröring är en väsentlig del av att uppleva omvärlden i människans liv. Människor berörs och berör andra genom livet och det är en form av kommunikation. Beröring är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att uppnå hög vårdkvalitet och taktil Stimulering (TS) är ett sätt att arbeta med beröring. Vi intervjuade sju personer som fått TS inom psykiatrisk vård med kvalitativ halvstrukturerad metod inom psykiatrin i Norrbottens län.

Överaktiv blåsa är ett vanligt problem som beräknas drabba 16 % av befolkningen. En behandlingsform som använts länge är elektoStimulering av genitalia. På senare år har Stimulering av tibialisnerven vid mediala malleolen prövats som behandling. Syftet med studien var att undersöka vad som finns skrivet om elektroStimulering av tibialisnerven för att lindra symtom vid överaktiv blåsa. En litteraturstudie baserad på tio kvantitativa artiklar genomfördes.

Restricted to only library staff until 1 of June 2014.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk Stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk Stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk Stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk Stimulering för att reducera spasticitet.

Den antimikrobiella peptiden LL-37 finns uttryckt i alla kroppens slemhinnor och lagras i stora mängder i sekundära granula hos neutrofiler och monocyter. Förutom dess antimikrobiella effekt uppvisar LL-37 pro- alternativt anti-apoptotisk effekt på eukaryota celler beroende på celltyp. I denna studie visar vi för första gången den pro-apoptotiska effekten av LL-37 på den humana osteoblastcellinjen MG63. Vid Stimulering med 4?M iakttogs en reduktion av cellantalet med 40% och en utbredd celldöd kunde fastställas genom Trypan Blue-infärgning.