Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk Stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk Stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Cirka 30 000 personer insjuknar årligen i Sverige. Många av dessa personer får även droppfot. PeroneusStimulering började användas för första gången 1961. Tekniken är nu generellt känd som Funktionell Elektrisk Stimulering (FES).

Till följd av att allt fler barn sondmatas har även svårigheterna vid övergång till oralt ätande ökat. Omhändertagandet av dessa barn görs lämpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och läkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhändertagande av barn med ätsvårigheter ser ut med fokus på sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vårdpersonal som arbetar med barn med ätsvårigheter. Transkriptionen analyserades, baserad på Grounded Theory, genom meningskodning.

Intresset och användandet av komplementärmedicinska behandlingsmetoder växer bland både patienter och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten av tre komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid postoperativ smärta. Centrala frågeställningar var om transkutan elektrisk nerv-Stimulering, massage och musik har smärtlindrande effekt postoperativt. Good-mans sju steg (Willman m fl, 2006) följdes genom processen i denna litteratur-studie. 11 artiklar inkluderades totalt efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.

Vanligaste lokalisationen för stressfraktur är tibia. Elitidrottare, löpare och militärer hör till de grupper som ofta drabbas. Karakteristiska symtom är lokal svullnad och belastningssmärta som uppkommer utan trauma vanligtvis vid en ovan eller förhöjd aktivitetsnivå. En tidig diagnos är av stor vikt för att undvika en lång rehabiliteringsprocess. Syftet med denna rapport var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen som beskriver riskfaktorer och behandling av stressfrakturer i tibia.

Neuromuskulär elektrisk Stimulering (NMES) används vid träning i syfte att förbättra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering används NMES till att förbättra läkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jämfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en Stimulering av de motoriska enheterna med långsamma muskelfibrer först. Därefter aktiveras snabba muskelfibrer.

This study has been made to evaluate if there is a significant difference between non-estral intact versus ovariohysterectomized queens in their production of estradiol after exogenous gonadotrophin-releasing hormone stimulation. The purpose is to find a tool, which can help to diagnose if a free-roaming queen is already ovariohysterectomized or not. There are also other situations where this tool could be useful, for example to diagnose the ovarian remnant syndrome. Previous studies in bitches have shown that GnRH-stimulation is an excellent tool to diagnose the presence of ovaries in the bitch. Eleven ovariohysterectomized and eleven intact queens have been included in this study where we have analyzed plasma estradiol and progesterone concentrations before and after a single intramuscular injection of the GnRH agonist buserelin (Receptal?).

Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lärare kan stimulera barns språkutveckling genom olika verktyg, såsom sagor, högläsning, rim och ramsor, lek och språklekar. Även kommunikation och begreppet språklig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera lärarnas syn på språklig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet är att undersöka hur lärarna menar att de arbetar medspråklig stimulans, för att barns språkutveckling ska gynnas.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i två olika kommuner både ifrån förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jämföra de båda verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns på språkStimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att språkutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lärarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnsspråkutveckling.

Kroniska bensår är en både tids- och kostnadskrävande åkomma för samhället och ger sänkt livskvalitet för de drabbade. Läkningstiden kan variera från några månader upp till flera decennier och det finns inte i dag någon given behandlingsmetod. Elektrisk nervStimulering är en vedertagen metod för smärtlindring som i viss utsträckning även används med syfte att förbättra sårläkning vid kroniska bensår. Kunskaperna om dess användbarhet är dock dåligt spridd bland vård- och rehabpersonal. Syftet var att skapa en överblick av den publicerade litteraturen gällande elektrisk nervStimulering som kompletterande behandling vid kronsikt bensår.

Cytokiner eller interleukiner är signalpeptider med låg molekylär vikt som reglerar många viktiga funktioner. De kan delas in i två grupper beroende på deras effekt på celler. Interleukin 4 (IL-4) till exempel kan tillhöra gruppen tillväxtfaktorer medan interleukin 6 (IL-6) kan tillhöra gruppen aktiverings- eller differentieringsfaktorer. IgM-receptorn eller B-cellsreceptorn, BCR, finns på Bceller och är membranbundna immunoglobuliner (mIg) som har två huvuduppgifter; att förmedla signaler som styr B-cellens utveckling samt att binda in antigen som sedan ska presenteras för T-celler. I studien aktiverades B-celler med antikropp mot IgM (anti-IgM) samt rekombinant IL-4.

Syftet med studien är att studera normala variationer i suralisnervens anatomi och utifrån detfastställa lämpligaste metoden för neurografi i kliniskt bruk. Vidare vill jag genom studien fåsvar på hur ålder och kroppslängd påverkar suralis sensoriska nerv aktion potential (SNAP)amplituden hos män och kvinnor, hur Stimuleringslokationen påverka mätvärdena föramplitud och fortledningshastighet samt hur temperaturen påverkar fortledningshastigheten.Suralisnerven (SN) är den mest studerande sensoriska nerven i nedre extremiteterna hospatienter med perifer neuropati. Nervledningsstudier av SN är ett viktigt diagnostiskt verktygvid både axonal och demyeliniserande form av neuropatier. Det finns en stor spridning avnormalvärdena för SN eftersom den påverkas av olika parameter som ålder, kroppslängd ochhudtemperatur. SN är dessutom känd för sin anatomiska variation som gör att resultatetfeltolkas på grund av minskad eller frånvarande (SNAP).Fyrtio friska frivilliga personer deltog i studien.

I syfte att belysa om och i så fall hur tidiga läsare och skrivare stimuleras i skolan under de första åren har intervjuer genomförts med sex lärare i årskurserna ett, två och tre. Av resultaten framgår att arbetet med att få lågpresterande elever att uppnå kursplanens mål är så pass krävande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien är att lärarna, trots medvetenhet om denna problematik, begränsas av den tid som står till förfogande och upplever sig inte räcka till för att tillrättalägga undervisningen för dessa elever..

Syftet med den här studien var att synliggöra förskollärarens föreställningar om språk-Stimulering och få djupare kunskap om hur förskollärare stimulerar och bemöter barnen för att främja språkutvecklingen. Studiens utgångspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framställer att lärande sker i samspel med omgivningen. I undersök-ningen använde jag observation och intervju som metoder där jag tog reda på hur för-skollärarna förhåller sig till barns språkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om språkStimulering. Resultaten visade att förskollärarna hade ett medvetet och engagerat förhållningssätt i hur de kan hjälpa barnen för att stimulera deras språk. SpråkStimuleringen för dem var allt som händer i vardagen, det vill säga inte bara de planerande aktiviteterna utan också de vardagliga.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat. .