Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med vår undersökning var att se om man med hjälp av pedagogiskt drama kan stärka intellektuellt funktionshindrade barns självkänsla. Eftersom vi båda arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det är Stimulerande och utmanande, valde vi att göra vår undersökning i en dramagrupp med 10 grundsärskoleelever. Under vårterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterföreställning. Vi valde att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vårterminens dramapass.

Denna studie berör områdena participatory design, speldesign samt idégenerering och syftar till att undersöka hur spelföretag interagerar med sina slutanvändare vid speldesign samt om participatory design kan användas i speldesign för att främja känslor av delaktighet och ägandeskap. Studien har genomförts med intervjuer och undersökningar i form av en analys av fyra svenska spelföretags hemsidor och sociala medier för att se på deras interaktion med sina slutanvändare vid speldesign, samt en participatory designworkshop. Resultaten från litteraturstudien och workshopen visar på att participatory design kan användas för att främja känslor av delaktighet och ägandeskap hos deltagarna. Vidare visar undersökningen av de svenska spelföretagen att interaktionen med sina slutanvändare över lag är låg. De slutsatser som studien visar på är att genom att erbjuda sina användare möjligheten att bli delaktiga och att interagera med spelföretaget så får man en aktiv och Stimulerande miljö vilken gynnar både spelföretaget och deras slutanvändare. Vad gäller participatory design så visar studien att det är ett förhållningssätt som går att använda inom speldesign. Vidare så visar det också sig att, om behovet för att välja ut mellan flera olika metoder och tekniker inom participatory design uppstår, så är ett ramverk ett mycket användbart och hjälpsamt verktyg..

SammanfattningAlla barn i förskolan har rätt till en Stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes.

SammanfattningMalin StångbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lärandet i tidiga årStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolåren lär sig matematik.Dessutom ville jag få fram om eleverna fick bättre förståelse och ett annat förhållningssätt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrån tre läraresperspektiv genom intervjuer.Mina frågor lyder:Hur lär sig barn inom matematiken?Vad händer med barnens förhållningssätt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?Får eleverna bättre förståelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjälp av mina intervjuer med lärarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan påverka hur barn lär sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och Stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlärarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var både roligt och intressant och lättare attförstå.Sökord: Matematik, inlärning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs Stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum.

Detta examensarbete är en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet är att utveckla förståelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare från olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en målning. I en analys av målningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmåga hos en grupp ungdomar. Arbete ute på fältet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade på kreativitet och samarbete. Frågeformulär förekom även i studien både vid det första passet och vid det sista passet. Frågorna avsåg att undersöka deltagarnas syn på sin kreativitet och samarbetsförmåga samt hur denna förändrades under studiens gång. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, där två olika teorier korsades.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

I denna studie ville jag undersöka vad förskolelärare har för uppfattning om barns lärande i utomhusmiljö och hur de tror att miljön påverkar barns lärande. Jag ville även studera hur förskolebarn och förskolelärare använder sig av förskolegården ur ett lärandeperspektiv. Jag valde att intervjua fem förskolelärare och att observera förskolelärare och förskolebarn på deras förskolegård vid tre olika tillfällen. I genomförandet av arbetet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av studien visar att förskolelärare anser att utemiljön är mycket viktig för barns lärande då utomhusmiljön erbjuder många utmaningar där barnets behov av rörelse, lek och lärande tillfredställs.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.