VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjÀlpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort litteraturstudier kring Àmnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat tvÄ grupper, om fyra elever i varje, inom matematikomrÄdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har pÄ mÄnga sÀtt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fÄtt en djupare förstÄelse för uppgifterna.

Syftet med denna undersökning var frÀmst att ta reda pÄ hur andra förskolepedagoger tÀnker om verksamheten i uterummet och hur de anvÀnder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vÄrt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansÄg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vÄr undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlÀrning, enligt de vi intervjuat finns det inga grÀnser pÄ lÀrandemiljöer i uterummet. Det skÀnker styrka och utvecklar motoriken pÄ ett friskt och stimulerande sÀtt.

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Eftersom mina intressen rör barn, natur och framtidsfrÄgor Àr det naturligt för mig att examensarbetets syfte fokuserar pÄ och utgÄr frÄn det som Àr nÀrmast barnen, det vill sÀga nÀrmiljön. Examensarbetet undersöker hur en planerad undervisning om nÀrmiljö leder till ökad begreppsförstÄelse om nÀrmiljö hos eleverna i Ärskurs 3 samt hur undervisningen kan se ut för att eleverna pÄ ett lustfullt sÀtt, ska lÀra sig mer om nÀrmiljön. I en tredjeklass genomförde jag vid Ätta olika lektionstillfÀllen en planerad undervisning med fokus pÄ nÀrmiljö och dÀrefter anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att eleverna har tillÀgnat sig en viss förstÄelse för begreppet nÀrmiljö samt att de ibland har mer förstÄelse Àn vad vi och de sjÀlva tror att de har. Genom att anvÀnda olika lektionstillfÀllen visar undersökningen att miljön blir stimulerande och inlÀrningen sker pÄ ett lustfullt sÀtt..

Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers arbete med barn med svÄrigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrÄn olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gÀllande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in frÄn öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav ocksÄ positiva effekter dÀr lyhördhet, trygghet och stabilitet frÀmjades.

Syftet med denna studie Àr att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frÄgestÀllningar som anvÀnts Àr: Hur upplever enhetschefer innehÄllet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som intervjuats Àr enhetschefer inom ett verksamhetsomrÄde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett vÀldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

Fritidspedagogik Àr ett komplext Àmne, vilket gör det svÄrdefinierat att precisera vad lÀrare ifritidshem har för expertis och kompetensomrÄde. I vÄrt arbete avgrÀnsade vi vÄr studie till atthandla om den fria tiden, socialt lÀrande och situationstyrt lÀrande. I arbetet ingÄr enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framvÀxt och litteraturstudier. HÀr finns en kvalitativundersökning dÀr vi har intervjuat fem yrkesverksamma lÀrare i fritidshem och hur de ser pÄ barnsfria tid, det sociala lÀrande samt det situationsstyrda lÀrande som sker pÄ fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lÀrare ser att barnen bör fÄ styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlÀgger ett stort ansvar pÄ lÀrarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa begreppet och företeelsen lÀsprojekt och att undersöka varför lÀrare vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt. Första delen bestÄr av textstudier dÀr begreppet och företeelsen sÀtts in i ett historiskt och samhÀlleligt sammanhang och dÀr definitioner görs. Andra delen bestÄr av resultat frÄn fÀltundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika lÀsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lÀrarna tycker om sina lÀsprojekt. I diskussionen konstateras att lÀsprojekt har rötter bÄde i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för lÀsning frÄn samhÀllets sida, men att lÀsprojekten inte har nÄgon fast och given form. Slutsatsen som dras Àr att lÀrarna vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för bÄde lÀrare och elever och dÀrför upplevs som mycket stimulerande..

Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utveckla den fysiska miljön pÄ en avdelning för de yngsta barnen i förskolan.  NÀrmare bestÀmt vill vi studera och beskriva barnens rörelselek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Uppsatsen presenterar en beskrivning av barns grovmotoriska lek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om.  Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ en nybyggd förskola (Är 2008) med sÄ kallade hemvister. PÄ förskolan fanns endast grundpaketet för nystartade förskolor. DÄ barnen hoppade och klÀttrade pÄ sÄdant som ej lÀmpade sig för den typen av aktivitet, beslutades att avsÀtta ett rum pÄ hemvisten för att bygga upp en stimulerande och utmanande miljö. Resultatet visade att med hjÀlp av de lekanordningar som tillverkades sÄ minskade klÀttrandet pÄ olÀmpliga föremÄl och barnens samspel frÀmjades och utvecklades..

Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som Àr planerade utifrÄn Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mÄl i kursplanen och Lpo 94 som berörs dÄ elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas pÄ kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolÄr tvÄ samt tvÄ parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter mÄste ligga pÄ rÀtt utmaningsnivÄ i förhÄllande till elevers fÀrdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lÀrande ska ske. DÄ elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs tvÄ uppnÄendemÄl för skolÄr fem ?att kunna anvÀnda vanligt förekommande verktyg och hjÀlpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? MÄnga allmÀnna mÄl som anges i lÀroplanen (Lpo 94) berörs ocksÄ bl.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.

Syftet med examensarbetet var att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta pÄverkar utförandet av arbetsuppgifterna. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att de skulle representera skolor med olika sociala miljöer i TÄstad. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning med mestadels öppna frÄgor sÄ att informanterna gavs möjlighet att beskriva tankar, kÀnslor och upplevelser. Undersökningen visar att upplevelsen av stress Àr individuell. Flertalet av studie- och yrkesvÀgledarna, som ingÄtt i studien, upplever stress periodvis, Àndock uppfattas det allmÀnt sett inte som nÄgot större problem.

Den hÀr uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk sÀkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begrÀnsat uppsatsen till att fokusera pÄ narkotika, som pÄ senare Är har blivit en kÀrnfrÄga i sÀkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillÀmpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i bÄda dessa strÀvanden mot en ny vÀrld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

I detta arbete, som dels baserar sig pÄ en litteraturstudie och dels pÄ en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlÀrningen. HÀr stÀlls ocksÄ frÄgan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lÀrare i skolan kan upptÀcka detta och hjÀlpa eleverna. Slutligen stÀlls frÄgan om motoriska problem kan ÄtgÀrdas genom trÀning. I arbetet framgÄr tydligt att rörelser av olika slag Àr mycket stimulerande för vissa delar av hjÀrnans utveckling, som senare kan fÄ betydelse för inlÀrningsförmÄgan. Det framgÄr vidare att upptÀckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjÀlp i form av olika rörelseövningar kan sÀttas in av kunnig expertis.