I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Uppsatsen bygger pÄ sju enskilda intervjuer med vÄrdpersonal pÄ ett större Àldreboende i södra Sverige. Syftet Àr att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka pÄ trivseln samt klargöra vad en bra respektive dÄlig arbetsmiljö kan vara. DÀrutöver diskuteras hur förhÄllandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dÄlig arbetsmiljö och otrivsel. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur trivs personalen pÄ sin arbetsplats? Vad kan inverka pÄ om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dÄlig arbetsmiljö? NÀr kan otrivsel och/eller dÄlig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ karaktÀr i form av semistrukturerade intervjuer.

Studien syftar till att kartlÀgga vad fransklÀraren gör i sin undervisning och hur lÀraren agerar som pedagog och motivatör. EnkÀter har skickats ut till alla undervisande lÀrare i franska pÄ grundskolenivÄ i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhÄller sig i det dagliga arbetet som fransklÀrare pÄ denna nivÄ. MÄlet med undersökningen har varit att se ifall lÀrarens bakgrund och utbildning pÄverkar mÄlsprÄksanvÀndningen i klassrummet, hur lÀraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gÀller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, pÄ vilket sÀtt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lÀrarna gör dÄ viljan och förmÄgan saknas hos en elev för att lÀra sig sprÄket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas Àr geografiskt begrÀnsad, har dock visat att lÀrarna oavsett bakgrund, ,anvÀnder mÄlsprÄket lika och att fransklÀrarna blandar olika sprÄkmetoder i sin undervisning. Vad gÀller moment i undervisningen sÄ anvÀnder sig majoriteten av likartade övningar.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Undersökningens syfte var att undersöka hur kuratorer inom psykiatrin finner ochbevarar mening i arbetet samt betydelsen av att uppleva mening i arbetet. Enkvalitativ forskningsmetod tillÀmpades och semistrukturerade intervjuer med totaltÄtta kuratorer utfördes vid olika psykiatriska mottagningar och avdelningar i ensvensk storstad med tillhörande kranskommuner. Begreppet mening hÀmtades frÄnViktor Frankls logoterapeutiska teori och intervjumaterialet meningskoncentreradesför att sedan analyseras med hjÀlp av Frankls teori. Resultatet visade pÄ attbegreppet mening var ett stort och abstrakt begrepp för informanterna, innehÄllandeolika slags meningar och dimensioner. Mening uppfattades vara stÀndigt nÀrvarandei deras arbete, och som nÄgot individuellt och samtidigt allmÀnmÀnskligt.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÀrares arbetssÀtt kring lÀsförstÄelse i förskoleklass upp till skolÄr 3. Samt frÄga om hur lÀrarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnÄ de mÄl som krÀvs för att klara av hela skolgÄngen. Dessutom har lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de vÀljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till lÀsförstÄelse. Ett centralt begrepp i undersökningen Àr inkludering som tagits upp för att se vad lÀrarna lÀgger för innebörd i begreppet. SÀrskilt intressant har det varit att undersöka hur lÀrarna ser pÄ förhÄllandet mellan inkludering och jÀmlikhet, dÄ det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gÀller jÀmlikhet i skolundervisningen.

Det Àr ingen svÄr konst att kÀnna igen ett rum som bebos av ett barn. DÀr finns barntapeter, heltÀckningsmatta, mycket fÀrg och naturligtvis leksaker. SÄ ser barnets nÀrmaste innemiljö oftast och förhoppningsvis ut, men hur Àr det med utemiljön? Barns lek Àr beroende av den miljö i vilken leken tar form. NÄgra av de starkaste barndomsminnen som de flesta vuxna mÀnniskor har skapades i en utomhusmiljö.

SyfteIdag Ă€r det fĂ„ barn som nĂ„r upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta Ă€r det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster pĂ„ skolor med varierande utformning pĂ„ skolgĂ„rden.MetodFör att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgĂ„rdar genom observationer. Även enkĂ€ter har anvĂ€nts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under tvĂ„ raster. SkolgĂ„rdarna klassificerades utifrĂ„n fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgĂ€ngligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,mĂ„lade markeringar samt tillgĂ€ngligheten och antalet utrymmen.

Sammanfattning:Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det Àr att ha ett arbete respektive gÄ pÄ dagverksamhet/sysselsÀttning, samt fÄnga deras upplevelser angÄende erhÄllna stödinsatser frÄn samhÀllet. SamhÀllets stödinsatser handlar om att fÄ och behÄlla ett arbete. Med samhÀllet avses t.ex. personer i allmÀnhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försÀkringskassan och socialarbetare.En kvalitativ metod med intervjuer anvÀndes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anstÀllda pÄ ett företag som anstÀller personer med detta funktionshinder.

AllmÀnheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom omrÄdet onlinespel och engelsk sprÄkutveckling. I Àmnesplanen för engelska i Lgy 11 gÄr det att urskilja att det engelska sprÄket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella omrÄden, som i detta arbete Àr onlinespel. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur ungdomars engelska sprÄkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förstÄelse för lÀrandets villkor utanför skolans undervisning utifrÄn onlinespel.

I det hÀr kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frÄgan om hur det kommunala lekplatsutbudet anvÀnds i en mellanstor svensk tÀtort och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie frÄn 2010, som bestÄr av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i VÀstmanlands lÀn. UtgÄngspunkten för kandidatarbetet Àr antagandet att de offentliga lekplatserna Àr en vÀrdefull resurs som i mÄnga fall Àr dÄligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dÄlig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrÄgar. I det hÀr kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frÄgan om hur det kommunala lekplatsutbudet anvÀnds i en mellanstor svensk tÀtort och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie frÄn 2010, som bestÄr av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i VÀstmanlands lÀn. UtgÄngspunkten för kandidatarbetet Àr antagandet att de offentliga lekplatserna Àr en vÀrdefull resurs som i mÄnga fall Àr dÄligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dÄlig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrÄgar. Med slutsatserna frÄn fallstudien bidrar jag med data som kan jÀmföras med tidigare liknande studier av barns lekplatsanvÀndning och pÄ sÄ sÀtt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan anvÀndas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvÀrdera resultatet av inventeringen och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjÀlpa andra som vill Ätaga sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte. De metoder som anvÀndes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, Àven studier av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det Àr som en bra lekplats bör erbjuda. I fallstudien anvÀndes enkÀter till skolbarn och förÀldrar till förskolebarn, samt platsinventeringar som huvudmetoder. De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nÀra hemmet, inom 5 minuters gÄngvÀg.

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) Àr avgörande i ett lÄngsiktigt perspektiv för mÄnga organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, Àven kallade baby boom generationen Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetsmarknaden. Att sÄ mÄnga trÀder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i mÄnga organisationer, vilket kommer i stor utstrÀckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn pÄ arbete och arbetslivet Àn tidigare generationer.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av den unga generationens syn pÄ arbete eftersom de Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. DÀrför valdes en kvantitativ metod för att fÄ en vidare bild av studenternas syn pÄ arbete.

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ en hÀlsocentral. Arbetet innebÀr att bedöma, hÀnvisa, ge rÄd och stöd, samt utföra omvÄrdnad. Distriktssköterskan mÄste anpassa sitt arbete och sina beslut efter ekonomiska, tekniska, organisatoriska och vetenskapliga aspekter.Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrÄdgivning pÄ en hÀlsocentral.Metod: En kvalitativ deskriptiv metod anvÀndes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor frÄn sex olika hÀlsocentraler. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Vid analysen framkom sex huvudkategorier; ett professionellt bemötande Àr viktigt för patienterna, organisation och struktur Àr avgörande för arbetet, arbetsmiljön pÄverkar arbetet pÄ olika sÀtt, kollegialt samarbete pÄ arbetsplatsen Àr betydelsefullt, nÄgra omrÄden kan förbÀttras, svÄrigheter och utmaningar finns i arbetet.

Jag har i detta examensarbete fördjupat mig i hur slöjdundervisning kan ske utomhus. Vilka fördelar och nackdelar som finns med att bedriva undervisningen utomhus och i vilka former det kan ske. Jag har sjÀlv ett stort intresse av att vistas utomhus i naturen och att anvÀnda mig av naturens former i mitt slöjdande. Detta intresse har gjort att jag velat undersöka huruvida det Àr möjligt att utveckla skolslöjden genom att förlÀgga delar av undervisningen utomhus. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fyra lektioner utomhus pÄ den skola dÀr jag arbetar som slöjdlÀrare.

Syftet med denna undersökning var att försöka beskriva fyra lÀrares subjektiva upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hur de upplever att den pÄverkar den pedagogiska verksamheten. Orsaken till detta var att jag ville fÄnga in vilka fenomen som pÄverkade dessa lÀrares erfarenheter och attityder till sitt yrke positivt och/eller negativt. Den vetenskapliga metoden som anvÀnts till denna studie var kvalitativ. Dessa fyra intervjuer genomfördes med utbildade gymnasielÀrare som Àr verksamma i vÀstra Sverige.Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde en hög arbetsbelastning prÀglad av stress dÀr de stÀndigt var "pÄ sprÄng" och dÀr de upplevde att de administrativa uppgifterna stÀndigt ökade samtidigt som deras lektionsplaneringstid och övriga tid stÀndigt sjönk. För att försöka klara av arbetet trots denna tidsbrist, drog majoriteten av intervjupersonerna ner pÄ kvalitén och ambitionsnivÄn pÄ sina arbetsuppgifter, dÄ Àven pÄ sjÀlva undervisningen, vilket alla uppfattade som frustrerande.