Vatten- och oljeavvisande impregneringar som anvÀnds i sportartiklar idag bestÄr till största del av perfluorerade Àmnen, fluorkarboner. Detta har medfört att en stor diskussion kring miljö- och hÀlsofrÄgor. Fluorkarboner har egenskapen att vara extremt persistenta och dÀrmed ha en avsaknad av att kunna brytas ned pÄ ett kemiskt eller biologiskt sÀtt. De Àr ocksÄ biackumulerande och toxiska. PÄ grund av fluorkarbonens negativa inverkan har en stor mÀngd forskning utförts i ett försök till att ersÀtta dessa Àmnen mot mindre miljöfarliga.

Uppsatsen handlar om skolans bemötande av kinestetiska och taktila elevers inlÀrningsstilar. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur kinestetiska och taktila inlÀrningsstilar tillgodoses i förhÄllande till de auditiva och visuella inlÀrningsstilarna. För att fÄ svar pÄ detta görs intervjuer som inriktar sig pÄ hur lÀrare bemöter eleverna och planerar undervisningen för att tillgodose kinestetiska och taktila inlÀrningsstilar. Undersökningen visar pÄ en skillnad i medvetenhet hos lÀraren i arbetet för att tillgodose de kinestetiska och taktila eleverna För att stimulera kinestetiska och taktila elever krÀvs rörelse och praktiska uppgifter. I undersökningen framkommer att det finns flera hinder för detta till exempel platsbrist, brist pÄ laborativt material samt att skolan upplevs som alltför ?teoretiskt? inriktad.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi Àven upp hur specialpedagoger upptÀcker, kartlÀgger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr naturens betydelse för mÀnniskans hÀlsa och livskvalitet. Genom de senaste decenniernas forskning har man ocksÄ börjat förstÄ pÄ vilket sÀtt naturen kan pÄverka patienter, anhöriga och personal inom hÀlso- och sjukvÄrd. Inom nÄgra Är kommer Rehabiliteringsmedicinska kliniken pÄ Universitetssjukhuset i Linköping att fÄ tvÄ takterrasser i anslutning till sin nybyggda klinik. Denna placering för en rehabiliterande utemiljö Àr unik i sitt slag i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vilka behov personal och patienter har vid utformningen av de tvÄ takterrasserna. Insamling av data gjordes med hjÀlp av tvÄ metoder (s.k. triangulering) och bestod av en webb enkÀt och kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvÄrden. Syftet med palliativ vÄrd Àr att utföra ÄtgÀrder som syftar till att lindra lidande och skapa förutsÀttningar för livskvalitét för patient och anhöriga i livets slutskede. Den palliativa hemsjukvÄrden ger patienten möjlighet att vÄrdas i sin hemmiljö och dÀrmed kunna ta del av vardagen i större utstrÀckning jÀmfört med pÄ en vÄrdinrÀttning. Distriktssköterskans arbete ska baseras pÄ mÄlinriktad humanistisk omvÄrdnad av patient och anhöriga dÀr ansvaret Àr att rÄda, stödja, vÄrda och förebygga. Genom Àrlig kommunikation och delaktighet i vÄrden ökar tryggheten och tilliten mellan patient, anhörig och distriktssköterska.

Detta examensarbete omfattar produktutvecklingen av en komponent till en mÀtutrustning som ska mÀta flytbarheten hos smÀlt metall. Arbetet har utförts hos Bryne AB och har lett fram till koncept-, material- och tillverkningsförslag för komponenten. Arbetet har Àven utvÀrderat ett för gjuteribranschen nytt formmaterial som alternativ till dagens gjutsand. Tester har gjorts för att se om Ätervunnet (material x) gÄr att anvÀnda som formmaterial till högtemperaturapplikationer..

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska sprÄket inverkar pÄ elevers möjlighet till ökad begreppsförstÄelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska sprÄkets inverkan pÄ begreppsförstÄelsen. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska sprÄket och dÀrmed stÀrka elevernas begreppsförstÄelse, men ocksÄ vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vilka grundlÀggande förutsÀttningar som Àr betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssÀtt dÀr man medvetet arbetar med det matematiska sprÄket som medel att nÄ ökad begreppsförstÄelse, samt vilken betydelse ett sÄdant arbetssÀtt har för elever i matematiksvÄrigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar pÄ samstÀmmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska sprÄket och eleven fÄr arbeta sprÄkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsÀttningar för att elevens matematiska begreppsförstÄelse utvecklas. Faktorer av betydelse Àr att eleven fÄr arbeta i en liten flexibel grupp i en ÀndamÄlsenlig lokal med god tillgÄng till konkret och laborativt material dÀr arbetssÀttet Àr verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsÀttningar har sÀrskilt stor betydelse för elever i matematiksvÄrigheter..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare anvÀnder olika laborativa material i sin matematikundervisning i Är 1-3 och hur detta överensstÀmmer med det sÀtt som upphovsmÀnnen till materialen avser. Mina frÄgestÀllningar har bland annat varit: Vad Àr laborativa material?, Hur anvÀnder lÀrare laborativa material i matematikundervisningen i Är 1-3?. För att söka svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som anvÀnder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lÀrare anvÀnder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmÀn beskriver att materialen ska anvÀndas.

The purpose of this study was to examine how teachers act when it comes to play with constructions in preschool. The purpose was also to find out what kind of material the children have to work with and what they do with the things that the children made. The study was based on qualitative semi-structured interviews. Semi-structured interviews was choosen  to get out as much information as possible, with open questions in a semi-structured interview you can get the information that is relevant for the study. The results show that there are different kind of material available in preschool, but knowledge of the subject is missing and demanded by teachers. The material are pretty similar, some of the teachers use material from the forest while others don?t.

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för Àldre med demenssjukdomar och trycker pÄ trÀdgÄrden som en hjÀlp i arbetet att stÀrka livskvaliteten. Arbetet Àr en litteratursökning dÀr material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trÀdgÄrd. HÀr berörs behovet av trygghet och sjÀlvstÀndighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trÀdgÄrd har en positiv effekt. Genom att anvÀnda olika igenkÀnnbara element i trÀdgÄrden gÄr det att skapa en miljö som den boende kÀnner sig trygg och kan orientera sig i.

"Att utöva matematikdidaktik" PÄ senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen Àr entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det rÀcker inte att matematiklÀrarna har kunskap i matematik utan de mÄste ocksÄ kunna förmedla den kunskapen till eleverna sÄ att lusten och intresset för matematik vÀcks och vidmakthÄlls. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka tvÄ fjÀrdeklasslÀrares tillÀmpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgÄr frÄn en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus Àr lagt pÄ begreppet matematikdidaktik.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Studien syftar till att besvara frÄgan hur lÀromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssÀtt som lÀroplan och kursplan i matematik förordar. Tre lÀromedel i matematik för Är 1-3 har undersökts, angÄende hur ofta och pÄ vilket sÀtt kommunikation eller laboration anvÀnds. BÄde lÀrarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur lÀroplanerna har förÀndrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vÄr lÀroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lÀrarhandledningarna gemensamt Àr stor betoning pÄ hur viktig kommunikation och laboration Àr för elevernas lÀrande.

Projektet har inriktning pĂ„ Galdermas produkter Deflux och Solesta, de Ă€mnen som produkterna Ă€r uppbyggda av (dextran och hyaluronsyra) har studerats laborativt. Ändringar av parametrar sĂ„som koncentration av dextran men Ă€ven i siktningsmetod (dubbel- respektive enkelsiktningar samt olika filterstorlekar) har genomförts. Resultatet av dessa Ă€ndringar har erhĂ„llits med hjĂ€lp av mikroskop, laserdiffraktometer samt dragprovare. De slutsatser som har kunnat dras frĂ„n resultaten Ă€r att med ökad partikeldiameter erhĂ„lls en lĂ€gre extruderingskraft, oavsett om anvĂ€nd siktningsmetod var enkel- eller dubbelsiktning. Vidare sĂ„ erhĂ„lls en större extruderingskraft med ökad koncentration av dextran..

Syftet med vĂ„r undersökning var att se om man med hjĂ€lp av pedagogiskt drama kan stĂ€rka intellektuellt funktionshindrade barns sjĂ€lvkĂ€nsla. Eftersom vi bĂ„da arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det Ă€r stimulerande och utmanande, valde vi att göra vĂ„r undersökning i en dramagrupp med 10 grundsĂ€rskoleelever. Under vĂ„rterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterförestĂ€llning. Vi valde att samla in vĂ„rt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vĂ„rterminens dramapass.