Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om man kan frÀmja elevers lÀrande inom matematiken med hjÀlp av musik och hur lÀrare stÀller sig till detta arbetssÀtt. VÄr undersökning har grundats pÄ att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strÀvar efter att integrera olika Àmnen med varandra. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn: Hur stÀller sig lÀrare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lÀrare integrerar dessa Àmnen och finns det nÄgon koppling till vilken Älder pÄ eleverna lÀrarna undervisar för? Vilka metoder anvÀnder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlÀrningssÀtt leda till och hur kan man sporra lÀrare att anvÀnda estetiska Àmnen i undervisningen? För att fÄ dessa frÄgestÀllningar besvarade valde vi att göra tvÄ intervjuer, den ena med en lÀrarutbildare i matematik och den andra med en lÀrarutbildare i musik.

Syftet med mitt examensarbete var att fÄ mer kunskap om konkreta material som behandlar multiplikation och division. För att fÄ veta vilka konkreta material som finns att tillgÄ gjorde jag intervjuer med tvÄ lÀrare som fick beskriva vilka material de anvÀnder sig av. Jag valde att observera tvÄ elever enskilt dÄ de löste de multiplikations- och divisionsproblem som jag hade designat för studien. Det jag fick ut av undersökning var att det finns mÄnga olika material som elever kan arbeta med samt att det Àr viktigt att de fÄr möjligheten att arbeta med dessa material. Jag kom fram till att lÀrare bör vara medveten om i vilket omrÄde som materialet Àr bÀst tillÀmpad och att elever behöver anvÀnda sig av konkreta material för att lÀttare förstÄ uppgiften.

Syftet med examensarbetet Àr att ta del av förskollÀrares Äsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lÀrande, med fokus pÄ ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material Àr material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, fÀrg m.m.

Denna studie inriktar sig pÄ pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi anvÀnder begreppet matematikande som stÄr för all den verksamhet som innehÄller matematik i alla dess former. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur pedagoger tÀnker om grundlÀggande matematikkunskaper, arbetssÀtt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrÄn vetskapen om att de har satsat aktivt pÄ sin matematikundervisning.

Detta Àr ett möbelprojekt för offentliga utomhusmiljöer, dÀr moduler strÀcker sig i olika riktningar och bildar rum i rummet.Formen pÄ modulerna, och pÄ möbeln som helhet, bygger pÄ abstrakta modeller av olika platser i staden i kombination med, för mig, centrala begrepp som skala, repetition och mÀngd.Jag vill visa exempel pÄ hur man kan arbeta med möbler i offentlig miljö, samt utveckla en vÀl fungerande möbel som skapar stimulerande mötesplatser i staden..

Bakgrund: Matematik Àr ett Àmne som har uppmÀrksammats de senaste Ären. Skolverkets undersökning visar att var sjÀtte elev inte nÄr mÄlen i matematik i Ärskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad Àr det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lÀrare hjÀlpa dessa barn? Det hÀr Àr nÄgra av tankarna som gjorde att vi valde Àmnet matematik och matematiksvÄrigheter. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ matematik och matematiksvÄrigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lÀrande i matematik.

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lÀrare kan anvÀnda oss av laborativa uppgifter nÀr eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriomrÄde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes frÄn tvÄ klasser i Ärskurs sju. Resultatet visade att mÄnga elever ansÄg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att bÄde anvÀnda sig av laborativa uppgifter och arbeta i lÀroboken samt att vissa elever Àven fick ökad förstÄelse för areabegreppet nÀr de fick arbeta laborativt..

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av nÄgra barns och pedagogers tankar om arbetet med sprÄk och skriftsprÄket. Vi ville Àven höra pedagogernas Äsikter om en sprÄkutvecklande miljö och sjÀlva fÄ en bild av denna vid vÄra observationstillfÀllen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolÄr 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte anvÀnds nÄgon sÀrskild metod i sprÄk- och skriftsprÄksinlÀrningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogers Äsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svÄrigheter och om de anvÀnder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i sÄ fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr samt vad de olika författarna anser om Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanstÀllts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna övervÀger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omvÀxlande och stimulerande arbetssÀtt som ger bÄde pedagoger och elever inspiration till att lÀra..

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att kartlÀgga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssÀtt pÄverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med lÀroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgÄtt frÄn en problemformulering dÀr vi Àr kritiska till att lÀroboken ofta ses, enligt vÄr uppfattning, som nÄgot negativt i förhÄllande till det laborativa arbetssÀttet som ofta ses som nÄgot positivt. Vi vill dÀrför undersöka om detta verkligen stÀmmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie dÀr analyser av vetenskapliga texter som Àr relevanta för vÄrt syfte har lyfts fram i resultatet.

Projektet har inriktning pĂ„ Galdermas produkter Deflux och Solesta, de Ă€mnen som produkterna Ă€r uppbyggda av (dextran och hyaluronsyra) har studerats laborativt. Ändringar av parametrar sĂ„som koncentration av dextran men Ă€ven i siktningsmetod (dubbel- respektive enkelsiktningar samt olika filterstorlekar) har genomförts. Resultatet av dessa Ă€ndringar har erhĂ„llits med hjĂ€lp av mikroskop, laserdiffraktometer samt dragprovare. De slutsatser som har kunnat dras frĂ„n resultaten Ă€r att med ökad partikeldiameter erhĂ„lls en lĂ€gre extruderingskraft, oavsett om anvĂ€nd siktningsmetod var enkel- eller dubbelsiktning. Vidare sĂ„ erhĂ„lls en större extruderingskraft med ökad koncentration av dextran..

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik Àr ett begrepp som syftar pÄ den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, dÀr kroppen och föremÄlen i miljön blir lÀromedel. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor med hjÀlp av enkÀter till 20 lÀrare i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrÄgade lÀrarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i nÄgon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrÄgade lÀrarna ser fler möjligheter Àn begrÀnsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges Àr att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna fÄr möjlighet att lÀra pÄ mÄnga olika sÀtt, till exempel genom rörelse.

The purpose behind this work was to investigate whether I could from a practical approach to create desire for mathematics among students in primary schools. I wanted also to find out how students feel about their current mathematics teaching. By introducing an equation game, and interviewing students to find out their perception of their mathematics teaching, I was able to answer my questions. What I came to was that through a practical and laboratory work, I could create an enjoyable educational opportunity in mathematics. Then during the interviews I also learned that students had not a pre-determined negative attitude towards mathematics.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlÀrningsmetoder och olika författares syn pÄ matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lÀrare har vi kommit fram till att lÀrarna har ett laborativt och undersökande arbetssÀtt. LÀrarna arbetar för att öka elevernas förstÄelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen Àr att eleverna ska kÀnna lust att lÀra matematik, vÀcka elevens nyfikenhet och intresse.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om hur förskollÀrare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans lÀroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, dÀr fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framlÀggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att frÀmja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lÀrandet. Det fanns dÀremot delade meningar om hur förskollÀrarna relaterar det estetiska arbetet till lÀroplanen. Samtliga pedagoger ansÄg att lÀroplanen har blivit mer Àmnesinriktad och att det estetiska fÀltet har fÄtt mindre fokus, dÀremot menade pedagogerna att lÀroplanen Àr öppen för tolkning.