Att undersöka hur elever blir hjälpta av bilder för att förstå vår omvärld var utgångspunkten i denna undersökning. För att försöka få fram det, valdes bland annat att låta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjälp av bilder förklara växthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna ställdes i förhållande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att på ett bra sätt förklara olika ting och händelseförlopp.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan Stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan Stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade Stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en djupare förståelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, anser hur de går tillväga för att Stimulera språkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att främja det svenska språket hos tvåspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse på förskolan är en språkStimulerande miljö där barnen dagligen tränar det svenska språket. Trygga barn har lättare att ta till sig ett nytt språk, därför ska pedagogerna arbeta väldigt nära barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med språkutveckling på många olika sätt.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att Stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och Stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Syftet med Detta arbete var Att undersöka och Beskriva Hur pedagogerna Arbetar för Att Stimulera Språkutveckling bland tvåspråkiga barn på en Mångkulturell förskola som ligger i en Medelstor kommun i sydvästra Skåne. Vidare ville jag undersöka pedagogernas tankar kring tvåspråkighetens och modersmålets betydelse för språk-och identitetsutveckling. För Att Få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt öppna observationer under tre dagar. Resultatet Visar Att pedagogerna Arbetar Aktivt med språkutveckling och I sitt arbete Använder de sig av material som konkret t.ex. språkpåsar och språklådor.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan Stimulera kreativitet och samarbetsförmåga hos en grupp ungdomar. Arbete ute på fältet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade på kreativitet och samarbete. Frågeformulär förekom även i studien både vid det första passet och vid det sista passet. Frågorna avsåg att undersöka deltagarnas syn på sin kreativitet och samarbetsförmåga samt hur denna förändrades under studiens gång. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, där två olika teorier korsades.

Studien har ett lärarperspektiv och den teoretiska utgångspunkten är Vygotskij?s sociokulturella teori. Vårt gemensamma intresse för böcker och högläsning lade grunden för den här kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid högläsningen ur förskollärarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollärarna med sig fem favoritböcker.

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att Stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att Stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nämns är måttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som även belyses är vad samhället har för ansvar när det gäller resurser till de individer som är i behov av särskilt stöd. Den kommer även att innefatta vad det finns för resurser tillgängliga för barn med denna form av funktionsnedsättning.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att Stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt Stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.