Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskolans lärare i en lek och lärandesituationarbetar med att kombinera ett ämnesinnehåll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning även använts när det gäller förskolans verksamhet. Iden reviderade läroplanen från 2010 har ett förtydligande gjorts om ämnesinnehållet och lärarensansvar. Studien är en kvalitativ fallstudie där vi har använt oss av observationer medhjälp av videofilmning och med uppföljande Stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar använts handlar om lärarens yrkesroll, barns lek och lärande och teorier med utgångspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet.

In this Masters thesis we investigate query expansion using an electronic thesaurus. We formed 30 topics from the library and information science field. For each topic three searches were made in the bibliographic database LISA Library and Information Science Abstracts via CSA Cambridge Scientific Abstracts. LISA has an electronic thesaurus attached. We used this thesaurus to form baseline queries, baseline queries expanded with synonyms, and baseline queries expanded with both synonyms and related terms.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (Stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer..

Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och Stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken ? det kan vara ett hjälpmedel och ett tecken på en välutvecklad språkförmåga.

Syftet med studien var att utreda om överraskningsmomentet inom reklamkampanjer gör att de som blivit exponerade lättare kommer ihåg namnet på varumärket. Undersökningsmetoden är kvantitativ och datan samlades in via enkäter. Vi trodde baserat på tidigare forskning att ett överraskningsmoment inom en reklamkampanj skulle hjälpa till att skapa ett högre brand recall, vilket också blev fallet. Annonser som innehåller ett överraskningsmoment får ett större medvetande hos de som exponeras, det här leder till att de lättare kommer ihåg händelsen och de får därför ett högre brand recall..

Syftet med denna fallstudie var att undersöka studerandes musikskapande. Deras beskrivningar relaterades till den kompositoriska processen. Ett delsyfte var att studera skillnader i detta avseende mellan studerande med olika musikbakgrund. Deltagarna gick en fristående kurs i musikskapande där de komponerade och framförde musik. Med utgångspunkt i löst strukturerade intervjuer, processprotokoll samt inspelade kompositioner sökte jag förståelse för den kompositoriska processen och förutsättningarna för den.

En studie inom förskolan i syfte att se till hur man arbetar med språkligmedvetenhet. Studien har utförts på en förskola med 12 barn i en femårsgrupp. Med metoden Stimulated recall har jag gjort videoobservationer, observationer samt fört samtal med de två aktuella förskollärarna efter att gjort observationerna.Tanken med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare främjade barns språkutveckling samt hur de tog tillvara barnens egna erfarenheter. I och med att jag innan studiens genomförande visste att man på den aktuella förskolan aktivt arbetade med språklig medvetenhet så ökade det mitt intresse för studien betydligt. Med detta i åtanke så kom jag också fram till hur man som förskollärare kan främja barns språkliga medvetenhet och utveckling genom att på ett professionellt sätt utgå ifrån deras egna  rfarenheter.

The current study sought to examine if post-produced semantic memory cues are a good aid for memory recall. It also focused on remembering units with a meaning, instead of just remembering lists of words. In the current study a factual text was used where the participants were tasked with recalling as much information as possible either with the aid of cues (keywords written by the participants themselfs), computer with Internet or no aids at all. The results showed that keywords are significantly better for memory recall. The results were discussed in regards to modern models describing semantic memory.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan användas vid skolors studiebesök på museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fältarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden Stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har använt mobil teknik och multimodala språkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget på hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, då mobilen gav användarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angeläget område för framtida forskning är att utveckla mer kunskap om hur etiska frågor bör hanteras i förhållande till de multispråk som utvecklas vid användning av IKT.

Does a person´s self esteem contribute in the process of creating false memories? Previous studies show that mood is related to false memories as well as to self esteem. This led to the focus of this study, to examine the relationship between false memory and self esteem. The question is examined by comparing the amount of false memories produced in the Deese-Roediger-McDermott (DRM) procedure with people´s scores on Rosenberg´s self-esteem scale. 59 people participated in a test with three different elements, a self esteem test and a memory test with both recollection and free recall.

Syftet med studien var att utreda om överraskningsmomentet inom reklamkampanjer gör att de som blivit exponerade lättare kommer ihåg namnet på varumärket. Undersökningsmetoden är kvantitativ och datan samlades in via enkäter. Vi trodde baserat på tidigare forskning att ett överraskningsmoment inom en reklamkampanj skulle hjälpa till att skapa ett högre brand recall, vilket också blev fallet. Annonser som innehåller ett överraskningsmoment får ett större medvetande hos de som exponeras, det här leder till att de lättare kommer ihåg händelsen och de får därför ett högre brand recall. .

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt Stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av Stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lärares språkdidaktiska strategier i ett flerspråkigt klassrum samt lärarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. Både lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated recall har använts för att kunna ta del av lärarens reflektioner kring de språkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter från lektionerna som observerats har även samlats in.Den teoretiska utgångspunkten för studien är det språkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lärarröst och vetenskapligt-vardagligt språk har använts för att synliggöra de språkdidaktiska strategierna i undervisningen.Studien visar att läraren använder flera språkdidaktiska strategier i ämnesundervisningen.