SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar:* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa?* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter?* Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?MetodUndersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten.

I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt.För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?.

Upplevelser handlar om att få njuta och ha roligt, aspekter som får en kund att känna sig engagerad. Att göra det roligt för kunden att köpa och konsumera innebär att klädbutiker bör fokusera på annat än enbart kärnprodukten. (Mossberg, 2003) Man kan inte skapa en upplevelse för någon annan, men däremot kan skapa förutsättningarna för den individuella upplevelsen (Pine och Gilmore, 1999). Övergripande inom upplevelseproduktion är att gästens personliga upplevelse alltid bör stå i fokus. Kunder söker ofta en helhet som ska tillfredsställa olika behov och har ett intresse av att engagera sig i något som ligger nära deras intresseområde.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?? Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

Barn i åldrarna 4-9 år har tydliga önskemål kring hur de vill att deras restaurangbesök ska se ut. I samarbete med Barnens Bästa Bord har en kvalitativ studie gjorts med fokus på barns önskemål vid restaurangbesök. Syftet med uppsatsen var att undersöka barnens önskemål när de går på restaurang med hänsyn till hela måltidsupplevelsen gällande mat, miljö, meny och bemötande. Metoderna som har använts är bildövning där barn har ritat sin favoriträtt, fokusgruppintervjuer med barn samt enkätundersökningar med föräldrar.Resultatet visar att gemenskapen inom familjen är viktig för barnen vid restaurangmåltiden. Barnen är medvetna om att vid restaurangbesök önskas lugn och ro, dock är stillasittande ett problem för barnen.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut?Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform.

Polisens yrke innebär bl. a. obekväma arbetstider, mycket stillasittande, stress och påfrestande för kroppen att bära på 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohälsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmåga gör att människan kan lättare hantera dessa situationer.

En ohälsosam vana eller livsstil kan innebära stora samhällsekonomiska påfrestningar och ett stort personligt lidande. Isjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att främja hälsa och minska lidande. Syftet med den här systematiska litteraturöversikten var att beskriva motiverande samtal som omvårdnadsintervention vid livsstilsförändringar. Genom sökning i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo återfanns de analyserade studierna. Studierna analyserades utifrån en metod utvecklad för att ta fram litteraturöversikter.

Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom som innebär personligt lidande och höga vårdkostnader. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att förbättra diabetikerns hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om personer med diabetes typ 2 har känndedom om att fysisk aktivitet har en positiv effekt på deras hälsa och om de använder sig av fysisk aktivitet som en del av sin egenvård. Enkätstudien genomfördes på 53 patienter vid sex vårdcentraler i Boden och Piteå. Inklusionskriterier: diabetes typ 2, ålder under 55 år.

Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats.

ABSTRAKT Idag visar forskning på allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero på samhällets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska färdigheter visar studier på att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se väldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar angående förskolegårdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien är en fenomenografisk ansats där vi använt oss av en kvalitativ metod och där empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vår studie visar på att även om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en småstad har förskollärarna i stort sätt liknande uppfattningar och tankar om förskolegårdens betydelse för barns motoriska utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.

The aim of this study is to investigate a specific form of Special Interest Tourism (SIT), namely health- and fitnesstravels. This kind of travelling is studied from a Swedish perspective and includes aspects like gender and age in active tourism. It also includes which travel motivations that lies beyond the choice of an active vacation.The study is based on a survey that was sent in an e-mail to the health tourism company InShapeTravel´s customers. The answers to the survey has been analyzed and related to earlier research about active tourism.The result shows that more women than men participate in the kind of healthy travels that InShapeTravel offers. A majority of the respondents are between 41-60 years old and the most common travel motivation was ?Better physic/psychic wellbeing?. .