Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists Stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella Stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm.

I den här uppsatsen kommer jag berätta om min process att skapa något nytt och unikt av sådant som i vanliga fall anses ha gjort sitt. Syftet med den här processen har varit att vidga mina vyer när det gäller material och deras användningsområden. Att utveckla min egen Stil samt inspirera andra att se möjligheter med att återanvända och ta tillvara på sådant som redan finns i vår omgivning. Att kunna se på föremål med nya ögon och placera in dem i nya sammanhang, är något vi alla behöver lära oss mer av. Både för vår egen skull och för vår omgivnings bästa..

Äldre fastigheter ger staden ett mångfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till historien. De är dock ofta energislukande med dåligt värmeisolerade klimatskal och omoderna installationer. Går det att renovera äldre byggnader så att de blir energisnåla och uppfyller samtidens byggnormer? Innebär en sådan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter går förlorade? Uppsatsen utgår ifrån kvarteret Oket som består av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927, 1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende på konstruktion och arkitektonisk Stil.

Den nya generationens män har uppvisat ett beteende som kan sägas påvisa att skillnader existerar inom segmentet. Skillnader kan relateras till männens agerande i butiksmiljön utifrån social interaktion, avsikten med köpet samt köpstrategi. Det gemensamma målet för segmentet är önskan om att skapa en unik Stil som i förlängningen avser att representera deras image. Konklusionen är att de båda delsegmenten har ett gemensamt mål, men att vägen dit skiljer sig åt. För att modebutiker ska lyckas tillfredställa den nya generationens män krävs att långsiktiga relationer utvecklas mellan butikspersonal och den manliga kunden..

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare.För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori.Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ?självgjord?, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell Stil som ändå är rätt Stil samt självförverkligande genom stolthet.

Förändring och utveckling råder på media - och reklammarknaden. Ökad gränslöshet och tillgänglighet skapar å ena sidan nya kommunikativa vägar, å andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna på marknaden tvingas finna nya sätt att tränga igenom informationsbruset och nå ut med sina budskap. Detta kräver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen?Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, Stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter.Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går.

Allteftersom 3d-animerade produktioner blir alltmer vanliga både i film och i TV-produktioner och datorer blir kraftfullare varje år: så börjar realtidsrendering bli mer och mer aktuellt. I detta examensarbete kommer jag främst att koncentrera mig på att skapa koncept, modellering, texturering, behandling av material och ljussättning av en prototypkaraktär där målet är att se om det går att uppnå en så pass hög kvalité på det visuella, att det går att använda i en professionell produktion och om detta inte uppnås: ta reda på vad som saknas. Resultatet är en karaktärsmodell med en tecknad visuell Stil med tillhörande återanvändbart material, som förhoppningsvis ser tillräckligt bra ut för att kunna användas i till exempel ett animerat barnprogram på TV.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists Stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella Stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss Stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av Stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av Stil eller Stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter är ?att låta varje enskild elev finna sin unika egenart?.

I uppsatsen studeras Stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar..

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett, både ur kompositionssynpunkt och från ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre låtar i olika Stil för jazzkvartett tillsammans med stråkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gång för att kunna se tillbaka på hur jag tänkte under den kreativa processen. I det här arbetet beskriver jag processen från att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet.