Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen är det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lär sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhämtning, utan även i social kompetens, och i våra styrdokument framgår det tydligt att grupparbete är en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden är dock komplex, och det krävs noggrann och medveten planering för att man ska nå alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar på uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssätt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi där han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementär. Syftet med min studie var att, utifrån Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod påverkar hur eleverna når de avsedda kunskapsmålen.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter.

Denna uppsats är en empirisk studie som syftar till att öka kunskapen kring möjligheterna att socialisera pojkar med DAMP/ADHD i skolan. I litteraturgenomgången fastställs begreppen DAMP, ADHD och integrering. Dessutom implicerar uppsatsen en bearbetning av styrdokumenten för skola och särskola. För att rikta blicken mot skolan som en kulturbärande institution, en arena där värden och normer kommuniceras, kommer jag att använda mig av den symboliska interaktionismen. Jag kommer att se på skolan som en agent för både kontinuitet och förändring i samhället.

Problem/Bakgrund: Det neurotiska tillståndet och upplevelsen av det är ett psykologiskt fenomen, men upphovet och konstruktionen är en sociologisk orsak. Även om upplevelsen är psykologisk så får vi inte förbise att det är miljön i interaktion med människan som ger upphov till problemet. Genom kulturutvecklingen blir detta problem framstående, därför är det viktigt för sociologin att bearbeta det genom att förstå dess orsak.Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori, sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiska tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktionen med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att framhållas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i kulturella sammanhang.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fått en större global utbredning. Tillgången till bromsmediciner har bidragit till att många som lever med sjukdomen kan leva ett långt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna råder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det är att leva med hiv men i studierna är det svårt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

This is a qualitative study made to find out individuals experience of life in the residential Kronoparken in Karlstad. The study is a part of a municipality supported project aiming to find points of improvement and work for the area's development. This study is a first step to hear in what way the residents themselves describe their neighborhood and their lives. A total of thirteen people participated in focus groups with semi-structured interviews as data collection and the study was based on an availability sample which in this case meant that citizens of the residential Kronoparken were asked to participate. Data were analyzed through thematic analysis and in the analysis three themes appeared that summed up what the participants talk about and emphasized most: a divided area, anticipation and valuation as well as a comfortable and healthy every day living.

The purpose of this essay was to examine six high school welfare officers' experiences and work with students suffering from social phobia and discuss the welfare officers' view on social phobia from a psychiatric, cognitive and a knowledge theory. The study consists of qualitative interviews with welfare officers from several different high schools and attempts to answer the following questions: What previous experiences do welfare officers have of students with social phobia? How do welfare officers become aware of students with symptoms of social phobia and bring forth their problems? How do welfare officers describe their social work with students suffering from social phobia?The welfare officers' experiences of students with social phobia varied but turned out to be less salient than the amount of research in the area would suggest. The theoretical knowledge also varied, as did the acquiring and use of theory. These findings were then analysed on the basis of Rosmari Eliassons thoughts on knowledge, leading to the conclusion that the interviewed welfare officers do not construct their work on praxis-knowledge.

This thesis is a discourse analysis analyzing public library librarians' talk on the subject of public library meeting places. Within the field of Library and Information Science the public libraries' functions as social meeting places have been scrutinized for more than a decade. Researchers in the Nordic countries in particular have looked at library users' use of the library space and have highlighted the sociologic dimensions of the public library and the meeting place functions. Few however have paid much attention to the library personnel's point of view. The discourse analysis perspective is about language use and how people construct the reality.