Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. Defrågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkarderas identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är derasgrupptillhörighet viktig.

Syftet med denna uppsats var att undersöka dels vad det är som får människor att vilja träffas "face-to-face" från en kontakt via Internet, dels vad som väcker attraktion för en annan människa på Internetdejtingsajten Q500. Totala antalet deltagare var 732 stycken, varav 395 kvinnor och 337 män. En explorativ undersökning har gjorts med hjälp av två riktade enkäter; en för de som hade dejtat någon via Internet och en för de som inte hade det. Frågeställningarna för undersökningen var vad användarna på Q500 uppfattade som särskilt attraherande, vad som kunde tänkas leda fram till en dejt offline från en kontakt online och om eventuella signifikanta skillnader fanns mellan könen, samt mellan de som dejtat och de som inte dejtat någon tidigare via Internet rörande hur de skattat frågeområdena. Civilstånd och ålder korrelerades med skattningarna och det framkom en del svaga positiva samband.

AbtraktSyftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor.

Uppsatsen behandlar några personers upplevelser av att ta emot ett särskilt stöd i skolan, i förhållande till samhällets syn på norm och avvikelse från norm. Undersökningens syfte är att ge en vidgad förståelse, från ett inifrånperspektiv, hur det kan upplevas att ta emot särskilt stöd i skolan samt hur dessa personer upplever omgivningens syn på att de tar emot ett särskilt stöd. Fokus har legat på stigmatiserande konsekvenser av att avvika från norm. Forskningsfrågorna är:? Vilka insatser kan bidra till en känsla av utpekande och/eller uteslutning?? Hur uppfattar elever att ha ett särskilt stöd i skolan?? Hur uppfattar elever med särskilt stöd omgivningens reaktioner?För att uppnå undersökningens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod.

I världen är det idag 30-35 miljoner människor som lever med HIV/AIDS och i Sverige lever idag 6 500 människor med HIV. Den HIV-drabbade är inte den enda som drabbas, då även de närstående drabbas av sjukdomens påfrestningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser när en familjemedlem eller någon i närkretsen lever med HIV/AIDS. Metoden var litteraturstudie, som genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Artikelrsökningen genomfördes på databaserna CINAHL och PubMed.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i Västsverige påverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. Vårt syfte har varit att öka förståelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och påverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgått ifrån ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssätt i vår ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivå, translokal nivå och samspelet som en mikronivå, lokal nivå inom företaget.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd ? då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gällande organisationens grundvärderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring värderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska värderingars funktion och det värderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på olika organisatoriska nivåer inom en produktionsenhet på ett företag inom kemi och läkemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar på att cheferna upplever organisationens grundvärderingar som generella och allmänmänskliga, och de anser att det är främst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. Gällande frågan vilken funktion grundvärderingarna fyller i deras ledarskap är cheferna motstridiga i sina svar, både individuellt och om man jämför de intervjuade med varandra.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

This thesis aims to examine the nature of the medial compartment regarding the reporting of problems in conjunction with suburbs. Previous research on discrimination in the media shows that people living in the suburbs considers suburbs being portrayed negatively in the media. They perceive that this has a negative effect on integration which in turn increases the risk of stigmatization. This study strives to contribute to the clarification of whether medias means of reporting around this area can help in the development of problems in suburbs by examining whether there is a reflection of actual political focus in the media or if media only plays a stigmatizing role. The research method used has been quantitative content analysis, making an overview of how much space is given to the different types of reporting. The thesis concludes that the reporting examined in this study did not appear to be of a structurally discriminatory nature, even if that type of reporting occurred.

The purpose of this paper is to identify significant factors of influence for the co-existence and team climate within working groups, and to examine their impact on the psychosocial work environment within a group. Team climate and interaction affect every individual in a group. The manager, however, is the one formally accountable for the psychosocial climate in a working group, which is the reason why this study uses the management perspective.As an introduction to the empiric study, an overview of the existing literature within the field was made. A qualitative method is used and the empiric data is based on semi-structured interviews. The study comprises six interviews with department managers within the Social Services in the City Council of Stockholm.

Att kvinnor drabbas av postpartum depression är vanligt runtom i världen. Cirka tio procent drabbas och sjukdomen innebär lidande för kvinnan och risker för spädbarnets känslomässiga anknytning och utveckling. Även sociala relationer riskerar att skadas. Depressionen debuterar i ett läge då kvinnan förväntar sig må bra och känna glädje över det nyfödda barnet. Som sjuksköterskor kan vi lättare förstå och hjälpa patienter genom att delges upplevelser och erfarenheter från patientens livsvärld.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

Bakgrund: Styrelsen är det bolagsorgan som formulerar företagets strategier som är viktiga för att företaget skall vara lönsamt på lång sikt. För att öka kompetensen i styrelsen kan bolagsstämman, det vill säga företagets ägare, välja in externa styrelseledamöter i styrelsen. En extern styrelseledamot kan ifrågasätta oklarheter i rollfördelning och målformuleringar som de interna ledamöterna är för involverade i för att kunna överblicka. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vilka variabler som kan förklara att ägare till små och medelstora företag inte efterfrågar den kompetens som externa styrelseledamöter kan bidraga med. Genomförande: Uppsatsen baseras på teorier inom olika inriktningar som organisationsteori, marknadsföring och socialpsykologi samt en kvantitativ inventering av företag i Linköpings kommun och en kvalitativ undersökning av företagsägare till tretton företag.

This qualitative study investigates the conditions on the labour market for disabled people by examining which factors and processes contribute to disabled peoples inclusion to, or exclusion from the open labour market. Stigmatisation is also used as an analytical tool to better understand the exclusion of disabled people from the open labour market. The material to this study is drawn from qualitative interviews with the employees of the Swedish Employment Agency which specialises in supporting disabled people to find employment.  In conclusion, disabled people face several barriers which makes them more susceptible to become excluded from the open labour market. Such excluding barriers include a demand for high efficiency and productivity from employers, bigger cooperation?s and public organisations unwillingness to employ disabled people and prejudices from employers, especially against people with psychiatric disabilities. The employees of the Swedish Employment Agency suggest that they would be able to work more efficiently to help disabled people find employment if they had to do less administrative work, and would be able to work with fewer clients per employee.