Havsnivåhöjningen kommer innebära en förändring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivåhöjningen har hittills fokuserat på den bebyggda kusten. Höjda havsnivåer innebär ändrade förutsättningar även för den obebyggda kusten genom förändrade strandlinjer, fler och kraftigare översvämningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer påverka naturmiljön och människans användande av kusten. Även de skyddsåtgärder som människor förväntas vidta, t.ex.

Energi är något som människan använt sig av genom hela vår historia men det var på grund av industrialiseringen som behovet ökade markant. Stigande energipriser skapade med tiden ett intresse för att minska energikonsumtionen och när elmarknaden avreglerades i mitten på 1990-talet gavs ytterliggare ett ekonomiskt incitament för att hantera dessa frågor. Syftet med detta examensarbete var att undersöka energieffektivisering som koncept, vilka metoder som kan användas samt att pröva hur man arbetar med dessa frågor i praktiken.Energieffektivisering innebär att optimera användningen av den energin som tillförs och därför är det viktigt att kartlägga hur energin används. Om en hel anläggning ska undersökas kan det ske genom att kartlägga anläggningens totala energiförbrukning men när utredningen istället är mer avgränsad kan det ske genom mätningar och tester på den specifika utrustningen. Det är också viktigt att förstå att en förutsättning för de olika metodernas framgång är tillgång på relevant information.Resultatet av detta examensarbete är en sammanställning av de olika delar som bör ingå i en energieffektiviseringsutredning samt en redogörelse för hur några av metoderna används.

Enligt en analys som gjordes av Riksförsäkringsverket år 2002 har man konstaterat att av de långtidssjukskrivna så fick år 2000 tre procent diagnosen utbrändhet. Trenden var då också stigande. Sjukdomen kan orsaka stora konsekvenser för arbetsgivare i form av både kostnader, uteblivna prestationer och kompetensförlust. Jag har därför tyckt de angeläget att ta reda på vilka åtgärder som en organisation kan använda sig av för att förebygga arbetsorsakad utbrändhet bland personalen och även att se om det finns olika arbetsmiljöförhållanden som kan vara orsak till att anställda blir utbrända. Detta är också mitt syfte med uppsatsens studie som är upplagd som en hermeneutiskt inriktad litteraturstudie.

Det lilla ryska länet Kalingrad situerat vid Östersjön, kom efter Sovjetunionens fall att hamna i en exklavstatus då området kom att gränsa till Polen och Litauen, Kaliningrad blev en ö utan någon direkt landförbindelse med Ryssland. När EU utvidgas att omfatta Polen och de tre Baltiska staterna kommer området att bli en enklav i EU. Den Postkommunistiska tiden har för Kaliningrad bland annat inneburit en ökande fattigdom, stigande arbetslöshet och en okontrollerad gränshandel, med omfattande smuggling som följd. Denna uppsats syfte är att undersöka åtta redan givna utvecklingslinjer för Kaliningrad, vilka beskrevs år 1996 av docent Jurij M. Swerew vid Kaliningrads Universitet vilka sammanförts till tre huvudalternativ: ryskt styre, transition och autonomi.

Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevärt aluminium, Al3+, inverkar på nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsågs att undersöka om koncentrationen av jonen ifråga är av betydelse. Hypotesen som testades var att trevärda aluminiumjoner verkar hämmande på nitratupptaget och att hämningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket användes veteplantor som togs i bruk på sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig åt med avseende på aluminiumjonskoncentrationen.

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem.

Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt.Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av.

Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.

Demens är en folksjukdom som ökar och är vanligare idag än för 30 år sedan. Orsaken till detta är att människan lever längre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Personer med demens har begränsad förmåga att tolka samt förstå omgivningen de vistas i, därför är det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall känna trygghet och därmed påvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie är var förkovra oss om hur inomhusmiljön påverkar personer med demens på vårdboende.

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte är att undersöka ungdomars föreställningar av etableringsprocessen.Samhället är en ständig föränderligt och så även förutsättningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan åren 1989 och 1997 visar att etableringsåldern stigit från 21 till 27 år under denna period, och att den idag fortfarande ligger på den nivån. En orsak till den stigande etableringsåldern är förändrade utbildningskrav som är en del av den sysselsättningspolitik som EU arbetar med mål att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsåldern är att arbetsmarknaden har förändrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.

På senare år har klimatoron tilltagit i världen, ökade utsläpp av växthusgaser och stigande medeltemperaturer har fått ett stort utrymme på den politiska agendan. För att möta oron har man inom Europeiska Unionen enats om ett antal klimatmål som skall uppfyllas till år 2020. Sverige har under lång tid förlitat sig på skogsindustrin och därigenom byggt upp en stark industri och forskningsverksamhet. Skogsbaserad bioenergi står idag för 90 % av den bioenergi som förbrukas i Sverige. Råvaruöverskottet finns idag i norrlands inland men det stora behovet finns i storstadsregionerna i södra Sverige. Det finns dock vissa problem med transport och lagring av skogsbaserad biomassa och behovet av innovationer är därför stort. Torrefiering är en förädlingsmetod där energidensiteten höjs och lagringsegenskaperna förbättras genom rostning av biomassa i en syrefrimiljö. Syftet med denna studie är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka potentialen hos torrefierad pellets under svenska förhållanden. I vår investeringskalkyl framgår det att break even-punkten för priset för torrefierad pellets är 367,55 kr/MWh. Känslighetsanalysen uppvisar att råvarukostnaden har störst påverkan på nettonuvärdet, följt av driftskostnaden och pris som hade samma påverkan, därefter kommer räntan och sist investeringskostnaden. Våra beräkningar visar att det finns en skillnad i tågtransportkostnad mellan torrefierad pellets och konventionell pellets per transporterad MWh.

Hos framförallt galopphästar är skador på den ytliga böjsenan vanligt förekommande. Den ytliga böjsenan är en energibevarande elastisk struktur som utsätts för stor mekanisk belastning vid hög fart. För att klara av detta behöver den vara både stark och elastisk, egenskaper som står i konflikt med varandra. En starkare sena får sämre elastiska egenskaper vilket gör energiåtgången större. Säkerhetsmarginalen för vad senan utsätts för in vivo och maximalt klarar av in vitro tycks vara liten, något som delvis kan förklara den höga skadefrekvensen.Patogenesen är inte helt klarlagd men ruptur av den ytliga böjsenan verkar föregås av degeneration.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet är stressad och att elever upplever mer stress med stigande ålder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hälsa A lära sig om både den fysiska och psykiska hälsan. Spänningsreglering är något som är viktigt för den psykiska hälsan och något som kan användas för att individen skall kunna slappna av så att stressen inte skall bli skadlig. Idrottslärare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan då natur och friluftsliv vara en sorts form av spänningsreglerande redskap? Denna studies syfte är att undersöka om elever på gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan än gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers känslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.