Sök:

Sökresultat:

365 Uppsatser om Stigande havsnivć - Sida 24 av 25

Flödesrelaterad spÄrmetalltransport i nÄgra svenska vattendrag

Höga flöden och dess inverkan pĂ„ spĂ„rmetalltransporten Ă€r av stort samhĂ€llsintresse med klimatförĂ€ndringarnas redan idag mĂ€rkbara pĂ„verkan. Ökad nederbörd och dĂ€rmed vattenföring kommer leda till att spĂ„rmetalltranporten i vĂ„ra svenska vattendrag kommer att förĂ€ndras pĂ„ sikt. Stora och snabba förĂ€ndringar, som exempelvis klimatförĂ€ndringar med extrem nederbörd, temperaturskillnader eller snö Ă€r typer av event vilka har visat sig ha direkt eller indirekt pĂ„verkan pĂ„ metallers dynamik i vatten. Även de stigande koncentrationerna av Fe och TOC i vĂ„ra vattendrag, Ă€ven kallat brunifiering, vilket gör vĂ„ra vattendrag allt mörkare i fĂ€rg, har troligen med klimatförĂ€ndringarna att göra.Syftet med det hĂ€r arbetet har varit att samla in analysdata om metalltransporter i sex utvalda vattendrag (KalixĂ€lv, RĂ„neĂ€lv, MoĂ€lven, LjungbyĂ„n, Ätran och PipbĂ€cken Nedre) och försöka beskriva dess tillstĂ„nd och förĂ€ndringar i vattenkemin för att se om nĂ„got samband fanns mellan spĂ„rmetallerna och flödesökningar. Valet av studerade vattendrag vilka arbetet fokuserade pĂ„ avgrĂ€nsades för möjligheten att kunna studera dessa nĂ€rmare.

Köttkonsumtion och dess klimatpÄverkan : hur mycket kött kan vi Àta och av vilka djurslag för att det ska vara hÄllbart?

KlimatfrÄgan Àr en av vÄr tids största frÄgor. Om klimatförÀndringen fÄr fortgÄ som trenden visar kan det fÄ katastrofala konsekvenser i vÀrlden som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivÄer, fÀrskvattenbrist och mer extrema vÀderförhÄllanden. Jordbrukssektorn stÄr globalt sett för upp mot 30 procent av vÀxthusgasutslÀppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gÀller vÀxthusgasutslÀpp. Inom jordbrukssektorn hÀrrör mycket av utslÀppen globalt sett frÄn djurhÄllningen, orsaker till det Àr bland annat avskogning för att ge plats Ät foderodling och bete, idisslares foderomvandling och anvÀndning av kvÀve i samband med foderodling. Ett sÀtt att minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att minska köttkonsumtionen. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att besvara frÄgan Hur mycket kött kan vi Àta och av vilka djurslag för att det ska vara hÄllbart? I detta ingÄr ett annat syfte som Àr att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hÄllbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet bestÄr av tre delar.

Börsnoterade fastighetsbolags finansiella situation och kapitalstruktur före och efter finanskrisen

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk lÄngivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstÄtt mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den frÀmsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 dÄ den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tillÀts gÄ i konkurrs. Botten nÄddes sannolikt under 2009 som prÀglades av en global recession.

Änget ? ett utrotningshotat kulturlandskap? : en studie av tvĂ„ gotlĂ€ndska Ă€ngen med olika förvaltningsformer utifrĂ„n skötsel-, aktörs- och finansieringsperspektiv.

Änget Ă€r en miljö skapad av mĂ€nniskan under flera tusen Ă„r av hĂ€vd. Detta har gjort Ă€nget till en artrik plats dĂ€r mĂ„nga konkurrenssvaga vĂ€xter men Ă€ven rödlistade arter har hittat ett habitat att leva i. Ända sedan tiden runt Kristi födelse nĂ€r djuren började stallas in pĂ„ vintern pĂ„ grund av att klimatet blev kĂ€rvare har Ă€ngen slĂ„ttrats för att fĂ„ foder till djuren. NĂ€r sedan jordbruket rationaliserades med vallodlingar, konstgödsel och maskiner försvann Ă€ngets funktion och dĂ€rmed ocksĂ„ mĂ„nga av landets Ă€ngen. PĂ„ Gotland tog det lĂ€ngre tid Ă€n i övriga landet innan Ă€ngena odlades upp detta tack vare att myrarna dikades ut för uppodling men Ă€ven pĂ„ grund av gotlĂ€nningens lynne.

Brandskydd i eget boende: Brand- och utrymningssÀkerhet för personer med funktionsnedsÀttning

Årligen omkommer ungefĂ€r 130 personer i brĂ€nder och mĂ„nga av dem Ă€r Ă€ldre personer som omkommer i den egna bostaden. Äldre har ofta nĂ„gon form av funktionsnedsĂ€ttning vilket försvĂ„rar agerandet vid en brand och gör dem extra utsatta vid brand. Antalet omkomna i brĂ€nder Ă€r ett problem och studiens syfte Ă€r att försöka kartlĂ€gga brand- och utrymningssĂ€kerheten för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Förhoppningen Ă€r att studien i det lĂ„nga loppet kan bidra till att förbĂ€ttra brandsĂ€kerheten i det egna boende för personer med funktionsnedsĂ€ttning. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien behandlar skĂ€ligt brandskydd i eget boende för personer med funktionsnedsĂ€ttning samt vilket ansvar den enskilde har för brandskyddet och vem som ska ta över om den enskilde inte sjĂ€lv klarar av ansvaret.Examensarbetet utfördes genom en allmĂ€n litteraturstudie med fokus pĂ„ brand- och utrymningssĂ€kerhet för personer med funktionsnedsĂ€ttning.

Hattholmen : FrÄn oljehamn till central stadsdel i Karlskrona

Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut.

FörbÀttrad lagerkonstruktion för snökylaanlÀggningar i öppen
bassÀng

PÄ grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav pÄ komfortkyla samt anvÀndning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anlÀggningar i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Kyla kan tillverkas pÄ flera olika sÀtt. Vanligast Àr att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvÀrmepumpar som drivs av vÀrme finns ocksÄ. Med stigande elpriser och med hÀnsyn till miljön Àr det dÀrför önskvÀrt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod Àr att utnyttja lagrad kyla frÄn snö och is.

Hattholmen - FrÄn oljehamn till central stadsdel i Karlskrona

Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut. Oljehamnen pÄ Hattholmen Àr ett av dessa utvecklingsomrÄden. Hattholmens lÀge i stadsstrukturen innebÀr bÄde goda utvecklingsmöjligheter och svÄrhanterliga problem.

Energieffektivisering av SJ:s eldrivna tÄg

JÀrnvÀgsindustrin har under mÄnga Är varit ett verksamhetsomrÄde dÀr utvecklingen mer ellermindre stÄtt still. I dag har progressen dock Äter börjat röra pÄ sig. TÄgoperatörer runt om ivÀrlden satsar pÄ snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar frÄn sÄvÀl flyg- somvÀgtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom jÀrnvÀgsbranschenbibehÄlla den miljövÀnliga position, i förhÄllande till andra fÀrdmedel, som tÄgtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det dÀrför, i dagslÀget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under mÄnga Är bedrivit projekt för att minska tÄgens förbrukning av elektricitet.DÄ företaget, under gÄngen tid, varit föremÄl för Ätskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas sÄ resultatrikt som ambitionen efterstrÀvat.Avsikten med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla genomförda samt pÄtÀnkta aktiviteter inom omrÄdet för SJs energieffektivisering.

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel pÄ kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder.

Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och dÄ Àr det viktigt att ha ett bra nÀringsinnehÄll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnÄs genom att skörda vid rÀtt tidpunkt samt att motverka vÀrmegÄng i ensilaget efter öppning av silon med hjÀlp av tillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vid skörd och tillsatsmedel pÄ nÀringsinnehÄll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5 dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110 dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes tvÄ ensileringsmedel, Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa, Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyrŸ XR680, (syrapreparat med myrsyra, propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige), vilka jÀmfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare ett tillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterien Lactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).

Structural Insulated Panels SIPS : utredning av lastupptagande förmÄga samt brandklassning

Sammanfattning Byggbranschen som sÄdan har över lÄng tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att vÀljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare Är har dock ett stigande energipris samt den globala uppvÀrmningen drivit utvecklingen i en riktning dÀr energieffektiva byggnader efterfrÄgas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrÄgan för nya material och byggnadssÀtt som kan ersÀtta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhÄllandevis nytt byggnadssÀtt Àr att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa Àr konstruktionselement som anvÀnds för bÄde vÀggar och tak.

VÀrmebehandlat trÀ ur ett produktperspektiv

I Norrbotten produceras tall, gran och björk, vilka den senaste tiden har stÄtt inför en hÄrd konkurrens, eftersom trÀslagen Àr ljusa till fÀrgen och dÀrför blivit omoderna. I Finland finns en teknik som genom att vÀrmebehandla virke i upphettad Änga, förÀndrar egenskaperna hos virket, som t.ex. dess fÀrg, dimensionsstabilitet och bestÀndighet. DÄ infinner sig frÄgan om vÄra trÀslag, med förÀndrade egenskaper, kan konkurrera med importerat ÀdeltrÀ, impregnerat trÀ och de svenska mörka trÀslagen som ek och valnöt? Uppdraget Àr att ta reda pÄ hur man producerar vÀrmebehandlat trÀ (VBT).

Stockholmsförsöket: förhoppningen om en bÀttre stadsmiljö

Den 3/1-2006 inleddes försöket med trÀngselskatter i Stockhomlsstad. MÄlet Àr att reducera innerstadens morgon- och eftermiddagstrafik med 10?15% och samtidigt öka nyttjandet av kollektivtrafiken, sÄ att framkomligheten ökar för bussar, varutransporter och bilar. Försöket bekostas av staten och investeringskostnaderna berÀknas uppgÄ till 3.8 miljarder kronor, budgeten ska tÀcka kostnaden för tekniskt system, utökad kollektivtrafik, förbÀttrat vÀg och gatunÀt samt information. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att dels beskriva trÀngselskattens effekt pÄ kommuninvÄnarnas resvanor till och frÄn innerstaden, samt ta reda pÄ om det Àr rÀttmÀtigt att staten begrÀnsar fordonstrafiken enligt John Rawls och Robert Nozicks syn pÄ statligt ingripande.

Kina: ett land i ekonomisk förÀndring

Syftet med uppsatsen Àr att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vÀgen frÄn planekonomi till marknadsekonomi och om det dÀrmed uppstÄtt skillnader mellan stÀder och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvÀrlden gÀllande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna pÄ de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gÄtt frÄn planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förÀndrats ett flertal gÄnger.

Europas framtida konfektionsmarknad - dess förutsÀttningar för att ÄterfÄ en stark position

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och stÀlls inför hÄrdare krav dÄ konsumenterna efterfrÄgar allt billigare varor i snabb förÀndring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till lÀnder med lÀgre arbetskostnader för att uppfylla kraven om lÄga priser som europiska tillverkare har svÄrt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men Àven till andra lÀnder i Asien. Nu hÄller marknadsförhÄllandena pÄ att förÀndras igen genom tillvÀxt- och utvecklingslÀndernas starka utveckling. FörÀndringarna syns tydligast pÄ Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->