Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Genusfrågor när det gäller filmer och böcker har varit omdiskuterat i samhället, liksom genusfrågor i förskolan. Forskare har gjort en del studier om hur vuxna ställer sig till detta, men desto mindre om vad barn tänker kring könsroller och könsmönster. Syftet med denna studie är att undersöka barns föreställningar kring olika sagokaraktärer utifrån ett könsperspektiv samt synliggöra hur dessa pedagogiskt kan utmanas i förskolans likabehandlingsarbete. De problematiseringar som studien tar sin utgångspunkt är i: Vilka föreställningar uttrycker barnen med koppling till olika sagokaraktärer? Hur kan dessa förstås utifrån ett könsperspektiv? Vad finns det för könsöverskridande utsagor i materialet som kan utmana stereotypa könsrollsmönster i förskolans likabehandlingsarbete? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på en kvalitativ studie där vi intervjuat barn.

Handlar om hur kvinnligt och manligt representeras i musikvideos, vilka stereotypa bilder som visas och hur ungdomar kan påverkas av detta..

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

This thesis uses the ?What's the problem?-approach developed by Carol LeeBacchi. This approach studies how the problem that a certain policy is supposedto take care of is represented. Each representation will rest upon certainassumptions and will accordingly support certain solutions while other solutionswill be considered less suitable to the problem as it is represented.The thesis therefore evaluates the competing problem representations forgender mainstreaming in Sweden. The theory chapter explores two developmentpossibilities for gender mainstreaming, based on diversity and deliberativedemocracy.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Bakgrund: Kommunikation är grundläggande i all omvårdnad och sjuksköterskan förväntas kunna kommunicera professionellt med alla patienter. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient/boende riskerar att kunna bli asymmetrisk i hälso- och sjukvården och patienten/den boende kan lätt hamna i underläge. Äldre patienter/ boende är en utsatt grupp vad gäller asymmetrisk kommunikation. I vårt samhälle och inom hälso- och sjukvården finns en rad negativa attityder och stereotypa bilder av äldre och åldrande. Kommunikationen med den äldre patienten/boenden anpassas och förenklas ofta.

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benämnd diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprätthålls.

I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv.

Uppsatsens syfte var att undersöka om begreppet Hen kan fylla en funktion i skolans jämställdhetsarbete. Jag har genomfört både kvalitativa och kvantitativa studier genom tre djupdykningar, en enkätundersökning som verksamma lärare svarade på, tre semistrukturerade intervjuer med informanter som främst representerar ett akademiskt perspektiv samt en textanalys från ett kapitel av en lärobok. Resultatet har jag teoretiserat genom Hirdmans begrepp det stereotypa genuskontraktet, Butlers teori om performativitet och genom den binära genusuppdelningens betydelse i genusordningen samt ställt resultatet i relation till tidigare forskning. Resultatet av teoretiseringen pekar i stor utsträckning på att de verksamma lärarna ser ett problem med det stereotypa genuskontraktet samt performativitet, men inte den binära genusuppdelningen. Informanterna såg problem med alla dessa begrepp då de är en del av genusordningen.

Detta är en studie av sex läroböcker i matematik för gymnasiet ur ett jämnställhetsperspektiv. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och vänder sig till olika elevgrupper. Studien tar sin utgångspunkt i läroplanens mål om jämställdhet. Böckerna är studerade i tre olika nivåer. Första nivån är en mer ytlig betraktelse av själva layouten och bilder, i andra nivån har kringtexter studerats och den tredje nivån själva problemuppgifterna.